Söksida

Mat och måltider i gruppbostäder (LSS) Alla människor ska ha samma möjligheter att må bra och samhället ska främja fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Det står tydligt inskrivet i de svenska

Vegetarisk mat Intresset för vegetarisk mat ökar, och ord som flexitarian har blivit ett begrepp. Skälen till att välja bort kött och annan mat från djurriket varierar. Därför finns det också många

Byt till fullkorn! Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn. Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka Fullkornsfrukost Ge dig själv en smakstart med havregrynsgröt eller gröt av andra

Byt till magra mejeriprodukter! Välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin. Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka Mejerismart Mager mjölk innehåller lika mycket näring som

Nyckelhålsrecept Nyckelhålsrecept - sund njutning

På vetenskaplig grund – hur Livsmedelsverket tar fram råd om matvanor Livsmedelsverket grundar råd om nutrition och matvanor i den senaste forskningen, i samlade vetenskapliga studier och beprövad

Resultat och metoder I Riksmaten ungdom deltog drygt 3 000 ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet. I undersökningen har drygt 200 klasser från 130 slumpmässigt utvalda skolor från hela

Vatten till vardags och läsk till helgen. Och tacos till fredagsmyset. Ungdomarna äter nyttigare i veckorna än på helgen. Till helgen blir det mer godis och choklad, snacks, läsk och snabbmat, och

Fysisk aktivitet Ungdomar rör på sig för lite, och lever ett alltför stillasittande liv. Att röra på sig mer är viktigt för hälsan på både kort och lång sikt. Barn och unga behöver röra på sig

Vi får i oss mycket mer salt än vad som rekommenderas – utan att kanske veta om det! I Sverige äter vi betydligt mer salt än vad som rekommenderas. Men de flesta vet inte om det, utan tror att de

Basen för all viktnedgång är att få i sig mindre kalorier än vad man gör av med. För att må bra på lång sikt gäller även råden om bra matvanor. Viktminskning - en utmaning Samhället och vår närmaste

För att kunna höja beredskapen i en verksamhet är det centralt att ha en ständigt pågående dialog om hur man kan hantera oförutsedda händelser. Genom att öva kan man upptäcka var sårbarheter och

Hur matgästen upplever måltiden påverkas inte bara av maten på tallriken. Det är helheten som skapar stämningen och som är avgörande för hur måltiden upplevs. Vad som upplevs som trivsamt varierar

Nyheter Mat och hälsa: Bättre förutsättningar för sjukhusmåltider kan leda till kortare vårdtider Måltidsverksamheterna på landets sjukhus har utvecklats positivt de senaste åren, trots det äts

Nyord om matsvinn - svinniska Hur gör du för att minska matsvinnet? Våra tips finns i form av nyord som beskriver hur du kan undvika matsvinn. Vi kallar det svinniska. Du får gärna använda våra ord.

En del människor tål inte mat som andra kan äta utan problem. De som är allergiska eller överkänsliga mot mat kan till exempel få röda prickar, svårt att andas eller ont i magen. Här kan du läsa om

Livsmedelsverket arbetar för att på olika sätt stödja måltidsorganisationer i kommuner och regioner i deras arbete med att höja beredskapen. En del i det arbetet är att ta fram olika typer av

Barn 1-2 år När ditt barn har fyllt ett år kan det i stort sett äta samma mat som resten av familjen. Nu grundläggs de matvanor som ofta följer med långt upp i  livet. De här råden kan hjälpa er på

Det saknas tillräcklig kompetens runt mat, råvaror och hållbarhet kopplat till maten hos pedagoger, kökspersonal och de som styr över måltiderna. Ett särskilt kompetensglapp i köken finns om att laga

Exempel på missionsorienterat arbetssätt inom skolmåltidssystemet I projektet Ett nytt recept för skolmåltider samarbetar flera myndigheter och organisationer utifrån ett systemperspektiv med ett