Råd till kommuner och länsstyrelser inför och vid torka

Vad kan man göra när risken för torka och vattenbrist är ett direkt hot eller ett faktum? På den här sidan finns råd till dricksvattenaktörer, kommuner och länsstyrelser från Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA).

Att säkra vårt viktigaste livsmedel – dricksvatten – kräver både planering och investeringar över tid. Det är den som producerar och distribuerar dricksvatten som ansvarar för att dricksvattnet räcker och håller rätt kvalitet. Det kräver att det finns en plan och beredskap för när så inte är fallet.

Livsmedelsverkets nationella förstärkningsresurser för nödvattenförsörjning är begränsade och ska endast användas i akuta lägen – alltså inte för händelser som kan förutses. Därför är det särskilt viktigt att dricksvattenaktörer och kommuner ser över sina egna resurser och möjligheter att försörja med dricksvatten vid eventuell torka.

Tänk också på att torka kan påverka råvattenkvaliteten. I exempelvis en grundvattentäkt kan en sänkning av grundvattennivån innebära risk att kvaliteten försämras innan vattnet börjar ta slut.

Förberedande råd till dricksvattenaktörer och kommuner

Åtgärder när det är risk för torka

  • Följ nuläge och prognos för framtida grundvattennivåer på SGU:s webbplats. På SMHI:s webbplats finns också information och väderprognoser:
  • Gå igenom nuläget för råvattentäkterna och gör prognoser för om och i så fall när en dricksvattenbrist kan uppstå.
  • Upparbeta kanaler för samverkan redan före krisen inträffar och som senast när det finns ett reellt hot om vattenbrist. Informera er länsstyrelse om läget och påkalla eventuellt behov av samverkansmöte/ISF.
  • Personalplanera inför en eventuell torr sommar. Bemanna även semesterperioden med erfarna kollegor.
  • Säkerställ att ni vet vad som gäller om vattendomar och tillstånd för vattenuttag med mera och hur stora era marginaler är. Behöver tillståndet ses över?
  • Använd Guiden för nödvattenplanering som ger beslutsunderlag och metodstöd. Det finns även handfasta tips i handboken för krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten, modul 3.
    Undersök vilka alternativa försörjningsmöjligheter som finns. Om ledningsnätet är sammankopplat med en eller flera grannkommuner – hur mycket vatten kan de i så fall avvara?
  • Ha en dialog med kommunledningen om spara-kampanjer för allmänheten och/eller storförbrukare. Tänk på att det kan vara både förvirrande och kontroversiellt för allmänheten att ha spara-kampanjer i enbart delar av kommunen. Ni kna även diskutera bevattningsförbud och eventuella sanktioner vid överträdelse av bevattningsförbud.
  • Bedöm en rimlig nivå på nödvattenförsörjningen och förankra den i kommunen. Om nödvattenplaneringen omfattar ett stort antal hämtställen innebär det en mycket omfattande logistik. Det tar tid och resurser att hämta dricksvatten, köra ut och fylla nödvattentankarna.
  • Förbered de resurser som behövs; såväl personella som maskinella, både för planering och genomförande av planen. Ta höjd för att de kan behövas under längre tid.
  • Inventera tillgången på större tankar för transport av dricksvatten och möjliga tappställen i ert kringområde. Om många kommuner har problem samtidigt skapas konkurrens om tankbilskapaciteten. Detta samtidigt som det kan krävas långa transporter för att hitta en plats att hämta vatten av dricksvattenkvalitet i tillräcklig omfattning

Åtgärder när vattenbrist hotar

  • Kommunicera med din/dina kommuner tidigt om situationen.
  • Se över om det finns reservvatten och om det kan startas upp med kort varsel? Kan gamla vattentäkter som inte längre används, till exempel av kvantitets- eller kvalitetsproblem, startas upp igen med ”akutrening”? Eller kan vattnet användas till annat där dricksvattenkvalitet inte är nödvändig?
  • Starta bevattningsrestriktionerna i god tid. Vänta inte tills krisen står för dörren.
  • Stäng kommunens vattenkiosker eller överväg om bara vissa verksamheter ska få använda dessa i ett akut läge.
  • Se över om och i så fall var det går att hämta vatten från andra kommuner?
  • Se över tillgång till och möjlighet att hyra eller låna stora tankar. Fundera också över transporter och logistikplanering.
  • Se över prioriteringen i kommunens geografiska område för att kunna distribuera till samhällsviktiga verksamheter som behöver vatten först vid avbrott (gäller även privata verksamheter som kan vara samhällsviktiga).
  • Ta fram ett underlag för konsekvenserna av ett trycklöst nät mot bakgrund av rådande påverkansfaktorer och väder.
  • Använd vattenverkens processvatten till annat istället för att släppa ut det till exempel till dammbindning och bevattning. Detta behöver förberedas och diskuteras i ett tidigt läge.

Råd till dricksvattenaktörer och kommuner i det akuta skedet

Kommunicera både brett och med enskilda verksamheter

  • Formulera snabbt information till allmänhet och de olika aktörer som behöver informeras. Använd de kanaler som normalt används och håll webben uppdaterad.
  • Fundera över hur ni ska organisera er och vad ni ska säga om ni producerar eller distribuerar dricksvatten till flera kommuner. Vem är talesperson? Det är viktigt att alla kommuner går ut med samma budskap.
  • Ha separata dialoger med storförbrukare. Observera att en sådan åtgärd kan behöva förankras i kommunledningen.
  • Alla konsumenter vet inte vilken vattenproducent de har. Samverka därför gärna med närliggande vattenproducenter, även om de inte berörs av torkan.

Åtgärder inom kommunens övriga verksamheter

Skaffa en gemensam syn om vilken verksamhet som är nödvändig att upprätthålla med vattenförbrukning, särskilt om ni är flera kommuner med samma dricksvattenproducent. Till exempel om badhus ska stängas bör alla kommuner med samma dricksvattenproducent göra likadant.

Se även över hur ni kan minska användningen i sig, såsom bevattning, tvätt av fordon, badhus och fontäner som stängs av oavsett de är recirkulerande eller inte. Alla – både privatpersoner och verksamheter - bör göra lika.

Informera räddningstjänsten om det ansträngda läget. Om de har möjlighet att använda sjövatten är det att föredra jämfört med dricksvatten. Detta talar ytterligare för att räddningstjänstens tankar inte ska användas för distribution av vatten av dricksvattenkvalitet. Påfyllning av brunnar med tankbil gör sällan någon nytta och är därför mindre lämpligt, även som symbolhandling.

Åtgärder och tips för att spara på vatten

  • Se över alternativ bevattning. Finns det möjlighet att vattna kommunala planteringar med sjövatten? Observera att även uttag ur sjöar och vattendrag regleras av lagstiftning.
  • Spara vatten – uppmuntra hushåll och företag till att spara vatten.
  • Bevattningsförbud utan dispenser. Sanktioner för de som inte sparar? Förankra i så fall detta i kommunledningen först.
  • Stänga av delar av nätet och ordna tappställen.
  • Finns det en prioritering gjord – vem får nödvatten först/alls och hur? Utifrån vilken typ av aktör – vilka råd behöver ges?
  • Går det att trycksätta ledningsnät/fastigheter med vatten från vattentank?
  • Ha alternativa rutiner i kommunala verksamheter: flaskvatten, våtservetter och handsprit.
  • Ändra till lågintensiva gymnastiklektioner som inte kräver dusch efteråt.
  • Prioritera arbete med att söka läckor och åtgärda vattenläckor.
  • Låna/använd/köpa avsaltningsverk/mobila vattenverk. Detta kan behöva förberedas tidigare för att medarbetare ska lära sig hanteringen av dessa.

Samverkan avseende brandsläckning

Brandsläckning försvåras när det inte går att hämta vatten vid brandposter på rimligt avstånd. Räddningstjänsten har oftast med sig tillräckligt med vatten för att göra livräddande insatser men är beroende av tillförsel av nytt vatten för att minska eller förhindra egendomsskador. Även förutsättningarna för att begränsa spridning av bränder begränsas om inte räddningstjänsten har tillgång till mer vatten än vad de har med sig själva. Det kan därför finnas anledning att samråda med räddningstjänsten om var man lämpligen fyller räddningstjänstens fordon med vatten.

Många sprinkleranläggningar i exempelvis köpcentrum kommer att upphöra att fungera om de är inkopplade till det kommunala dricksvattennätet. Tar dricksvattnet slut kan det krävas brandvakter för att dessa platser ska förbli öppna för allmänheten.

Stöd till enskilda brunnsägare

Invånare med enskilda brunnar är inte VA-producentens ansvar men de ryms inom det kommunala geografiska området. Kommunen behöver ta fram en strategi för vilken inställning man ska ha till enskilda brunnsägare.

  • Planera för/iordningsställ platser där medborgare kan hämta vatten för dricksvattenbehov.
  • Öppna omklädningsrum dit invånarna kan ta sig för att tvätta och duscha sig.
  • Ge tips om hur man kan använda vatten som inte är av dricksvattenkvalitet för att till exempel spola i toaletten. Det kan vara att individen hämtar vatten i sjöar/vattendrag alternativt att kommunen ordnar med platser där man kan hämta vatten.
  • Observera att användning av räddningstjänstens tankbilar, eller med andra fordon, inte är att rekommendera för att fylla enskilda brunnar. Dessutom kan det innebära en hälsorisk om tankarna inte är godkända för livsmedel.

Stöd till lantbruk med djurhållning

Lantbruk med djurhållning som finns i kommunens geografiska område, men som ligger utanför verksamhetsområdet, är inte VA-producentens ansvar. Kommunen behöver ändå ta fram en strategi för vilken inställning man ska ha till dessa verksamheter.

Råd till länsstyrelser

  • Omvärldsspana, var tidigt ute och jämför med tidigare år.
  • Uppmana kommunerna att vidta tidiga åtgärder.
  • Se över bemanningen och ta ett helhetsgrepp när risk för torka kan förutses. Torka berör många olika sektorer. Det kan utöver dricksvattenförsörjningen handla om bevattning, foderbrist, risk för skogsbränder med mera.
  • Ha en dialog med dricksvattenproducenter och stora aktörer med egna brunnar som exempelvis stora djurgårdar.
  • Sammanställ länsövergripande lägesbild och förmedla till kommunerna.
  • Kommunicera och uppdatera er omläget i angränsande län och eventuell nationell rapportering.
  • Bistå kommunerna med analys av nationella underlag kompletterat med regional och lokal information.
  • Bistå kommuner som behöver föra kommunövergripande dialoger. Ge stöd inför en eventuell prioritering av dricksvatten.
  • Operativ tillsyn kan behöva intensifieras för att minska andra aktörers vattenanvändning, exempelvis bevattning.

Exempel från en Länsstyrelse

Kalmar län har drabbats av torka fler gånger den senaste tioårsperioden. Här genomförs regionala samverkansmöten med fokus på vattenförsörjningen året om, men tätare under sommarhalvåret. Länsstyrelsen tar fram underlag där de stämmer av aktörernas lägesbild mot nationella/regionala data och gemensamt föreslår åtgärder. De flesta somrar går länsstyrelsen ut med ett pressmeddelande med ett ”bevattningsförbud” när flödena i åar och vattendrag är så lågt att de bedömer att det inte går att ta ut vatten för ex. bevattning utan tillstånd (i lagstiftningen finns ett undantag om uttaget inte påverkar ”allmänna och enskilda intressen”).

Flera länsstyrelser gör på liknande sätt. Vissa genomför regelbundna möten med länets aktörer, andra avvaktar initiativ från enskild aktör innan ett samverkansmöte anordnas.

Under sommaren samlar Livsmedelsverket regelbundet in en lägesbild om drickvattensituationen och rapporterar till ansvarigt departement. 2023 rapporterar länsstyrelserna läget utifrån flera aspekter. Du kan prenumerera på lägesbilden och därmed få en helhetsbild av situationen. Anmäl en e-post till dricksvattenkansliet@slv.se

Senast granskad 2023-11-15