Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet är till för att hjälpa dig som konsument att hitta de hälsosammare alternativen, både när du handlar mat och äter på restaurang.
Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Spannmålsprodukter som bröd, pasta och flingor har även villkor för fibrer och fullkorn.
Genom att välja nyckelhålsmärkt mat kan du alltså enkelt förbättra dina matvanor, vilket i sin tur kan bidra till att du mår bättre, både nu och i framtiden.
I juni 2009 blev nyckelhålet nordiskt, i och med att Norge och Danmark anslöt sig till märkningen. Läs mer om nyckelhålet i Danmark och Norge på länkarna till höger.
På den här sidan
Varför ska man välja nyckelhålsmärkt?
Vem kan äta nyckelhålsmärkt mat?
Vilka livsmedel får nyckelhålsmärkas?
Varför ska man välja nyckelhålsmärkt?
Den livsstil du väljer påverkar din hälsa. Genom att äta hälsosamt och röra på dig regelbundet kan du minska risken för sjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck, vissa cancersjukdomar och benskörhet. Även risken för karies och förstoppning minskar om du äter hälsosamt.
Vem kan äta nyckelhålsmärkt mat?
Nyckelhålsmärkt mat passar för alla som vill äta hälsosamt, inte bara för den som vill gå ner i vikt.
Ibland kan man behöva äta mat som ger kroppen extra mycket energi, till exempel om man är äldre och har svårt att behålla kroppsvikten, när man har någon sjukdom eller idrottar hårt. Då kan man behöva mat som inte är nyckelhålsmärkt.
Vilka livsmedel får nyckelhålsmärkas?
För att få märka livsmedel med nyckelhålet måste de uppfylla vissa villkor som bestäms av Livsmedelsverket tillsammans med motsvarande myndigheter i Danmark och Norge. Villkoren anger hur mycket fett, salt, socker, fibrer och fullkorn ett nyckelhålsmärkt livsmedel får innehålla. För nyckelhålsmärkta livsmedel gäller också att de inte får innehålla sötningsmedel och att högst två procent av det fett som ingår i produkten får vara industriellt framställda transfetter. Villkoren bygger på nordiska näringsrekommendationer, vilka i sin tur är baserade på vetenskaplig forskning.
Sedan juni 2009 gäller nya kriterier för nyckelhålet. De innebär bland annat
- krav på fullkorn för spannmålsgrupper, till exempel mjukt och hårt bröd
- skärpta villkor inom färdigmatgrupperna
- skärpta villkor för sockerarter och salt i några grupper
- utvecklade villkor för fiskprodukter.
Två nya livsmedelsgrupper får nyckelhålsmärkas - oljor och flytande margarin samt smörgåsar, baguetter med mera.
Läs mer om nyckelhålsmärkta livsmedel via länken till höger.
Länkar till såväl gamla regler från 2005 som till nya regler från 2009 finns till höger. På rubriken Regler för nyckelhålet till vänster finns mer information.