Verksamhet

Livsmedelsverket ska i konsumenternas intresse aktivt arbeta för säkra livsmedel, redlighet, det vill säga ärlighet, i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Om du vill läsa mer om vad vi jobbar med på olika enheter och avdelningar klicka på länken till höger under Läs mer.

På den här sidan
Redlig - ärlig -  hantering av livsmedel
Säkra livsmedel
Bra matvanor

Redlig - ärlig -  hantering av livsmedel

Livsmedelsverkets arbete med redlig, det vill säga ärlig, hantering syftar till att varje livsmedel ska vara vad det utger sig för att vara i märkningen.

Konsumenten får inte bli lurad

Målet är en enkel och korrekt märkning av alla livsmedel. Märkningen av exempelvis näringsinnehåll, sammansättning, vikt, volym, ursprung och produktionssätt måste alltså stämma.

Lagstiftning och vägledningar

EU har en omfattande och krävande gemensam lagstiftning om hur livsmedel ska märkas. Utifrån denna utvecklar Livsmedelsverket vägledningar till kontrollmyndigheter, till exempel kommunernas miljöförvaltningar.

Kartläggningar och projekt

Märkningen kan bli bättre

Livsmedelsverket anser att märkningen av livsmedel kan bli bättre. En vanlig brist är till exempel att närings- och hälsopåståenden är felaktiga eller vilseledande eller att märkningen av livsmedel innehåller säljande uttryck som lovar för mycket och därför vilseleder konsumenten. 
 

Säkra livsmedel

Livsmedelsverkets mål är att alla livsmedel ska vara säkra.

Lagstiftning ger gott skydd

Livsmedelsverket har i en lång rad år deltagit i arbetet med att ta fram gemensamma EU-regler. Lagstiftningen fungerar bra och ger konsumenterna gott skydd.

Kostråd

I några fall kompletteras lagstiftningen med kostråd. Det gäller till exempel miljögifter som dioxiner, PCB:er och kvicksilver i fisk. Livsmedelsverket ger till exempel råd om hur mycket fet östersjöfisk man kan äta utan att överskrida det högsta intag som kan anses vara säkert. Nyttan av att äta fisk är stor och måste vägas mot risken att få i sig miljögifter.

Nya metoder

För att minska risken att nya livsmedel godkänns som kan öka förekomsten av allergier har Livsmedelsverket tillsammans med Uppsala universitet utvecklat en datorbaserad prövningsmetod av proteiner. Metoden används redan av Livsmedelsverket och EFSA, Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, för att utvärdera hur stor risken är att genmodifierade grödor ger upphov till nya eller fler allergier.

Kontroll stoppar gifter

Inom den offentliga kontrollen inom EU stoppas livsmedelspartier som innehåller för höga halter mögelgifter. Det gäller främst aflatoxiner i importerade nötter. 

Campylobacter ett problem

Sverige har ett mycket bra läge när det gäller salmonella. Under senare år har Livsmedelsverket undersökt svin- och kycklingkött utan att kunna påvisa salmonella. Bakterien Campylobacter är däremot ett problem och årligen rapporteras omkring 2 000 inhemska fall av matförgiftningar i Sverige. Kända smittkällor är opastöriserad mjölk, dricksvatten och kyckling. Om Livsmedelsverkets hanteringsråd följs kan sannolikt antalet matförgiftningar minskas.

Bra matvanor

Livsmedelsverkets mål är att alla konsumenter har bra matvanor.

Matvanorna behöver förändras

De hälsoproblem som är förknippade med livsmedel är i mycket högre grad kopplade till dåliga matvanor än till ”gifter” i maten. Därför är en viktig uppgift för Livsmedelsverket att arbeta för att svenskarnas matvanor förbättras.

Kunskapsbas i kostfrågor

Livsmedelsverket fungerar som kunskapsbas i kostfrågor, genom att känna till och informera om vad livsmedel innehåller, hur befolkningen äter och hur man äter hälsosamt.

En grund för detta arbete är verkets databas för näringsinnehåll i livsmedel. För närvarande innehåller livsmedelsdatabasen nära 2 000 livsmedel och maträtter och för varje livsmedel finns värden för över 50 näringsämnen.

Kostundersökningar och kostråd

Livsmedelsverket gör regelbundet kostundersökningar på olika konsumentgrupper. Dessa undersökningar ligger, tillsammans med Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, till grund för våra råd och hjälpmedel om bra matvanor för olika konsumentgrupper, till exempel gravida, ammande, småbarn och skolbarn. Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet är ett viktigt redskap för konsumenter att enkelt välja hälsosamt.

Kostundersökningarna visar att vi, både vuxna och barn, bör äta mindre mättat fett, salt och tillsatt socker, men mer kostfibrer. Det innebär bland annat att vi bör äta dubbelt så mycket frukt, bär och grönsaker samt fisk och mer fiberrika bröd- och spannmålsprodukter. Fetare kött- och mejeriprodukter bör ersättas av nyckelhålsmärkta varianter. Vi bör även äta hälften så mycket godis, glass, snacks, sötade drycker och bakverk, som alla innehåller mycket socker och/eller mättat fett.

Vidareinformatörer

Livsmedelsverket arbetar också med att stödja dem som arbetar med mat och måltider på olika nivåer, till exempel genom information på webbplatsen, kurser, trycksaker och upplysningstjänst.