Årets rapport om dricksvattenkontrollen i Sverige visar inga stora skillnader jämfört med tidigare år. Det gäller exempelvis problem med fluorid och bekämpningsmedel, tid för offentlig kontroll, kokningsrekommendationer och vattenburen smitta. Sverige har generellt sett bra dricksvatten. Detta trots att tiden för offentlig kontroll per anläggning fortfarande är låg och att det är brist på kontrollpersonal i många kommuner.
Den årliga rapporteringen av dricksvattenkontrollen i Sverige görs för att få en samlad bild av hur kontrollen fungerar och vilka brister som kan behöva åtgärdas. Livsmedelsverket är skyldigt att rapportera uppgifter om dricksvattenkontrollen i Sverige till EU-kommissionen. Syftet är att medverka till en gemensam bild av hur kontrollen fungerar på EU-nivå.
- Vi har generellt sett bra dricksvatten och de flesta är nöjda med det vatten vi dricker, men bra dricksvatten är inte en självklarhet. Dricksvatten är komplicerat och det krävs både tid, kunskap och engagemang, för att klara av de krav som ställs, säger Torbjörn Lindberg, statsinspektör vid tillsynsavdelningen, Livsmedelsverket.
Mer kontrolltid krävs
Det tid som kontrollmyndigheterna använder för offentlig kontroll av dricksvattenanläggningar är fortfarande låg, men har glädjande nog ökat något under 2009. Med 4,0 timmar per anläggning är kontrolltiden tillbaka uppe på samma nivå som 2007.
- Vi kan alltså inte se någon tendens men vi hoppas att den offentliga kontrollen av dricksvatten nu följer den övriga livsmedelskontrollen och att inspektörerna använder mer kontrolltid för varje enskild anläggning, säger Torbjörn Lindberg.
Krav på åtgärder
Antalet anläggningar som har för höga halter av fluorid eller bekämpningsmedel i sitt dricksvatten har minskat något sedan föregående år. Totalt rapporterades 71 anläggningar ha för hög fluoridhalt under 2009, motsvarande siffra för 2008 var 75.
På några anläggningar verkar överskridanden av fluorid och bekämpningsmedel dyka upp varannan eller vart tredje år. En förklaring kan vara att dricksvattenproducenterna inte analyserar dessa ämnen varje år och då syns inte heller eventuella överskridanden av gränsvärden.
- För att konsumenterna ska få ett säkert dricksvatten måste kontrollmyndigheterna se till att producenterna åtgärdar överskridanden på ett snabbare sätt, konstaterar Torbjörn Lindberg.
Kokningsrekommendationer
Antalet kokningsrekommendationer har åter ökat till 58 tillfällen under 2009, att jämföra med 39 tillfällen under 2008. Fyra av dessa anläggningar hade även kokningsrekommendationer föregående år. Upprepade kokningsrekommendationer visar att hälsoriskerna med dricksvattnet är oacceptabelt höga.
Under 2009 rapporterades fem dricksvattenburna utbrott som drabbade totalt drygt 200 personer.
Brist på kompetens
Bristen på utbildad kontrollpersonal tas inte upp specifikt vid dricksvattenrapporteringen, men däremot i livsmedelsrapporteringen.
- Eftersom det generellt sett saknas kontrollpersonal i landet påverkar det naturligtvis även den offentliga dricksvattenkontrollen. En viktig förutsättning för bra dricksvatten är en bra egenkontroll på vattenverken och en effektiv offentlig kontroll, säger Torbjörn Lindberg.
Länkar (pdf öppnas i nytt fönster)
Rapportering av dricksvattenkontrollen 2009, hela rapporten inklusive bilagor
Bilagor med resultat per kommun och län
Ytterligare upplysningar:
Torbjörn Lindberg, statsinspektör, tillsynsavdelningen, 018-17 57 38