Variationerna är fortfarande stora när det gäller hur livsmedelskontrollen sköts i olika delar av landet. Det visar årets rapportering från kontrollmyndigheterna till Livsmedelsverket. Ett exempel är stora skillnader när det gäller hur myndigheterna använder sig av sanktioner när de upptäcker brister hos ett livsmedelsföretag. Precis som tidigare år saknas det kontrollpersonal inom livsmedelskontrollen.
Varje år sammanställer Livsmedelsverket hur livsmedelskontrollen ser ut i Sverige och vilka brister som behöver åtgärdas. Sammanställningen bygger på de uppgifter de olika kontrollmyndigheterna, kommuner och länsstyrelser, lämnat till Livsmedelsverket och går sedan till EU-kommissionen som tar fram en samlad bild av hur kontrollen fungerar på EU-nivå.
- Det är viktigt att kontrollmyndigheterna tar livsmedelskontrollen på allvar så att vi inte blir sjuka av maten och så att vi kan lita på att den mat vi köper i butik eller äter på restaurang är vad den utgör sig för att vara, säger Louise Nyholm, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
Öka kompetensen för effektiv kontroll
Under året fattade 99 av 269 kontrollmyndigheter så kallade myndighetsbeslut när de upptäckte brister hos företag. Det kan gälla föreläggande om åtgärder eller förbud av viss verksamhet. En del använder sig aldrig av möjligheten till sanktioner medan andra använder sanktioner ofta.
- Rapporten visar att det är viktigt att kontrollen är effektiv och rättssäker i hela landet och att det finns ett stort behov av att bygga upp kompetensen hos kontrollmyndigheterna om hur och när de ska använda sig av sanktioner mot företag som har brister. Utbildning krävs även för att kunna planera och genomföra en effektiv livsmedelskontroll och vi har därför under året bland annat arrangerat utbildningar för livsmedelsinspektörerna och kommer att göra fler satsningar framöver, säger Louise Nyholm.
Kontrollbesök är ett måste i riskklass 1
Positivt i årets rapportering är att andelen besökta anläggningar har ökat från 50 procent 2008 till 57 procent 2009. Alla livsmedelsanläggningar är i indelade i riskklasser som grundas på hur känslig den verksamhet företaget bedriver är, till exempel hur känsliga livsmedlen och hanteringen är, hur stor produktionen är och vilka som ska äta maten. Exempelvis hamnar ett storkök som lagar mat till sjuka i den högsta riskklassen.
Livsmedelsinspektörerna besökte 93 procent av de företag som ligger i riskklass 1, en ökning med 8 procent sedan 2008. I riskklass 2 ökade besöksfrekvensen med 11 procent till 80 procent.
- Det är bra att fler företag får kontrollbesök men det är fortfarande ytterst allvarligt att inte alla företag i de högsta riskklasserna besöks varje år, säger Louise Nyholm.
Fortfarande brist på inspektörer
Kontrollmyndigheterna har under året anställt totalt 20 inspektörer, om tjänsterna räknas om till heltid (inspektörsårsarbetskrafter). Enligt den analys som gjorts om behovet saknas det därmed fortfarande 107 inspektörsårsarbetskrafter och ökningen av antalet anställda går långsammare än under senare år.
Rapportering av livsmedelskontrollen 2009 (hela rapporten inklusive bilagor - öppnas i nytt fönster)
Bilagorna med resultat för varje län och kommun
Så fungerar kontrollen
Ytterligare upplysningar:
Pressjour: 018-17 53 40