– Bättre kunskap om hygien och temperaturens betydelse för maten behövs bland dem som arbetar med livsmedel, säger Mats Lindblad, mikrobiolog vid Livsmedelsverket.
Den årliga sammanställningen av matförgiftningar visar att även under 2009 var bristande kunskap om hygien, felaktig temperatur på maten, samt dålig handhygien de främsta orsakerna till utbrott av matförgiftningar.
– Enkla åtgärder som bra handhygien, att smittbärare inte vistas i köket och att maten håller rätt temperatur räcker för att förhindra de flesta matförgiftningar.
Varje år rapporterar Sveriges kommuner och Smittskyddsinstitutet misstänkta utbrott och enstaka fall av matförgiftningar till Livsmedelsverket. Under fjolåret rapporterades 319 misstänkta matförgiftningar med totalt 3 061 personer insjuknade, vilket är ovanligt mycket. Men det verkliga antalet som drabbas är troligen ändå mycket större, eftersom de allra flesta drabbade kurerar sin magsjuka hemma utan att det kommer till myndigheternas kännedom.
– Det är lätt att tro att man är den enda som drabbats om ingen i ens omgivning har blivit sjuk. Men andra kan ha smittats från samma restaurang eller också kanske det smittade livsmedlet kan vara spritt över landet. Så det är bra att ta kontakt med kommunens miljö- och hälsokontor, säger Mats Lindblad.
Anmäla matförgiftning via webben
En anledning till att ovanligt många utbrott rapporterades under 2009 är att Stockholms stad har gjort det möjligt för privatpersoner att anmäla matförgiftningar som berör restauranger och butiker inom Stockholm via kommunens webbplats.
– Det är ett bra exempel på hur en kommun kan underlätta för enskilda att enkelt rapportera misstänkt matförgiftning. Fler rapporter ger ansvariga myndigheter bättre möjligheter att hitta och utreda utbrott, säger Mats Lindblad.
En enkätundersökning som Livsmedelsverket publicerade i våras visade att många av de tillfrågade villiga att anmäla misstänkt matförgiftning via internet.
Bristande hygien
Dålig handhygien och bristande kunskaper om hygien är vanligt förekommande som bidragande orsak, framgår det av sammanställningen för 2009.
– Många utbrott kunde ha undvikits med bättre kunskaper om hygien i allmänhet och om handhygien i synnerhet, säger Mats Lindblad.
– Den vanligaste smittvägen för calicivirus - som orsakar vinterkräksjuka - är att den som tillagar ätfärdig mat sprider viruset via händerna. Liksom tidigare år är calicivirus det smittämne som rapporteras orsaka det största antalet insjuknade.
Fel temperatur
Fel temperatur är en av de viktigaste bidragande orsakerna till utbrotten av matförgiftningar. I många fall har man i utredningarna kunnat konstatera för låg värme vid tillagning, för långsam nedkylning, för hög temperatur i kylen och för lång förvaring i rumstemperatur.
– Med rätt temperatur kan man slippa många utbrott från bakterier som Bacillus cereus, Clostridium perfringens och stafylokocker.
Utpekade livsmedel
Ofta är det svårt att hitta smittkällan, eftersom maten brukar vara uppäten och resterna kastade. Även om det finns mat kvar, kan det vara svårt att hitta smittämnet i det. Bland de livsmedelskategorier som i rapporterna har utpekats som smittkällor finns blandade rätter med både värmebehandlade och färska ingredienser i topp. Det kan vara hamburgare, kebab, pizza eller smörgåstårta.
Hemgjord ost gjord på opastöriserad mjölk som serverades på två olika julmarknader misstänktes ha förorsakat utbrott av stafylokocker med sammanlagt ett trettiotal insjuknade. På en tredje julmarknad utpekades opastöriserad mjölk som misstänkt smittkälla till ett utbrott med Campylobacter.
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2009 (pdf. Öppnas i nytt fönster)
Hur många drabbas av matförgiftning? Undersökningar av mörkertalet (pdf. Öppnas i nytt fönster)
Analys av matförgiftningar 2003-2007 (pdf. Öppnas i nytt fönster)
Stockholms stads webbplats: Anmäl om du blivit matförgiftad (Öppnas i nytt fönster)
Ytterligare upplysningar:
Mats Lindblad, mikrobiolog: 018-17 56 95