Tusentals hälsopåståenden om livsmedel har samlats ihop och skickats från EU:s medlemsländer till kommissionen. Livsmedelsverket har skickat en sammanställning av svenska företags förslag till hälsopåståenden.
Sedan den 1 juli 2007 finns EU-gemensamma regler för närings- och hälsopåståenden för livsmedel och kosttillskott.
I arbetet med tillämpningen av reglerna ingår att EU-kommissionen gör en lista över tillåtna påståenden och villkor för deras användning och även en lista över icke godkända påståenden. För några av de hälsopåståenden som kan göras ska denna positivlista vara klar senast den 31 januari 2010.
Livsmedelsverkets lista
Alla medlemsstater har i slutet av januari 2008 skickat in förslag från tillverkare på hälsopåståenden baserade på artikel 13.1 i förordningen 1924/2006.
Förslagen handlar om de hälsopåståenden som inkluderar följande:
a) ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och funktioner, eller
b) psykologiska och beteendemässiga funktioner, eller
c) bantning eller viktkontroll eller nedsatt hungerkänsla eller ökad mättnadskänsla, eller en minskning av kostens energiinnehåll.
Sammanställning
Livsmedelsverket har i dialog med representanter för livsmedels- och hälsokostbranschen sammanställt deras förslag om hälsopåståenden. Många av förslagen handlar om kolesterolhalten i blodet, stress, immunförsvar och tarmens bakterieflora. Sammanställningen som skickats in består av tre delar med en preliminär klassificering av olika sorters påståenden, till exempel medicinska.
- Näringsämnen och andra ämnen för hälsopåståenden om bland annat vitaminer, mineraler, fettsyror, kolhydrater med lågt GI, steroler och stanoler, olika slags antioxidanter, samt kaffein. Även produkter baserade på växter, såsom ginseng, rooibos, rosenrot och vitlök, finns med i förslaget.
- Hälsopåståenden för probiotiska produkter, främst olika slags mjölksyrabakterier.
- Hälsopåståenden för enskilda produkter, så kallade produktspecifika påståenden.
Förslagen i dessa listor innebär inte att hälsopåståendena är godkända. De har skickats in för att EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ska avgöra om det finns tillräckligt vetenskapligt underlag för respektive hälsopåstående.
Tillåtna hälsopåståenden
Fram tills positivlistan publiceras år 2010 kan livsmedelsföretag, under eget ansvar, använda de hälsopåståenden som handlar om ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och funktioner fram. Detta gäller under förutsättning att dessa hälsopåståenden är förenliga med förordningen och med gällande tillämpliga nationella bestämmelser.
Vissa påståenden kräver ansökan
Däremot är det i princip inte tillåtet att använda hälsopåståenden enligt b) och c) ovan, t.ex. om mental och fysisk prestation eller om mättnad och viktkontroll. För viktkontroll gäller dock ibland reglerna för livsmedel för särskilda näringsändamål.
För hälsopåståenden om minskad sjukdomsrisk och om barns utveckling och hälsa måste en ansökan granskas och godkännas av EFSA innan hälsopåståendena får användas. Ansökan kan skickas in via Livsmedelsverket.
Näringsprofiler
I förordningen 1924/2006 finns begreppet näringsprofil. Det är villkor som livsmedel eller vissa kategorier av livsmedel måste uppfylla för att förses med näringspåståenden eller hälsopåståenden. Senast den 19 januari 2009 ska EU-kommissionen fastställa dessa näringsprofiler, inklusive undantag. EU-kommission ska också besluta hur näringspåståenden eller hälsopåståenden om livsmedel eller kategorier av livsmedel får användas med hänsyn till näringsprofilerna.
Näringsprofilerna ska ta hänsyn till följande:
a) kvantiteterna av vissa näringsämnen och andra ämnen i livsmedlet, exempelvis fett, mättade fettsyror, transfettsyror, sockerarter och salt/natrium,
b) livsmedlets (eller livsmedelskategoriernas) roll och betydelse i och bidrag till kosten för befolkningen i allmänhet eller, i förekommande fall, för vissa riskgrupper, inbegripet barn,
c) livsmedlets totala näringssammansättning och förekomsten av näringsämnen som vetenskapligt erkänts ha en hälsoeffekt.
Anledningen är att EU-kommissionen vill ”undvika en situation där näringspåståenden eller hälsopåståenden döljer en livsmedelsprodukts samlade näringsegenskaper, vilket kan vilseleda konsumenter som försöker göra ett sunt val i fråga om en balanserad kost.” Det betyder att vissa produkter framöver inte får ha näringspåståenden eller hälsopåståenden.
När näringsprofiler är fastlagda kommer 24 månaders övergångstider att gälla.
Livsmedelsverkets inlämnade listor till EU-Kommissionen:
List 1. Nutrients and other substances (SE-1 to SE-150)
List 2. Probiotic strains (SE-151 to SE-227), based mainly on proposals sent in by companies having probiotic products on the Swedish market.
List 3. Product-specific claims (SE-228 to SE-262)
Mer om närings- och hälsopåståenden (med länkar till lagstiftning och vägledningar)
EFSA Opinion on the setting of nutrient profiles
EU-kommissionen: Health and Nutrition claims, inkl förordningen 1924/2006
Se även artikel i Vår Föda nr 3 2007, sid 16-18.
Ytterligare upplysningar:
Jan Sjögren, chef för Enheten för kommunstöd: 018-17 53 86