I tv-programmet Vetenskapsmagasinet, som sändes i går onsdag, kunde man felaktigt få intrycket att Livsmedelsverket anser att man bör undvika fett så mycket som möjligt. Livsmedelsverkets rekommendationer säger istället att 25-35 procent av det dagliga energiintaget bör komma från fett. För kvinnor motsvarar det ungefär 70 gram och för män 90 gram fett per dag.
Livsmedelsverkets rekommendationer och kostråd vänder sig i första hand till den friska befolkningen. De är generella och gäller för hur man äter i genomsnitt under en vecka till en månad. Om enstaka dagar eller måltider avviker från rekommendationerna spelar alltså mindre roll. För enskilda individer kan matvanor och näringsintag i viss mån variera jämfört med dessa generella råd och ändå vara hälsosamma. Vid sjukdom och speciella behov kan matens sammansättning behöva anpassas på olika sätt.
Rekommendationer som vilar på vetenskaplig grund
De svenska och nordiska näringsrekommendationerna baseras på aktuell forskning och ett omfattande vetenskapligt underlag, se länkar nedan. Rekommendationerna ligger i linje med dem som publicerats av WHO och expertgrupper i andra länder i Europa och i USA. Livsmedelsverket följer aktivt forskningen inom området och en översyn av rekommendationerna görs regelbundet eller när nya vetenskapliga rön bedöms vara tillräckligt väl underbyggda.
Näringsrekommendationer anger lämpligt intag av olika näringsämnen, till exempel fett, protein, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Rekommendationerna är sedan utgångspunkt för olika typer av råd om bra matvanor. Det kan vara allmänna kostråd om till exempel fisk, frukt och grönsaker och pedagogiska hjälpmedel som Tallriksmodellen, matcirkeln och nyckelhålet. När man utformar kostråd sätter man ihop olika typer av koster som uppfyller näringsrekommendationerna och bygger på de mattraditioner som finns i landet. Då ser man hur stort behovet är av olika livsmedel, till exempel frukt eller hur fördelningen av exempelvis potatis, kött och grönsaker bör se ut på tallriken.
Industriellt transfett bör tas bort ur livsmedel
Livsmedelsverket anser att industriellt framställda transfettsyror bör tas bort ur livsmedel så långt det är möjligt. De marknadsledande företagen i Sverige inom snacks, snabbmat, bakverk och konfektyrbranschen uppger att de tagit bort transfetterna ur sina produkter. Livsmedelsverket kommer att fortsätta att noggrant följa utvecklingen av förekomsten av transfett i olika livsmedel. Analyser av matkorgar insamlade i fyra städer under 2005 tyder på att innehållet av transfett i maten minskat betydligt och att intaget nu är i nivå med vad som ses i Danmark, Norge och Finland. Matkorgarna innehöll cirka 120 livsmedel och baseras på Jordbruksverkets statistik över livsmedelskonsumtionen. Under 2007 görs en undersökning av den totala fettsammansättningen i ett stort antal livsmedel, bland annat för att se vilken typ av fett som har använts för att ersätta transfettet.
Intaget av transfett i befolkningen ligger redan i dag under den högsta nivå som WHO rekommenderar. Intag av stora mängder transfett enstaka dagar eller vid enstaka måltider påverkar inte hälsan utan det är ett högt intag under lång tid som kan vara skadligt.
Märkning av transfett
I dag är det svårt för konsumenten att se om en produkt innehåller transfett, och i så fall hur mycket. Livsmedelsverket anser att reglerna för märkning av livsmedel är otillfredsställande och omoderna. Reglerna är satta av EU 1990, men håller nu på att ses över. Livsmedelsverket anser att näringsvärdesdeklaration bör vara obligatoriskt på livsmedel och att socker, salt, kostfiber, totalfett och typ av fett ska finnas med. Livsmedelsverkets uppfattning kommer att framföras till regeringen, som i sin tur beslutar vad Sverige ska föra fram i EU-förhandlingarna om märkning.
Ytterligare upplysningar
Wulf Becker, professor och nutritionist, 018-17 55 49
Iréne Mattisson, nutritionist, 018 - 17 53 13