Årligen blir 507 000 svenskar matförgiftade i eller utanför hemmet. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket har gjort. Syftet med undersökningen var att finna metoder att snabbare upptäcka och stoppa utbrott av matförgiftningar.
– En halv miljon matförgiftade stämmer väl överens med de uppskattningar vi gjort tidigare, konstaterar mikrobiolog Mats Lindblad.
Ändå bekräftas bara ett par tusen drabbade årligen i de rapporter om utbrott av matförgiftningar som Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet samlar in.
– Mörkertalet är stort och nu vet vi hur stort. Om de som blir matförgiftade skulle anmäla det till kommunens miljö- och hälsokontor skulle vi myndigheter lättare kunna spåra utbrott och förhindra att fler drabbas, säger mikrobiolog Mats Lindblad.
Metoder att upptäcka utbrott
Syftet med undersökningen är att leta efter nya metoder att snabbt upptäcka utbrott av matförgiftningar, för att kunna stoppa utbrotten och hindra att fler människor drabbas.
En matförgiftning påverkar även plånboken. En tidigare undersökning har visat att en drabbad i genomsnitt förlorar 500 kronor i kostnader och inkomstbortfall. Samhället beräknades förlora en miljard kronor på matförgiftningarna.
Söker information
I undersökningen har Livsmedelsverket särskilt frågat hur människor skulle söka information om de själva eller anhöriga drabbas av magsjuka.
28 procent skulle söka information via internet, antingen via sökmotorer eller via särskilda webbsajter om vårdråd såsom Vårdguiden och sjukvårdsrådgivningen 1177. De vanligaste sökorden skulle vara magsjuka, diarré och kräkningar.
39 procent skulle använda telefonen för att få information eller råd. De flesta skulle ringa till sjukvårdsrådgivningen, husläkare eller distriktssköterska.
– Sökord och telefonfrågor används i olika andra sammanhang för att upptäcka olika företeelser, till exempel influensatrender. Vi vet ännu inte om det kan fungera för att hitta utbrott av matförgiftningar, säger Mats Lindblad.
Matvaror och läkemedel
I undersökningen har vi också frågat om man handlar vissa varor om man blivit magsjuk. 34 procent sa att de skulle köpa läkemedel om någon i familjen drabbas av magsjuka. 13 procent skulle köpa något naturläkemedel.
Det vanligaste sättet att behandla magsjuka i hemmet verkar dock vara via kosten och 78 procent angav att de köper specifika matvaror eller drycker då någon i familjen drabbats av magsjuka. Vanligaste inköpta matvarorna är blåbärssoppa, coladrycker, dryck med särskild bakteriekultur, skorpor, filmjölk och nyponsoppa.
– Vi kommer att undersöka om åtgången av vissa matvaror kan vara ett sätt att tidigt få indikation på ett lokalt utbrott av matförgiftning, säger Mats Lindblad.
Minska risken
Myndigheter och företag arbetar kontinuerligt för säker mat, men den enskilde konsumenten kan också minska risken. Genom rätt hantering av livsmedlen i köket kan man i många fall undanröja eller minimera smittrisken.
Så minskar du risken att bli matförgiftad
- Laga inte mat till andra om du är magsjuk.
- Tvätta händerna innan du lagar mat och mellan olika råvaror.
- Håll rätt temperatur på maten – kylvaror ska hållas kalla, varmhållen mat varm (60 grader).
- Håll isär rått kött och grönsaker - diska skärbrädor och köksredskap mellan olika råvaror.
- Skölj sallad och andra grönsaker.
Rapport 6 - 2010: Vad gör de som drabbas av magsjuka och matfögiftningar
Ytterligare upplysningar:
Mats Lindblad, mikrobiolog: 018-17 56 95