Livsmedelsverket förbjöd Findus att märka fryst färdigmat med bland annat texten ”utan onödiga tillsatser”. Findus överklagade beslutet. Nu har Förvaltningsrätten i Uppsala dömt och i huvudsak fastställt förbudet. Domen har vunnit laga kraft.
– Livsmedelsverkets syn på ”utan-märkning” har fått ett starkt stöd genom förvaltningsrättens dom, säger Livsmedelsverkets chefsjurist Göran Anér.
Märkning med ”utan”
Findus Sverige AB började i slutet av förra året att märka frysta färdigrätter med texterna ”utan onödiga tillsatser”, ”utan konserveringsmedel” och ”utan transfetter”. En viss produkt märktes också med ”utan smakförstärkare”. Livsmedelsverket förbjöd Findus att märka produkterna så, med början sex månader efter beslutet.
Vilseledande
- Förbudet mot ”utan onödiga tillsatser” motiverades med att den märkningen är vilseledande eftersom konsumenten inte kan bedöma vad som menas med detta.
- Märkning med ”utan konserveringsmedel” är vilseledande eftersom frysta produkter normalt inte tillsätts konserveringsmedel och något recept inte nyligen hade ändrats.
- ”Utan transfetter” förbjöds med motiveringen att det inte finns med på listan över tillåtna näringspåståenden i EG-förordningen 1924/2006.
- Uttrycket ”utan smakförstärkare” bedömdes som motiverat med hänsyn till att receptet för just den färdigrätten hade ändrats nyligen, men bara under en övergångstid på sex månader för att säkerställa att konsumenter förstår att produktens sammansättning har förändrats.
Stöd av domstolen
Förvaltningsrätten slår i sin dom den 30 juni 2010 fast att upplysningar om vad en produkt inte innehåller generellt är ovidkommande. Det förklaras inte på förpackningarna vilka relevanta tillsatser som produkterna inte innehåller och varför de skulle vara onödiga. Förklaringen på baksidan bygger på subjektiva bedömningar om vad som utgör ett säkerhetsskäl och, i synnerhet, ett mervärde. Alltså skulle märkningen ”utan onödiga tillsatser” på ett avgörande sätt kunna vilseleda konsumenten om vad som är utmärkande för livsmedlet och dess sammansättning.
Djupfrysning i sig är en konserveringsmetod och det är därför sällsynt med konserveringsmedel i frysta produkter. Även om många konsumenter kanske saknar kunskap om detta kan de få uppfattningen att produkterna har speciella egenskaper medan i själva verket alla liknande livsmedel har sådana egenskaper. Visserligen finns en nyanserad information på baksidan, men märkningen på framsidan ger ett klart intryck av att produkten avviker från liknande produkter. Märkningen är därför vilseledande, konstaterar domstolen.
Företaget ska ändra märkningen senast sex månader efter förvaltningsrättens dom.
Förvaltningsrätten i Uppsala: Mål 3453-10 och 3454-10 (pdf. Öppnas i nytt fönster)
Ytterligare upplysningar:
Göran Anér, chefsjurist: 018-17 55 84, 0709-24 55 84