Toxikologiska enheten har fått en förfrågan från Sveriges Television, angående eventuella risker med att använda kosttillskott som innehåller kolloidalt silver 1. Som exempel på sådana produkter har ett kosttillskott som innehåller kolloidalt silver och marknadsförs i Sverige nämnts; nämligen ”Ionosil” http://www.ion-silver.com/.
1 Silverpartiklar som svävar i en lösning
I samband med detta kan nämnas Livsmedelsverket inte gjort någon marknadsundersökning av denna typ av kosttillskott, men det är sannolikt att även flera produkter med liknande innehåll kan finnas på den svenska marknaden. Den aktuella produkten d v s ”Ionosil” har tidigare marknadsförts med påståenden om att de kan förebygga/bota infektioner.
Efter ingripande från Läkemedelsverket, som i och med detta klassificerade produkten som läkemedel, har företaget tagit bort dessa påståenden och säljer nu produkten som ”mineraltillskott”. Den nämnda produkten klassificeras således f n som livsmedel. På företagets hemsida finns dock länkar som leder till information om de gynnsamma effekter på infektioner, som företaget initialt hävdat att kolloidalt silver har. I sin marknadsföring hävdar företaget vidare att silver är essentiellt och att vi i Sverige f n inte får i oss tillräckligt med silver p. g. a att jordarna numera har ”urlakats”.
En central fråga i samband användning av kolloidalt silver i kosttillskott för peroralt bruk, är risken för att denna typ av produkter skulle kunna påverka uppkomst av bakteriers resistens mot olika typer av antibiotika. Mikrobiologiska enheten har därför ombetts att utreda denna fråga.
Är silver ett essentiellt spårämne?
Det finns inga publicerade data i den vetenskapliga litteraturen som anger att silver skulle vara ett essentiellt spårämne för människan.
Intag via livsmedel
De flesta livsmedel innehåller 10-100 mikrogram silver per kg (1) och medianintaget per dag från livsmedel inklusive dricksvatten har uppskattats till ca 7 mikrogram (1). I vissa länder används silver för desinficering av drickvatten (2).
Silver är inom EU en godkänd livsmedelstillsats och tillåtet att använda som färgämne i några få livsmedelsgrupper; nämligen som överdrag till konfektyr, i chokladdekor och likörer (3).
Upptag, retention och utsöndring
Peroralt (d v s via munnen) tillfört silver kan absorberas via mag-tarmkanalen (1). Absorptionen kan vara så hög som 5 % för kolloidalt silver (2). Beträffande silversalter finns uppgifter att absorptionen kan uppgå till 10-20% av en given dos (2). Silver kan ackumuleras i olika vävnader i kroppen som t. ex lever och hud (1, 4). Halveringstiden uppges uppgå till mellan några dagar och 50 dagar (1). Dock anses halveringstiden i hud vara betydligt längre (5). Retentionen hos människa uppgår till 0-10% (1), vilket innebär att upptill 10 % av en given dos ackumuleras i kroppen. Till den allra största delen utsöndras silver via gallan och faeces, men kan även i mindre grad utsöndras via urinen (1).
Möjliga biverkningar
Peroralt intag av silver kan medföra biverkningar beroende på i vilken form och i vilka doser det tillförs. För människor är den uppskattade akuta letala dosen (d v s akuta dödliga dosen) minst 10 gram silvernitrat (1). Generellt har den s. k. nolleffektdosen eller NOAEL (No Observed Adverse Effect Level – d v s den högsta dos man kan exponeras för utan att riskera negativa hälsoeffekter) för totalt peroralt intag under hela livstiden uppskattats till 10 gram silver (1). Det motsvarar ca 390 mikrogram per person och dag. 1
1 Se även sidan 14 i dokument som kan återfinnas via denna länk
http://www.efsa.europa.eu/EFSA/Scientific_Opinion/afc_op_ej_12thlist_op_en,2.pdf
Den mest kända biverkningen hos människor i samband med kronisk exponering för produkter som innehåller silver är argyria, som är en permanent missfärgning (blågrått – skiffergrått) av hud, ögon och inre organ – även nervceller (1,4,5). Argyria är ett ovanligt tillstånd (4, 6), men känt sedan länge, då silver tidigare har använts som läkemedel för behandling av t ex syfilis m fl. sjukdomar. Mellan 1802 och 1950 finns 365 fall av argyria rapporterade i den medicinska litteraturen (5). Även under senare tid har fall rapporterats (4, 5). Vilken dos som krävs för att argyria ska uppstå är f n inte säkert känt (1, 4). Förmodligen rör det sig om grammängder. Enligt de fallbeskrivningar som publicerats, skulle tillförsel av kolloidalt silver i t ex kosttillskott under längre tid kunna medföra att argyria kan uppstå (4,5,6,7,8).
Argyria anses i och för sig inte i de flesta fall vara förknippat med allvarliga följdverkningar, men det finns allvarliga komplikationer rapporterade som att silver kan lagras upp även i centrala nervsystemet, vilket skulle kunna vara en orsak till försämrad nervfunktion och beteendestörningar (9). Detta har dock inte visats kliniskt eller experimentellt (9).
5. Silver och antibiotikaresistens
Av Mikrobiologiska enheten
Silverjoner motverkar ett brett spektrum av mikroorganismer och används kliniskt i bl.a. sårsalvor och förbandsmaterial. Koncentrationer av silverjoner ner till ett fåtal nM har antimikrobiell effekt. Förvärvad resistens mot silverjoner har påvisats hos flera arter inom familjen Enterobacteriaceae (10). Resistensmekanismen kan vara av typen effluxpump, vilken aktivt transporterar ut silverjoner från bakteriecellen. Vissa typer av effluxpumpar kan transportera ut flera olika ämnen varför förvärvning kan ge ökad tålighet mot flera ämnen, t.ex. antibiotika. Salmonella med en plasmid kodande för resistensgener mot olika antibiotika och tungmetaller, bl.a. silver har isolerats från en patient på en amerikansk brännskadeavdelning (11). Vid exponering av silver finns det ett selektionstryck för bevarandet av resistensgener mot silverjoner och gener som är fysiskt närliggande, som t.ex. på en plasmid, kommer då också att få en ökad fortlevnad utan att det för stunden finns ett selektionstryck för dessa gener.
Exponering av biocider såsom silverjoner medför selektion för förändringar i cellväggen som bidrar till ökad tolerans. Dessa förändringar kan också leda till ökad tolerans mot antibiotika vars verkningsmekanism är att förhindra bildandet av cellvägg, t.ex. penicillin. Kunskap om resistens mot silverjoner och hur den kan påverka effekten av antibiotikabehandling är i dag bristfällig men de data som finns pekar mot att användning av silverjoner kan orsaka minskad effekt av antibiotikabehandling.
Van Hasselt (12) har i en studie visat att kolloidalt (metalliskt) silver inte har någon antimikrobiell effekt i de koncentrationer som anges på kosttillskotten som saluförs via internet (22 ppm) och även högre koncentrationer (400 ppm) saknade effekt. Då kolloidalt silver saknar antimikrobiell effekt så finns det heller inget selektionstryck för förvärvning av resistens mot silver och därmed ingen risk för ökad resistens mot kliniskt använda antibiotika.
En möjlighet till varför de rapporter som finns på internet kommit fram till en antimikrobiell effekt är att kosttillskotten innehåller silverjoner som en biprodukt vid framställningen av kolloidalt silver (13). Om så är fallet finns det ett selektionstryck för silverresistens och därmed också en möjlighet till ökad tålighet mot kliniskt viktiga antibiotika. Slutsatsen är att bakterier kan utveckla resistens mot silverjoner och möjligheten finns att denna resistens också bidrar till ökad tålighet mot vissa antibiotika. Således bör kosttillskott innehållande silver inte användas om inte en påtaglig nyttoeffekt föreligger.
Gränsvärden, riktvärden, rekommendationer etc.
För närvarande saknas ett gränsvärde inom EU för silver i kosttillskott. Det finns f n heller ingen silverförening upptagen i direktivet om kosttillskott. Då det emellertid finns en ansökan om att få använda kolloidalt silver i kosttillskott är det tills vidare tillåtet i Sverige, i avvaktan på en riskvärdering av det europeiska livsmedelsverket - EFSA.
WHO har inte föreslagit något hälsobaserat gränsvärde, men anger ett tänkbart riktvärde s. k . ”Guidance level” för dricksvatten till 0,1 mg/liter; d v s 100 mikrogram per liter (1).
En expertgrupp inom Europarådet har publicerat en ”Guideline” om silver i egenskap av ett ämne i kontakt med livsmedel (2). Eftersom det inte finns någon specifik utvärdering av silver i detta sammanhang rekommenderar expertgruppen att en sådan görs.
Det amerikanska naturvårdsverket - EPA kom i sin utvärdering fram till en referensdos på 5 mikrogram/kg kroppsvikt (omräknat till peroral exponering) (4). Denna referensdos anses dock relativt osäker p. g. a att den är baserad på en studie från 1935 i vilken patienter med syfilis fått silver intravenöst.
Det kan också tilläggas att det amerikanska Food and Drug Administration - FDA 1999 förbjöd silver i OTC-produkter (d v s Ej receptbelagda läkemedel)(4). OTC-produkter innehållande kolloidalt silver anses inte vara säkra och effektiva behandlingar av sjukdomar (13). Förbudet gäller inte kosttillskott, som i USA (liksom i Sverige) regleras på ett annat sätt än läkemedel. FDA anser vidare att det inte finns några vetenskapliga bevis för att kolloidalt silver skulle kunna förebygga/bota infektioner (8).
Livsmedelsverkets bedömning
Kosttillskott som innehåller kolloidalt silver marknadsförs i Sverige. Som exempel kan nämnas att företaget http://www.ion-silver.com/ uppger att dess produkt ”Ionosil” innehåller kolloidalt silver i en koncentration av 10 mg/liter. Dagligt intag av kolloidalt silver via produkten ifråga uppges uppgå till ca 100 mikrogram. Det innebär att det aktuella medianintaget från livsmedel skulle öka 14 gånger. Den nämnda produkten marknadsförs officiellt som ”mineraltillskott”, men indirekt (genom länkar) framgår att produkten tillskrivs förebyggande, lindrande och botande egenskaper effekter på infektioner.
Mot bakgrund av ovan nämnda (se Silver och antibiotikaresistens) är Livsmedelsverkets uppfattning för närvarande att det saknas dokumentation för bedömning om peroral tillförsel av kolloidalt silver i kosttillskott ger upphov till antibiotikaresistens. Det är dock klart att bakterier utvecklar silverresistens vid exponering av silverjoner. Beträffande risker för andra typer av negativa hälsoeffekter efter doser i den aktuella storleksordningen, är det känt att det finns personer som efter långtidstillförsel av silver har utvecklat argyria, enligt fallbeskrivningar i den vetenskapliga litteraturen. Argyria karaktäriseras av missfärgning (skiffergrått till gråblått) framför allt av hud och ögonvitor, men även inre organ kan missfärgas. Argyria anses i de flesta fall inte vara förknippat med allvarliga följdverkningar, men missfärgningen är permanent och kan inte hävas. I sällsynta fall har dock även neurotoxiska effekter, som kan tänkas ha samband med argyria, rapporterats.
Mot bakgrund av att silver inte anses vara essentiellt för människor finns det för närvarande inte något som talar för att det finns något behov av ett mineraltillskott med detta innehåll. Däremot finns risk för att negativa hälsoeffekter kan uppstå – i synnerhet i samband med intag av produkter innehållande silverföreningar alternativt kolloidalt silver under längre tid.
Det är varje producents och importörs ansvar enligt produktansvarslagen och livsmedelslagen att inte saluhålla produkter som kan ge upphov till hälsorisker.
För övrigt kan också påpekas att Livsmedelsverket sedan 2006 har ett så kallat sektorsansvar för miljömålsarbetet. Det innebär att Livsmedelsverket ska vara samlande, stödjande och pådrivande gentemot övriga parter i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. När det i detta fall gäller användning av kolloidalt silver i kosttillskott vet vi att utsläpp av silver kan ge skador på miljön (ett problem bl. a vid utsläpp från fotografiska laboratorier). Vi har ingen uppgift på hur mycket silver som kan släppas ut vid tillverkning och användning av kosttillskott innehållande kolloidalt silver, men risken för miljöeffekter kan inte uteslutas. Konklusionen blir att silverinnehållande kosttillskott enligt denna utredning inte uppfyller något fysiologiskt behov, men att de samtidigt kan utgöra en potentiell hälsorisk och miljörisk.
Referenser:
1. Silver in drinking water, WHO Guidelines for drinking water Quality. 2 Edition, Volume 2, 1996. (Ny publicering 2003)
2. Council of Europe´s policy statements concerning materials and articles intended to come into contact with foodstuffs. Policy Statement Concerning metals and alloys.
Technical document. Guidelines on Metals and Alloys used as food contact materials (13.02.2002). Guideline for silver.
3. SLVFS 2003:20 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser (från 2003).
4. Wadhera A, Fung M. Systemic argyria associated with ingestion of colloidal silver.
Dermatology Online Journal, 2005, Volume 11, Number 1
5. Fung M C. & Bowen D. L. Silver Products for Medical Indications: Risk Benefit Assessment. Clinical Toxicology, 1996; 34 (1), 119-126
6. White JML et al. Severe generalized argyria secondary to ingestion of colloidal silver protein. Clinical and Experimental Dermatology, 2003; 28, 254- 256
7. McKenna, Hull, Zone, 2003. Argyria associated with colloidal silver supplementation. The international Society of Dermatology, 2003; 42, 549
8. Gulbranson SH, Hud JA, Hansen RC. Argyria following the Use of Dietary Supplements Containing Colloidal Silver Protein. Cutis Volume 66, Nov 2000, p 373
9. Lansdown ABG, Critical Observations on the Neurotoxicity of Silver. Critical Reviews in Toxicology 2007; 37: 237-250,
10. Hendry AT, Stewart IO. 1979. Silver-resistant Enterobacteriaceae from hospitals patients. Can J Microbiol 25:916-921.
11. Gupta A, Matsui K, Lo J-F, Silver S. 1999. Molecular basis for resistance to silver cations in Salmonella. Nat Med. 5:183-188.
12. van Hassel P, Gashe BA, Ahmad, J. 2004. Colloidal silver as an antimicrobial agent: fact or fiction?. J Wound Care 13:154-155.
13. National Center for Complementary and Alternative Medicine – Colloidal Silver Products
http://nccam.nih.gov/health/alerts/silver/D209.pdf