Krisberedskap handlar om att hålla sig beredd inför händelser som inte inträffar normalt. Sådana händelser har inträffat oftare under de senaste åren. Flera har skett inom livsmedels- och dricksvattenområdet. Det kan vara en lokal olycka i samhället men det kan också röra sig om en stor internationell kris.
Smitta, extrema natur- och väderhändelser och störningar i dricksvattenförsörjningen är några exempel på vad som skulle kunna utvecklas till kriser. En kris kan också uppstå avsiktligt, till exempel vid medveten spridning av farliga ämnen.
Samma ansvar.....
Livsmedelsverket har samma ansvar under en kris som under normala förhållanden. För att ha en så bra beredskap som möjligt gör Livsmedelsverket så kallade årliga risk- och sårbarhetsanalyser. I dem bedömer vi riskerna inom livsmedelsområdet och analyserar också vår egen förmåga att klara av den risken. Livsmedelsverket har också en kontinuerlig omvärldsbevakning.
...men inte samma organisation under kris
Livsmedelsverkets ordinarie organisation är inte uppbyggd för att hantera kriser. För att kunna agera snabbt vid sådana händelser har Livsmedelsverket en krisledningsgrupp som leder och samordnar krishanteringen. Som stöd för arbetet finns olika expertgrupper med kompetens för olika typer av kriser. Som stöd finns också ett krisledningsrum och krisplaner.
Samverkan och övning
Livsmedelsverket samverkar med andra myndigheter i planeringen och hanteringen av en kris. För att krishanteringen ska fungera krävs utbildning och övning. Verket deltar regelbundet i övningar för myndigheterna och arrangerar egna övningar.
Tjänsteman i beredskap
För att vara så beredd som möjligt har Livsmedelsverket en tjänsteman i beredskap. Det betyder att verket ständigt har en person i tjänst för att komma igång så snabbt som möjligt vid en kris.
Mer information
Länkarna i vänstermenyn handlar om krisarbetet inom olika ämnesområden. Via länken till höger på denna sidan hittar du länkar till andra webbplatser och mer information.