Näringspåståenden

Näringspåståenden om livsmedel framhåller att livsmedlen innehåller sådana näringsämnen eller andra ämnen som generellt är nödvändiga eller bra för hälsan, eller att livsmedlen inte innehåller eller innehåller mindre mängd av sådan näringsämnen som vi generellt bör äta mindre av i kosten. Typiska näringspåståenden är ”rik på C-vitamin” och  "lättsockrad".

De näringspåståenden som får göras, och villkoren för att få göra dem beskrivs i bilagan till förordningen 1924/2006 samt i förordninigen 116/2010.

 

 

På den här sidan

Definition av näringsämne, annat ämne och näringspåstående
Villkor för näringspåstående enligt förordningen (EU) nr 1924/2006

Näringspåståenden om omega-3-fettsyror sedan 2010

Jämförande påståenden
Övergångstid för användningen av näringspåståenden
Alla näringspåståenden kräver näringsvärdesdeklaration

Nyckelhålsmärkningen kräver näringsvärdesdeklaration 

 

Definitionen av näringsämne, annat ämne och näringspåstående

Näringsämne

I förordningens artikel 2 definieras näringsämne som protein, kolhydrater, fett, kostfibrer, natrium, de vitaminer och mineralämnen som anges i direktiv 90/496/EEG (införd i svensk lagstiftning via SLVFS 1993:21, omtryck LIVSFS 2009:9) och ämnen som hör till eller utgör beståndsdelar av en av kategorierna ovan.

 

Annat ämne

En kategori av ämnen som inte är näringsämnen. De kan utgöras av till exempel fria aminosyror, växtsteroler, eller en specificerad probiotisk stam (t.ex Lactobacillus plantarum 299v).

 

Näringspåstående

Enligt Artikel 2.4 är varje påstående som anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda gynnsamma näringsmässiga egenskaper på grund av

 

a) den energi (det kalorivärde) det

  • i) ger,
  • ii) ger i minskad eller ökad grad, eller
  • iii) inte ger

och/eller


b) de näringsämnen eller andra ämnen det

  • i) innehåller,
  • ii) innehåller i mindre eller större omfattning, eller
  • iii) inte innehåller.

Villkor för näringspåstående enligt förordningen (EG) nr 1924/2006

Enligt artikel 8 är näringspåståenden bara tillåtna att användas om de är förtecknade i förordningens bilaga och uppfyller villkoren i förordningen. De näringspåståenden som är förtecknade i bilagan är: 

 

Om energi:

   - lågt energiinnehåll, energireducerad, energifri

Om fett:

    - låg fetthalt, fettfri

Om mättat fett (inklduerar krav på mängden transfettsyror):

   -låg halt av mättat fett, fri från mättat fett

Om socker (uttrycket inkluderar sockerarter):

   - låg sockerhalt, sockerfri, utan tillsatt socker

Om natrium/natriumklorid (koksalt):

   - låg natriumhalt / salthalt, mycket låg natriumhalt / salthalt, natriumfri / saltfri

Om kostfiber:

   - kostfiberkälla, högt kostfiberinnehåll

Om protein:

-   proteinkälla, högt protininnehåll

Om vitaminer och /eller mineralämnen

-   Källa till (namn på vitaminet eller mineralet); högt innehåll av (namn på vitaminet eller mineraret)

(Exempel: Källa till vitamin C; högt innehåll av kalcium)

Om näringsämne eller annat ämne

- innehåller (namn på näringsämne eller annat ämne)

(Exempel: Innehåller växtsterol)

Om näringsämne

ökat innehåll (namn på näringsämne); minskat innehåll (namn på näringsämne)

(Exempel: ökat innehåll av omega-3-fettsyror, minskat innehåll av fett)

Lätt/ light

- samma villkor som för "minskat innehåll", och för samma ämnen som får ha detta påstående

Ämnet som har reducerats (minst 30%) ska anges

(Exempel: light, med 40 % mindre socker)

Naturligt

- livsmedelt uppfyller naturligt kriterierna för ett näringspåstående

(Exempel: Naturligt rik på vitamin C)

 

 

Näringspåståenden om omega-3-fettsyror sedan 2010

 

Förordning EU nr 116/2010 som trädde i kraft den 1 mars 2010 anger ytterligare fem tillåtna näringspåståenden samt villkoren för dessa.

 

Om Omega 3-fettsyror

- Källa till omega-3-fettsyror

- Högt innehåll av omega-3-fettsyror

 

Om enkelomättat fett

- Högt innehåll av enkelomättat fett

 

Om fleromättat fett

- Högt innehåll av fleromättat fett

 

Om omättat fett

- Högt innehåll av omättat fett

  

OBS: I bilagan till förordningen 1924/2006, samt i förordning 116/2010, beskrivs villkor för användning av alla gällande näringspåståenden. För alla näringspåståenden, utom för "naturligt", gäller att för ett visst näringspåstående kan ett annat påstående användas som kan antas ha samma innebörd för konsumenten.  Till exempel är näringspåståendet "källa till" jämförbart med "innehåller" och "högt innehåll av" jämförbart med "rik på".  

 

För att få göra näringspåståenden måste de allmänna villkoren som anges i förordningens artikel 5 liksom kriterierna för de vetenskapliga beläggen för påstående, artikel 6, vara uppfyllda.

 

Det näringsämne/andra ämnen som påståendet gäller måste enligt artikel 5:

- ha en gynnsam effekt i kroppen enligt allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation

- föreligga i en sådan form som kan tillgodogöras i kroppen

- måste finnas i en sådan mängd eller i en så reducerad mängd i livsmedlet att den gynnsamma effekten uppnås vid en normal konsumtion av livsmedlet.

 

Vid livsmedelskontroll av företagen får företagets kontrollmyndighet (i de flesta fall kommunens livsmedelsinspektörer) begära in sådan dokumentation som företagaren ska stödja sin användning av näringspåståendet på. 

 

Jämförande påståenden

Förordningens artikel 9 reglerar ”jämförande påståenden” såsom ”ökat innehåll” eller ”minskat innehåll” då man "jämför ett livsmedel med ett urval livsmedel i samma kategori, som inte har en sammansättning som tillåter att de förses med ett påstående, inbegripet livsmedel av andra varumärken.”

 

Exempel: Det jämförande påstående: "Minskat saltinnehåll" för en produkt får göras om salthalten sänkts med minst 25% jämfört med marknades övriga utbud av normalsalta charkprodukter av samma kategori och av olika varumärken. Detta påstående kan vara giltigt för till exempel en korv där salthalten sänkts från till exempel 1,5% till 1,1%.

  

Tolkningar om jämförande påståenden finns i det engelska dokumentet ”Vägledning 14 dec 2007”. Vägledningen antogs av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD) den 14 december 2007.

 
 

Övergångstid för användningen av näringspåståenden

Livsmedel som släppts ut på marknaden eller som märkts före den 1 juli 2007 fick, enligt förordningen, fortfarande säljas fram till sista hållbarhetsdatum – men längst till och med den 31 juli 2009 (artikel 28.1).

 

Näringsprofiler: När det gäller bestämmelserna om tidsrymd för att fastställa näringsprofiler enligt artikel 4.1 får livsmedel saluföras under högst tjugofyra månader efter antagandet av de relevanta näringsprofilerna och villkoren för användningen av dem. Kommissionen påbörjade ett arbete om näringsprofiler, men detta avbröts i april 2009. Nytt datum för att fortsätta arbetet finns ännu inte.

 

Enligt artikel 28.3 gäller att ”näringspåståenden som har använts i en medlemsstat före den 1 januari 2006 i överensstämmelse med tillämpliga nationella bestämmelser och som inte är upptagna i bilagan fick fortsätta att användas fram till den 19 januari 2010, på livsmedelsföretagarens ansvar och utan att det påverkar antagandet av de skyddsåtgärder som avses i artikel 24”. Efter detta datum får alltså inte sådana näringspåståenden göras som endast varit nationellt godkända, men som inte återfinns i EUs lagstiftning. 


 

Alla näringspåståenden kräver näringsvärdesdeklaration

 

Alltid då ett näringspåstående görs om ett näringsämne eller "annat ämne" måste en näringsvärdesdekaration anges.  Då näringspåståenden görs om energi, protein, kolhydrater eller fett ska näringsvärdesdeklaration grupp 1 (den korta) anges.

Då näringspåståenden görs om sockerarter, mättat fett, kostfibrer eller natrium ska näringsvärdesdeklaration grupp 2 (den långa) anges. Vid Näringspåståenden om "annat  ämne" ska denna mängd deklareras i samma synfält som näringsvärdesdeklarationen .

 

Se vidare i reglerna för näringsvärdesdeklaration i SLVFS 1993:21, omtryck LIVSFS 2009:9.

 

För nyckelhålsmärkningen krävs näringsvärdesdeklaration

För använding av nyckelhålsmärkning, enligt LIVSFS 2009:6, krävs näringsvärdesdeklaration Den ska utformas enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration (SLVFS 1993:21, omtryck LIVSFS 2009:9). Beroende på vilket / vilka villkor som gäller för den aktuella produktgruppen i föreskriften om nyckelhålet utformas näringsvärdesdeklarationen enligt en kort eller lång lista, det vill säga inkluderande fyra eller åtta näringsämnen (se § 11 i SLVFS 1993:21, omtryck LIVSFS 2009:9).

  

Ytterligare upplysningar

Anita Laser Reuterswärd, nutritionist, 018-17 53 37

Uppdaterad: 2012-01-18

Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel 018-175500  Fler kontaktuppgifter