Den 1 juli 2007 började förordningen (EG) nr 1924/2006 ”om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel” att tillämpas. Sedan januari 2008 har Kommissionen, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och medlemsstaterna hanterat förslag till hälsopåståenden enligt artikel 13.1 (mer information, se länk till höger om Hälsopåståenden).
Aktuellt maj 2012 om 13.1-listan: preliminär information
- I mitten av maj 2012 (exakt datum inte fastställt) kommer Kommissionen att publicera en förordning med godkända hälsopåståenden, som kallas 13.1-påståenden (positivlistan).
- Livsmedelsverket kommer i samband med denna publicering lägga ut en nyhet om den nya förordningen.
- Positivlistan om 13.1-påståenden kommer att innehålla 222 godkända funktionella hälsopåståenden, främst om vitaminer, mineraler, fettsyror, specifika fiber, men även om vissa ”andra ämnen”. Hälsopåståenden som fått positivt utlåtande efter Efsas vetenskapliga granskning, kommer inte ”automatiskt” in i ”positivlistan”. Mer information om detta kommer senare att ges på denna sida.
- Som grund för den kommande förordningen har EFSA granskat totalt 2.764 hälsopåståenden i sex olika omgångar, den sista omgången publicerades i juli 2011 (se länk Omgång 6 till höger).
- ”Icke-godkända” hälsopåståenden: 13.1-påståenden som kommer att bli ”icke-godkända” kommer att publiceras på Kommissionens webbplats, se länk till höger (Registret). Du kommer samtidgt som förodningen med positivlistan publiceras, kunna söka i Registret specifikt om näringsämnen och andra ämnen och deras hälsoeffekter, samt orsaken till att de blivit ”icke-godkända” (negativlistan)
- Probiotika: Hittills finns inga godkända hälsopåståenden om ”probiotika”. Efsas utlåtanden är alla negativa (gäller för artikel 13.1, 13.5, 14.1.a och b). De flesta hälsopåståenden om ”probiotika” från 13.1.-listan kommer därför att finnas på Kommissions hemsida för ”icke-godkända” hälsopåståenden. Några av de ”probiotiska” hälsopåståenden som granskats i 13.1.listan håller Efsa på att utvärdera ännu en gång. Denna granskning kallas ”Further assessment”, och baseras på kompletterande dokumentation som företag, via medlemsstaterna, skickat in till Efsa i oktober 2011.
- Botanicals: De förslag till hälsopåståenden om växt- eller örtsubstanser, vilka vanligen är kända som ”botaniska ämnen” (1548 stycken) och som ingår i den ursprungliga 13.1.-listan har ännu inte granskats. I Efsas databas är dessa markerade med ”under consideration” (länk till Efsas databas till höger). Tidsplan för denna granskning finns ännu inte.
- Mer information kommer att ges i Livsmedelsverkets nyhet i mitten av maj.
_________________________________________________________________
Grundläggande information om förordningen.
Om förordningen och andra regler
Frivilligt att använda påståenden
Vad betyder olika begrepp?
Näringsprofiler begränsar användningen av påståenden
Om förordningen och andra regler
Eftersom reglerna finns i en förordning, kommer dessa inte att skrivas om till nationella (svenska) föreskrifter, utan alla EU:s medlemsstater ska använda samma regler, det vill säga de som finns i förordningen.
Förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden består av tre delar:
- Inledande 37 beaktandesatser som beskriver bakgrunden till förordningen och vad den innefattar.
- De formella reglerna i 29 artiklar (artikel 1-29).
- Bilagan med villkor för användningen av näringspåståenden (24 stycken).
Förordningen om närings- och hälsopåståenden kompletterar de allmänna märkningsreglerna (LIVSFS 2004:27) samt regler för näringsvärdesdeklaration (SLVFS 1993:21, omtryck LIVSFS 2009:9).
Andra föreskrifter inom detta område är:
- kosttillskott (LIVFS 2003:9)
- livsmedel för särskilda näringsändamål (LIVSFS 2000:14), m fl
- livsmedel för speciella medicinska ändamål (LIVSFS 2000:15)
- naturligt mineralvatten och källvatten (LIVSFS 2003:45)
- användning av viss symbol (nyckelhålsmärkning) (LIVSFS 2005:9, omtryck LIVSFS 2009:6).
Frivilligt att använda påståenden
Det är frivilligt att använda näringspåståenden och hälsopåståenden i märkningen och marknadsföringen av livsmedel. De får dock bara användas om de är förenliga med bestämmelserna i den nya förordningen (EG) nr 1924/2006.
Reglerna gäller alla livsmedel, det vill säga även för livsmedel för särskilda näringsändamål, naturligt mineralvatten och för kosttillskott, men ska inte påverka tillämpningen av de särskilda EG-bestämmelser som gäller för dessa livsmedelsgrupper (artikel 1.5).
En allmän princip för samtliga påståenden är att de inte får vara felaktiga, tvetydiga eller vilseledande. Inte heller får de föranleda tvivel om andra livsmedels näringsmässiga lämplighet, uppmuntra eller tolerera överkonsumtion av ett livsmedel. Påståenden ska också bygga på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation och kunna förstås väl av ”genomsnittskonsumenten”.
Reglerna gäller även livsmedel som levereras till restauranger, sjukhus, skolor, matsalar och liknande storhushåll.
Vad betyder olika begrepp?
I förordningens artikel 2. finns definitioner för olika begrepp, bland annat för
- påstående
- näringsämne
- annat ämne
- näringspåstående
- hälsopåstående
- påståenden om minskad sjukdomsrisk.
Näringsprofiler kommer att begränsa användningen av påståenden
I förordningen 1924/2006 finns begreppet näringsprofil (artikel 4). Senast den 19 januari 2009 skulle EU-kommissionen ha fastställt särskilda näringsprofiler, inklusive undantag, som livsmedel eller vissa kategorier av livsmedel måste uppfylla för att få förses med näringspåståenden eller hälsopåståenden. Detta arbete är ännu inte avslutat, utan näringsprofilerna kommer senare att fastställas. Kommissionen ska också fastställa villkoren för användningen av näringspåståenden eller hälsopåståenden för livsmedel eller kategorier av livsmedel med hänsyn till näringsprofilerna.
Det betyder att när näringsprofilerna har fastställts kommer företagen framöver inte att få använda näringspåståenden eller hälsopåståenden för vissa produkter som inte uppfyller kraven som innebär att de får innehålla högst en vissa halt av socker, fett eller salt i vissa bestämda livsmedelgrupper. Anledningen är att man vill ”undvika en situation där näringspåståenden eller hälsopåståenden döljer en livsmedelsprodukts samlade näringsegenskaper, vilket kan vilseleda konsumenter som försöker göra ett sunt val i fråga om en balanserad kost.” När näringsprofiler är fastlagda kommer 24 månaders övergångstider att gälla.
Arbetet med näringsprofilerna diskuterades under 2008 och 2009, men diskussionerna mellan Kommissionen och medlemsstaterna avbröts i april 2009. Kommissionen har senare meddelat att arbetetet ska komma igång igen, men det finns ingen tidsplan.