Numera är nästan alla regler om livsmedel utarbetade inom EU, och de gäller också inom hela EU. Det finns regler av många olika slag:
- EU-förordningar som publiceras i Europeiska unionens officiella tidning, EUT, och som gäller som svensk lag.
- Livsmedelslagen och livsmedelsförordningen som publiceras i svensk författningssamling, SFS.
- Livsmedelsverkets föreskrifter som finns i Livsmedelsverkets författningssamling, LIVSFS (tidigare SLVFS).
- EU-beslut som i arbetas in i Livsmedelsverkets föreskrifter eller som föreskrifterna hänvisar till.
EU-regler
De flesta reglerna finns i EU-förordningar eller i Livsmedelsverkets föreskrifter.
Det är en EU-förordning som är grundläggande för all livsmedelslagstiftning, EU-förordning nr 178/2002. Den innehåller
- allmänna principer för hur EU och medlemsstaterna ska lagstifta inom livsmedelsområdet
- livsmedelsföretagarnas grundläggande skyldigheter
- hur EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, ska arbeta.
Det finns också många andra EU-förordningar. Några – t.ex. om hygien och kontroll – gäller för all verksamhet, medan andra innehåller regler på avgränsade områden. Exempel på sådana är bekämpningsmedelsrester, främmande ämnen (dvs. ämnen som bly och mögelgifter), ekologisk produktion, aromer, ägg, kyckling, mjölk, vin, sprit, märkning av nötkött, geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar.
EU har gjort sammanfattningar av lagstiftningen. De delar som rör livsmedel finns framför allt under rubrikerna Säkra livsmedel, Jordbruk och Konsumenter.
Vad är ett celexnummer?
Alla förordningar, direktiv och beslut från EU har ett så kallat celexnummer som kan användas för att söka rätt på dokumentet i EU-kommissionens databas för lagstiftning.
Celexnumret är uppbyggt så här:
en sektorssiffra (3 för lagstiftning) + årtal 4 siffror + R för förordning, L för direktiv eller D för beslut + löpnummer 4 siffror
Exempel: förordning (EG) 178/2002 får celexnummer 32002R0178
Svenska regler
Den svenska livsmedelslagen (SFS 2006:804) kompletterar EU-förordningarna. Den innehåller bl.a. regler om kontroll, avgifter, straff och överklagande. Regeringen har gett ut en förteckning över EU-förordningar som livsmedelslagen ska tillämpas på (SFS 2008:638).
Den svenska livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) talar bl.a. om vilken myndighet som ska kontrollera olika slag av anläggningar. Den ger också Livsmedelsverket rätt att besluta föreskrifter.
Livsmedelsverkets föreskrifter grundar sig ofta på EU-direktiv, eller också kompletterar de EU-förordningar. Bara några få föreskrifter saknar EU-anknytning. Alla föreskrifter finns på verkets webbplats i konsoliderad form. Med konsoliderad form menas att alla ändringar som gjorts i en föreskrift arbetats in i texten.
Livsmedelsverket ger varje år ut en förteckning över gällande författningar (t.ex. LIVSFS 2010:1). Förteckningen finns på verkets webbsida för lagstiftningen under rubriken "Årlig förteckning" över gällande i en version som uppdateras löpande.
Författningar, ändringar, omtryck och nummer
Författningar
”Författning” är ett samlingsbegrepp för våra svenska lagar, förordningar och föreskrifter.
Grundförfattning
Grundförfattning kallas en ny författning som Livsmedelsverket beslutat. Exempel:
- Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll av animaliska livsmedel vid import från tredje land, LIVSFS 2004:3.
- Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30.
Ändringsförfattning
Ändringsförfattning kallas en författning som myndigheten beslutar när grundförfattningen behöver ändras. Exempel:
- Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:3) om kontroll av animaliska livsmedel vid import från tredje land, omtryck i LIVSFS 2004:11.
- Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, omtryck i LIVSFS 2003:44.
Omtryck
Omtryck görs för att underlätta så att läsaren inte behöver ha koll på så många ändringsblad samtidigt. Hela författningen återges i sin helhet, med ändringarna inarbetade. Ett omtryck räknas också som en ändringsförfattning. Exempel:
- Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:3) om kontroll av animaliska livsmedel vid import från tredje land, LIVSFS 2006:4.
- Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, LIVSFS 2005:10.
Författningsnummer och saknummer
För att det ska gå att hålla reda på författningarna får alla ett unikt författningsnummer (t.ex. SLVFS 1993:17 eller LIVSFS 2006:4) och ett saknummer (t.ex. H 33 eller J 64).
Författningsnummer
I författningsnumret anges
- i vilken författningssamling författningen publicerats, t.ex. LIVSFS
- vilket årtal den publicerades, t ex 2006
- vilket löpnummer den har, t ex :4
Tillsammans ser det ut så här: LIVSFS 2006:4.
Grundförfattningens nummer är en del av författningens titel (t.ex. Livsmedelslagen [2006:804]). Detta nummer följer därför med författningen tills den upphävs, även om den ändras eller trycks om.
Grundförfattningens författningsnummer: Anges alltid i titeln till en ändringsförfattning.
Ändringsförfattningars nummer: Anges bara när man hänvisar till en särskild ändring. Detta gäller också för omtryck, eftersom dessa räknas som ändringsförfattningar.
Saknummer
Författningsnumret brukar kompletteras av ett så kallat saknummer i två olika serier, H eller J. Saknumret är till skillnad från författningsnumret inte unikt utan kan återfinnas på flera olika författningar (både upphävda och gällande författningar och omtryck). En gammal upphävd författning kan således ha samma saknummer som en ny gällande. Det enda sättet att kontrollera att man har en gällande författning är därför att titta på det unika författningsnumret.
Saknumret för en ändringsförfattning åtföljs av kolon och ett löpnummer som visar vilken ändring i ordningen det är (t.ex. H 90:1). Detta gäller dock inte saknumret på ett omtryck. Då faller löpnumret bort.