En utförlig fyraårig jämförande studie över skillnader i kvalité mellan ekologisk och konventionellt odlad potatis har genomförts i Tjeckien inom ramen för ett samarbete mellan Livsmedelsverket och Kemiskt-Teknologiska Universitetet i Prag.
Åtta olika potatissorter, odlade vardera på en certifierad ekologisk samt en konventionell gård i två olika geografiska områden, har undersökts.
Olika egenskaper jämfördes
Både agronomiska, teknologiska, sensoriska samt hälsomässiga egenskaper hos de ekologiskt och konventionellt odlade potatisarna har jämförts. Kemiska ämnen som undersöktes omfattade mineralämnen (As, Co, Cu, Fe, Mn, Ni, Se och Zn), C-vitamin samt potentiellt skadliga ämnen såsom nitrater, glykoalkaloider och kadmium.
För att kunna skaffa sig en helhetsbild av komplexa kemiska analyser och andra parametrar har resultaten analyserats statistiskt med principal-komponent-analys.
Små hälsomässiga skillnader mellan odlingssystem
Studien visade bl a att skördestorlek, knölstorlek, stärkelseinnehåll och torrvikt är mer skilda åt mellan de olika odlingssystemen än kvalitetsfaktorer. Den ekologiskt odlade potatisen uppvisade en lägre avkastning och hade lägre knölstorlek, men högre torrvikt och innehöll mer stärkelse jämfört med de konventionella knölarna.
När det gällde de hälsomässigt relaterade faktorerna visade sig skillnaderna vara små mellan ekologiskt och konventionellt odlad potatis. Faktorer som skilde ut sig vid kvalitetsbedömningen var att de ekologiskt odlade potatisarna innehöll genomgående lägre nitrathalter samt högre halter av vitamin C.
Få skillnader säkerställda
Inga systematiskt förekommande skillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlad potatis kunde säkerhetsställas när det gällde halter av mikronäringsämnen samt kadmium. Stora variationer från år till år samt mellan olika sorter gjorde det omöjligt att fastställa någon signifikant skillnad mellan de två olika odlingsformerna.
När det gäller de teknologiska parametrarna kunde man notera en högre halt av klorogensyra, p-oxidase samt enzymatisk brunfärgning i de ekologiskt odlade potatissorterna. Å andra sidan uppvisades ingen klar skillnad i smaktesterna mellan de ekologiskt och konventionellt odlade knölarna.
I de flesta sorterna varierade halterna så att det vissa år fanns mer glykoalkaloider i ekologiskt odlade än konventionellt odlade och andra år tvärtom. Det fanns dock två sorter Rosella och Rosara där den ekologiskt producerade potatisen varje år innehöll mer glykoalkaloider. Halterna låg emellertid varje år ganska långt under gränsvärdet 200 mg/kg färskvikt
Sammanfattning
Parametrar som årsvariationer, sortegenskaper, och odlingsplats var minst lika viktiga för kvalitetsfaktorerna i potatis som odlingssystemet. Kunskaper av detta slag, t ex rätt sorturval, kan användas för att kunna ta fram den bästa kvalitén hos ekologiskt odlade livsmedel.
Komplexiteten runt kvalitetsfaktorerna hos i vart fall potatis från ekologiska odlingssystem är dock mycket stor och det behövs många fler fleråriga studier innan generella slutsatser och eventuella kostrekommendationer kan ges.