I vilka livsmedel finns radioaktiva ämnen?
Radioaktivt cesium hamnade i våra marker och vattendrag, och därmed i livsmedel, efter Tjernobylolyckan 1986. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat. Under de första åren undersökte Livsmedelsverket, kommuner, universitet och privata laboratorier innehållet av radioaktiva ämnen i livsmedel från jorden och skogen. Förhöjda halter av cesium-137 hittades - främst i insjöfisk, vilda bär och svamp och i kött av ren, älg, rådjur och får.
I dag, 25 år senare, är halten cesium-137 mycket låg i de flesta livsmedel och ligger oftast under gränsvärdet. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) gör systematiska undersökningar av halterna cesium i vissa livsmedel, vanlig mjölk till exempel, se länk till höger.
I mars 2011 inträffade ett kärnkraftverkshaveri i Fukushima i Japan till följd av tsunamis efter en jordbävning och radioaktiva ämnen spreds i området. EU-kommissionen beslutade då att kontrollen av radioaktiva ämnen i importerade livsmedel och foder från drabbade områden i Japan skulle förstärkas och sammanställer regelbundet resultaten av mätningarna. Under 2011 analyserades 1967 prover på livsmedel och foder från Japan och 409 prover på stillahavsfisk och alla prover hade halter långt under gränsvärdena för jod-131, cesium-134 och cesium-137. Det är därför en mycket liten risk att få i sig radioaktiva ämnen med mat från Japan.
Den utökade kontrollen kommer att pågå till den 31 mars 2012, men giltighetstiden kan komma att förlängas.
Hur mycket får vi i oss?
I samband med Tjernobylolyckan sattes en gräns för hur mycket cesium som är acceptabelt att få i sig under ett år från baslivsmedel köpta i butik. I dag får vi i oss ungefär en trehundradel av den mängden, i genomsnitt knappt 300 bequerel cesium-137 per person och år.
Bara en procent av den stråldos från radioaktiva ämnen som en svensk får i sig per år beräknas komma från Tjernobylolyckan. Men samer och andra som till stor del lever på självhushåll genom jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra svenskar. För dessa grupper har Livsmedelsverket tagit fram kostråd som gör det möjligt att beräkna hur mycket cesium man får i sig från olika livsmedel.
Gränsvärden
Efter Tjernobylolyckan fastställde Livsmedelsverket nationella gränsvärden för cesium-137 i livsmedel. Dessa är:
- 1 500 bequerel per kilo för kött av ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svamp samt nötter.
- 300 bequerel per kilo för övriga livsmedel.
Är det farligt med radioaktivitet?
Risken att få cancer av radioaktiva ämnen från maten är mycket liten i Sverige.
Rekommendationer
Vissa matsvampar, till exempel sandsopp och rynkad tofsskivling, tar upp mer cesium än andra. Det är ingen fara att äta svamparna, särskilt inte om de har plockats i områden där det radioaktiva nedfallet var litet. Men den som äter mycket vilt, bär och svamp bör välja svamparter som inte tar upp så mycket cesium, till exempel trattkantarell, rödgul trumpetsvamp, champinjon, gul kantarell eller karljohansvamp.
Ett sätt att minska mängden cesium i svampen är att koka den och sedan hälla bort kokvattnet. Då kan halten sjunka med upp till 80 procent.
Läs mer om radioaktiva ämnen till höger.