Ochratoxin A förekommer i spannmål, kaffe, rött vin, russin, torkade baljväxter, kryddor mm. Via foder, som innehåller kontaminerad spannmål, kan toxinet överföras till livsmedel av animaliskt ursprung. Toxinet förekommer även i modersmjölk. Dock är den låga mängd ochratoxin A som svenskarna får i sig inte ett hälsoproblem.
Ochratoxin A är njur- och levertoxiskt, teratogent (fosterskadande) och immunosuppressivt i experimentella studier. Vidare ger toxinet upphov till tumörer i njuren hos råtta vid en livstidsexponering av 70 µg/kg kroppsvikt och dag. Njurskador ses vid lägre exponeringsdoser. Nyare studier tyder även på att ochratoxin A är genotoxiskt (DNA-skadande), men detta är inte väl bevisat. Flera studier över sambandet mellan njursjukdomar och exponering för ochratoxin A hos människa har utförts, speciellt på Balkan där exponeringen för toxinet är hög. Resultaten från dessa tyder på ett samband mellan hög exponering för ochratoxin A och kroniska njurskador. Dessutom ses en ökad förekomst av cancer i njure och urinvägar i områden med hög frekvens av kroniska njurskador. Med vår nuvarande kunskap går det emellertid inte att visa exakt vilken roll ochratoxin A spelar i uppkomsten av kroniska njurskador hos människa.
Upprepade undersökningar av blod från människa visar att toxinet är mycket vanligt i låga halter. Med dagens känsliga analysmetoder går det att spåra ochratoxin A i alla undersökta prover från svenska blodgivare. Efter att man i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet visat att halten av ochratoxin A i blod var högre hos blodgivare från Gotland än hos blodgivare på fastlandet startades ett åtgärdsprogram som initierades av Svenska Djurhälsovården och Länsstyrelsen (lantbruksenheten) på Gotland. Åtgärderna inriktade sig på att höja spannmålens hygieniska kvalitet genom förbättrad hantering vid skörd och torkning.
Toxikologisk bedömning
Ett tolerabelt veckointag på 100 ng/kg kroppsvikt (motsvarande 14 ng/kg kroppsvikt och dag) fastställdes 1996 av FAO:s och WHO:s gemensamma expertgrupp JECFA. Bedömningen baserades på njurskador hos gris. Andra internationella expertgrupper har funnit det mera relevant att utgå från ochratoxin A:s cancerframkallande effekter då man bedömt toxinet, eftersom cancer är en allvarligare effekt än njurskador.