Kvicksilver är en metall som finns naturligt i miljön, men människan har ökat den mängd kvicksilver som finns i naturen. I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver (MeHg). Metylkvicksilver ansamlas i fisk, och de högsta halterna återfinns i stora rovfiskar. Det har uppskattats att kvicksilverhalten i enkilosgädda överskrider gränsvärdet 1 mg/kg i ca 10 000 insjöar i Sverige.
Konsumtion av fisk är den största källan till metylkvicksilver man får i sig och det kan mätas i hår och i blod. Hos gravida kvinnor 1996-1999 var medianvärdet för kvicksilver i hår 0,35 mg/kg, medan den högsta kvicksilverhalten i hår var 1,5 mg/kg. I genomsnitt dubbelt så hög kvicksilverhalt i hår uppmättes hos kvinnor som ofta äter fisk; medianvärde 0,72 mg/kg, variationsbredd 0,08-4,0 mg/kg. Studier av kvicksilverhalter hos sport- och yrkesfiskare visar också på högre halter än hos gravida kvinnor.
Gränsvärden
Svenska gränsvärden för barnmat finns i SLVFS 1993:36. EU-gemensamma gränsvärden för fisk hittas i förordning 1881/2006. För fiskprodukter är gränsvärdet 0,5 mg/kg, medan vissa fiskarter har ett gränsvärde på 1,0 mg/kg. Gädda och ål är exempel på arter som har det högre gränsvärdet. Gränsvärdet för kvicksilver i dricksvatten är 0,001 mg/l (SLVFS 2001:30). De EU-direktiv som anger gränsvärden för kvicksilver i tillsatser finns listade i SLVFS 2003:20 (Bilaga 6, sid 115, Specifikationer för identitet och renhet). Läs i förordningar och föreskrifter via länkarna till höger.
Riskbedömning
Om man utsätts för stora mängder metylkvicksilver kan centrala nervsystemet (hjärnan) skadas. Under fosterperioden när centrala nervsystemet utvecklas är känsligheten som störst. Hos barn, vars mödrar under graviditeten haft ett förhöjt intag av metylkvicksilver, har man sett att den normala utvecklingen varit fördröjd. I en studie på barn på Färöarna fann man ett samband mellan barns utveckling och den mängd metylkvicksilver som de utsatts för under fosterperioden, medan man i en studie på Seychellerna inte fann något sådant samband.
Rekommendationer
Livsmedelsverket vänder sig särskilt till kvinnor som planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar med rådet att inte äta t.ex. abborre, gädda, gös, lake, stor hälleflundra samt tonfisk mer än 2-3 gånger per år. Du kan läsa mer om rekommendationerna om konsumtion av fisk via länkarna till höger.
Den som fiskar själv bör ta reda på hur kvicksilversituationen är i de aktuella fiskevattnen. Kommunen och länsstyrelsen kan ge information om detta. Fisk från öppna havet (t ex Atlanten, Nordsjön, Stilla Havet och Norra Ishavet) innehåller oftast låga halter metylkvicksilverhalter. Undantaget är de fiskarter som kan bli mycket stora, exempelvis stor hälleflundra. De vanligaste fiskarna som säljs i affärerna, t ex torsk, kolja och sej innehåller låga halter metylkvicksilver.
Referenser
- Andersson, C. 1997. Kvicksilverbelastning hos Hagforsbor. Hagfors kommun, Länsstyrelsen Värmland, Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro.
- Ask Björnberg K., Vahter M., Petersson-Grawé K., Glynn A., Cnattingius S., Darnerud P.O., Atuma S., Aune M., Becker W., Berglund M. 2003. Methylmercury and inorganic mercury in Swedish pregnant women and in cord blood: Influence of fish consumption. Environ Health Perspect 111(4).
- Ask, K., Petersson Grawé, K., Vahter, M., Palm, B., Berglund, M. Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag. Resultatrapport kontrakt nr 215 0105. Naturvårdsverket.
- Grandjean, P., Wihe, P., White, RF., Debes, F., Araki, S., et al., 1997. Cognitive deficit in 7-year-old children with prenatal exposure to methylmercury. Neurotoxicol Teratol 19, 417-28.
- Melin-Skeppstedt B. 1994. Goda råd om fisk - utvärdering av Livsmedelsverkets information till gravida och ammande. Rapport 3/94, Livsmedelsverket.
- Miljöhälsorapport 2001. Socialstyrelsen; Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet; Miljömedicin, Stockholms läns landsting. 213 sidor. ISBN 91-7201-495-4.
- Myers GJ, Davidson PW, Cox C, Shamlaye CF, Palumbo D, Cernichiari E, Sloane-Reeves J, Wilding GE, Kost J, Huang LS, Clarkson TW. 2003. Prenatal methylmercury exposure from ocean fish consumption in the Seychelles child development study. Lancet 361(9370):1686-92.
- Oskarsson, A, Ohlin, B., Ohlander EM, Albanus, L. 1990. Mercury levels in hair from people eating large quantities of Swedish freshwater fish. Food Add Contam 7, 555-62.
- Oskarsson A, Schultz A, Skerfving S, Hallén IP, Ohlin B, Lagerkvist BJ. 1996. Total and inorganic mercury in breast milk in relation to fish consumption and amalgam in lactating women. Arch Environ Health 51(3):234-41.
- SCOOP. Scientific co-operation on questions relating to food. Assessment of the dietary exposure to arsenic, cadmium, lead and mercury of the population of the EU member states. 2003.