Bly - fördjupning

Bly förekommer allmänt i miljön, i luft, mark och vatten. I Sverige sker både brytning av bly och upparbetning av återvunnet bly. Spridningen av bly i miljön och därmed halterna i blod har minskat stadigt i Sverige i som en följd av bland annat utfasningen av bly i bensin. Bilbatterier och andra ackumulatorer är idag det största användningsområdet för bly. Exempel på andra användningsområden är fiskesänken, elektronik, vikter, kabelmantling. Det svenska miljöarbetet siktar mot en avveckling av användningen av bly i nya varor. Inom ramen för FN och OECD har flera länder, inklusive Sverige, enats om att minska användningen av bly och utsläppen av bly till miljön. Blyhalterna i blodet är något lägre i Sverige än i övriga Europa.

Baslivsmedel som fisk, kött, spannmålsprodukter, rotfrukter och mejerivaror innehåller i regel låga blyhalter, se tabell. Det mesta av blyet man får i sig kommer från spannmål, dryck och vegetabilier, trots att de har låga halter och gränsvärden finns. Skaldjur, lever från vilt och vissa vildväxande svampar kan innehålla förhöjda halter bly. Efsa har i sin senaste riskvärdering 2010, bedömt att Europeiska högkonsumeter av viltkött utgör en grupp som har ett högre blyintag än konsumenter som inte äter viltkött. Enligt en undersökning år 1999 av Livsmedelsverket var medelintaget av bly från alla livsmedelsgrupper 7 µg per person och dag.

Damm i hemmen och jord kan vara bidragande källor för blyexponering hos barn.

Tabell 1. Blyhalter i livsmedel som analyserats vid Livsmedelsverket.
Källa: SCOOP rapport 2004.

Bly ansamlas i kroppen i skelett och i blod. Halveringstiden för bly i skelett är 10-30 år och i  blod 20-40 dagar.

Gränsvärden

För vissa livsmedel har det fastställts EU-gemensamma högsta tillåtna blyhalter. Livsmedel som innehåller högre halter bly än vad som är tillåtet får inte släppas ut på marknaden, vilket något förenklat innebär att de varken får bjudas ut till försäljning eller ens skänkas bort. Gränsvärdena gäller dock inte livsmedel som produceras för egen konsumtion, t.ex. genom odling eller jakt.

Gränsvärdena varierar mellan olika livsmedelsgrupper, men ligger i regel inom spannet 0,02-0,3 milligram per kilo livsmedel. Exempelvis är den högsta tillåtna blyhalten i inälvsmat och skaldjur 0,5-1,5 milligram per kilo, för kosttillskott 3,0 milligram per kilo och för dricksvatten 0,010 milligram per liter.
 
Utöver nämnda EU-gemensamma gränsvärden finns även nationella gränsvärden för bly i vissa livsmedel, liksom gränsvärden för hur mycket bly som får lösas ut från vissa material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Dessutom finns gränsvärden för bly i vissa tillsatser och aromer. Läs mer om gränsvärden under länken Fördjupad information till höger. 
 

Riskvärdering

Akut blyförgiftning ger diffusa symtom som trötthet, förstoppning och dålig aptit. Bly skadar även de röda blodkropparna och det kan leda till blodbrist. En allvarligare förgiftning kan också medföra att man förlorar nervfunktionen i extremiteterna (t.ex. armarna), vilket kan leda till delvis förlamning.

 
Bly kan skada nervsystemet även vid låg exponering. Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten stor. I epidemiologiska studier på barn har man vid blodblyhalter kring 12 µg/l observerat lägre IQ. Dessa effekter anses vara de som uppträder vid de lägsta exponeringsnivåerna. Baserade på dessa effekter har nyligen framtagna referensvärdena för bly tagits fram av Efsa. Detta referensintag är 0.5 (gäller för gravida och barn), 0.63 (gäller för vuxna), eller 1.5 (gäller för vuxna) µg bly/ kg kroppsvikt/dag beroende på vilken kritisk hälsoeffekt som beaktas; neurotoxicitet, effekter på blodtryck, respektive kronisk njursjukdom.

 
Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmätts hos gravida kvinnor och barn och de nivåer där mätbara effekter på gruppnivå kan börja uppträda är dock relativt liten. Efsa konstaterar i sin senaste riskvärdering av bly att exponeringen av gravida kvinnor (foster) och barn i Europa ligger på en nivå som är nära eller över det hälsobaserade referensvärde på 0,5 µg bly/ kg kroppsvikt/dag. Det är därför viktigt att blyexponeringen fortsätter att sjunka, både i livsmedel och i miljön.

Blyhalten i blod ger ett mått på blyexponering hos människa. I takt med att användningen av blyad bensin har minskat har halten bly i blodet hos människor sjunkit i Sverige och i andra länder. År 1978 var den genomsnittliga blodblyhalten hos en grupp sydsvenska skolbarn 50-70 µg/l, och sexton år senare, år 1994, var blodblyhalten i genomsnitt 20-30 µg/l hos barn i samma ålder, och blodblyhalten idag är i genomsnitt ca 10 µg/l. Blodblyhalten hos vuxna i Sverige är idag i genomsnitt 15-30 µg/l. Vid en internationell jämförelse är blodblyhalterna i Sverige relativt låga.

 

Rekommendationer

Använd inte keramikkärl och emaljerade kärl av okänt ursprung till mat och dryck. Bly kan lösas ut från glasyr och färg. Det gäller särskilt sura livsmedel, som sura frukter, rabarber, bär, juice och ättiksinläggningar. Även kristallglas innehåller bly, och blyhalterna kan öka i spritdrycker som förvarats en längre tid i kristallkaraffer.

 Kalebasskrita används som ett medel mot illamående under graviditet, främst bland kvinnor som kommer från Västafrika. Mycket höga blyhalter, 38 milligram per kilo, har uppmätts. Avstå därför från att äta denna produkt.

Referenser

• Jorhem, L, & Sundström, B. 1993. Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, chromium, manganese, and cobalt in foods on the Swedish market. 1983-1990. J Food Comp Anal 6, 223-241.
• Miljöhälsorapport 2001. Socialstyrelsen; Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet; Miljömedicin, Stockholms läns landsting. 213 sidor. ISBN 91-7201-495-4.
• SCOOP. 2004. Scientific co-operation on questions relating to food. Assessment of the dietary exposure to arsenic, cadmium, lead and mercury of the population of the EU member states.
• Strömberg U, Lundh T, Skerfving S. Yearly measurements of blood lead in Swedish children since 1978: The declining trend continues in the petrol-lead-free period 1995-2007. Environ Res 2008;107:332-335. DOI:10.1016/j.envres.2008-03-007.
• Wennberg M, Lundh T, Bergdahl I A, Hallmans G, Jansson J-H, Stegmayr B, Custodio H M, Skerfving S. Time trends in burdens of cadmium, lead, and mercury in the population of northern Sweden. Environ Research 2006;100:330-8.
• WHO. 1995. Inorganic lead. Environmental Health Criteria 165. International Programme on Chemical Safety, World Health Organization, Geneve.
• WHO, 2000. Lead. In: Safety evaluation of certain food additives and contaminants. Fifty-third meeting of the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA). WHO Food Additives Series 44, pp. 273-312 World Health Organization, Geneva.
• Scientific Opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain on a request from the European Commission on lead in food, The EFSA Journal (2010) 8(4),1570. Available online: www.efsa.europa.eu.
• W Becker, L Jorhem, B Sundström, K Petersson Grawé. Contents of mineral elements in Swedish market basket diets. J Food Comp Anal 24 (2011) 279-287.