Metaller är kemiska grundämnen och kan inte brytas ner. Därför cirkulerar de ständigt i ett kretslopp. Tungmetaller från luftutsläpp sprids i atmosfären över stora avstånd och deponeras långt från källan. I takt med att användningen av metaller har ökat under 1900-talet har också mängden metaller och metallföroreningar i kretsloppet ökat.
Förorening av åkermark kan leda till att metallhalten i livsmedel ökar genom att upptag av metaller sker via växternas rotsystem, eller genom att livsmedlens yta förorenas.
Metaller sprids även i vatten och kan, genom att ansamlas i näringskedjan, leda till att höga halter återfinns i rovfiskar. Ett känt exempel på det är metylkvicksilver. En rad åtgärder har vidtagits för att minska spridningen av metaller i miljön. Läs mer på andra webbplatser (se länkar till höger).
EU har fastställt gränsvärden för vissa metaller i vissa livsmedel, och Livsmedelsverket har i en del fall tagit fram råd som komplement till gränsvärden.
Under länkarna till vänster kan du läsa mer om olika metaller som kan finnas i maten.