Användningen av returpapper ökar, och generellt sett har konsumenterna en positiv attityd till återvinning och återanvändning.
Returpapper kan innehålla olika föroreningar. Det kan röra sig om kemiska ämnen i tryckfärger, lim och lösningsmedel från det tidigare använda materialet, till exempel tidningar. Andra föroreningar i returpapper kan vara träimpregneringsmedel, till exempel pentaklorfenol, tungmetaller och PCB.
Det är dock svårt att veta vilka olika pappersmaterial som ett specifikt returpapper består av, och alltså vilka föroreningar det kan innehålla. Därför är det omöjligt att bedöma om returmaterialet innebär en hälsorisk. I de flesta fall riskerar vi bara att få i oss väldigt lite av de skadliga ämnena.
Återvunnet papper är normalt sett inte avsett att användas i kontakt med livsmedel. Bara vissa sorters återvunnet papper som renats från mikroorganismer och kemikalierester används – och då bara till vissa typer av livsmedel.
För papper i kontakt med livsmedel saknas i dag detaljerade EG-regler, men majoriteten av tillverkare använder sig av de tyska rekommendationerna, utfärdade av Bundesinstitut für Risikobewertung, BfR, eller Europarådets rekommendationer.
Rekommendationer
Det är störst risk att kemiska ämnen från returmaterial förs över till feta eller vattenhaltiga livsmedel. Hushållspapper av returmaterial bör därför inte användas i direkt kontakt med vattenhaltiga eller feta livsmedel som till exempel pizza eller bacon, särskilt inte vid högre temperatur som i mikrovågsugn.
Risken för att kemiska ämnen ska föras över till torra livsmedel är betydligt lägre.