Bisfenol A - Livsmedelsverket

Bisfenol A

Var finns Bisfenol A?

Bisfenol A finns framförallt i plastprodukter som CD- och DVD-skivor, tandfyllningsmaterial, kameraskal, epoxyfärger, epoxylim, tryckfärger och kopieringspapper. 

 

Bisfenol A finns också i olika typer av matbehållare, till exempel  konservburkar, enstaka artiklar för mikrovågsvärmning, genomskinliga pipmuggar och förvaringskärl samt hårda vattenflaskor som används vid sport.

 

Det är inte längre tillåtet att sälja nappflaskor av polykarbonat eller förpackningar med lack och ytskikt som innehåller bisfenol A avsedda för barn under tre års ålder. 
 

Hur mycket bisfenol A får vi i oss?

De grupper som enligt ”worst case”-beräkningar skulle få i sig mest bisfenol A, från både mat och andra källor, kommer upp till 1,5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag.

 

Det finns alltså en god marginal till det tillfälliga tolerabla dagliga intag (TDI) som Efsa föreslagit - 5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. TDI är den mängd av ett ämne man kan få i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan.


Se länkar till höger till Efsa 2013  och tabell 1 och 2 i Kemikalieinspektionens rapport nr 2/11: Bisfenol A - rapport från ett regeringsuppdrag; utfört tillsammans med Livsmedelsverket.

 

Gränsvärden

Gränsvärdet för hur mycket bisfenol A från livsmedelsförpackningar av plast som får vandra över till livsmedel är 0,6 milligram per kilo livsmedel.

 

Är det farligt med bisfenol A?

Den mängd bisfenol A vi får oss bedöms inte skada hälsan enligt den kunskap vi har i dag. Det gäller alla åldersgrupper och även foster. Bedömningen är gjord av Efsa som gått igenom 450 studier kring bisfenol A och dess effekter. Bland dessa ingick studier om effekter vid låga doser av bisfenol A.

 

Utvärderingen blev färdig vid årsskiftet 2013-2014 och är den största som gjorts, med redovisning av styrkor och svagheter för varje enskild studie. Efsa konstaterar att man sett skadliga effekter på lever, njure samt bröstkörteln på försöksdjur som fått höga doser. Dessa effekter förekommer inte vid de låga doser som vi människor utsätts för.

 

Efsa betonar dock att det finns osäkerheter kring vissa effekter av bisfenol A. Man inväntar därför en pågående längre studie på försöksdjur, två år, som förhoppningsvis kan besvara dessa osäkerheter.

 

Vad gör myndigheterna?

Livsmedelsverket följer noggrant arbetet i Efsa och internationell forskning som kan klargöra eventuella hälsorisker med bisfenol A.


Under 2012 och 2013 har Livsmedelsverket tillsammans med Kemikalieinspektionen och Boverket undersökt om det läcker ut bisfenol A från dricksvattenrör som renoverats genom så kallad relining. Relining är ett alternativ till traditionellt stambyte. Slutsatsen från denna undersökning baserad på de halter som uppmättes i dricksvatten visar inte på någon risk för människors hälsa. Se länk till höger på denna sida.

Uppdaterad: 2014-01-28