Sedan 1996 har Livsmedelsverket, med delfinansiering från bland annat Naturvårdsverkets miljöövervakning, regelbundet samlat in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). Med start 2008 följs även barnen till de mammor som deltagit i studierna upp vid 4, 8 och 12 års ålder.
Hur går insamlingarna till?
Slumpvis utvalda mammor kontaktas av en barnmorska när de har kommit hem från BB och tillfrågas om de vill delta i undersökningen. Mjölken samlas in med hjälp av bröstmjölkspump eller uppsamlingskopp under den tredje veckan efter förlossningen. Det är önskvärt att varje mamma samlar in 2-5 dl mjölk. Från de deltagande kvinnorna tas också prov av blod och hår, samt fr.o.m. 2009 också urin. Mammorna svarar på enkäter om bl.a. livsstil och kostvanor. Undersökningen har etiskt godkännande från regionala etikprövningsnämnden i Uppsala, och kvinnorna kan när som helst, utan närmare förklaring, avbryta sitt deltagande.
Under 2008-2010 pågår även ett projekt där damm samlas in i bostaden hos de kvinnor som deltar i undersökningen. Damm samlas in med en speciell dammprovtagare, och om möjligt samlas hushållets vanliga dammsugarpåse in.
I forskningsrapporter från andra länder misstänks att höga halter av vissa organiska miljöföroreningar kan påverka barns hälsa. Till exempel har forskare rapporterat att vissa miljöföroreningar tycks öka risken för allergier medan andra föroreningar verkar minska risken. För att undersöka detta görs en uppföljande undersökning av barnen till mammorna som deltagit i studien när de är ca 4, 8 och 12 år gamla. I uppföljningen, som sker i samarbete med barn- och skolhälsovården i Uppsala, ingår ett frågeformulär om bland annat barnets hälsa. Om möjligt tar vi också ett blodprov från mamman och barnet.
Vad används proverna till?
I de mjölk- och blodprover som samlas in analyseras i första hand olika organiska miljöföroreningar, bl.a. polyklorerade bifenyler (PCB), klorerade bekämpningsmedel (DDT m.fl.), dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Resultaten används bl.a. för att följa hur halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk förändras med tiden, och resultaten är också mycket viktiga för uppföljningen av Livsmedelsverkets råd om konsumtion av PCB- och dioxinförorenad fisk. Vi är därför mycket glada och tacksamma för att så många kvinnor har deltagit och deltar i insamlingarna av modersmjölk. De resultat som hittills kommit fram visar att halterna av många organiska miljöföroreningar sjunker i modersmjölk och att marginalerna till nivåer som kan vara skadliga blir större.
Förutom mjölk och blod samlas även hår, urin och damm in hos mammorna som deltar i undersökningen. Hårproverna tas om hand av Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, och i dessa analyseras kvicksilver. Syftet med detta är bl.a. att undersöka hur halterna av kvicksilver förändras med tiden hos svenska förstföderskor. Urinprovtagningen påbörjades 2009, och i urinproverna planeras analys av ämnen som kroppen utsöndrar via urinen, t.ex. bisfenol A. I dammproverna analyseras bromerade flamskyddsmedel. Syftet med detta är bl.a. att undersöka om det finns något samband mellan halterna av bromerade flamskyddsmedel i damm och halterna i modersmjölk/blod.
Under 2008 och 2009 pågår ett pilotprojekt där kemikalien nonylfenol analyseras i blod som samlas in från ca 100 först- och omföderskor. Nonylfenol är en kemikalie som kan finnas i t.ex. målarfärg, bekämpningsmedel och kosmetiska produkter. Projektet genomförs eftersom man inte har någon kunskap om hur mycket nonylfenol den svenska befolkningen har i kroppen.
Hur får vi i oss miljöföroreningar?
Flera organiska miljöföroreningar är vanligt förekommande i vår miljö och finns även i vissa livsmedel, främst i animaliska produkter som fisk, kött och mejeriprodukter. För människor är maten den största källan till PCB och dioxiner. Strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern samt röding från Vättern kan innehålla höga halter dioxin och PCB. Livsmedelsverket rekommenderar därför att barn, kvinnor i barnafödande ålder samt gravida och ammande inte bör äta dessa fiskar oftare än 2-3 gånger per år.
När det gäller bromerade flamskyddsmedel är det oklart vilken som är den viktigaste källan. Troligtvis är både maten och inomhusmiljön (damm) av betydelse.
Konsumtion av fisk är den största källan till kvicksilver (i form av metylkvicksilver), och de högsta halterna återfinns i bl.a. gädda, abborre och gös. Livsmedelsverket rekommenderar kvinnor som planerar att bli gravida, gravida samt ammande att inte äta fisk som kan innehålla förhöjda kvicksilverhalter mer än 2-3 gånger per år.
Bisfenol A finns bl.a. i förpackningar som är tillverkade av polykarbonatplast (t.ex. vissa nappflaskor). Vi får främst i oss bisfenol A genom konsumtion av mat och dryck som varit i kontakt med sådana förpackningar.
Är miljöföroreningarna farliga?
Foster och spädbarn antas vara särskilt känsliga för organiska miljöföroreningar (t.ex. PCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel). De mängder som vi har uppmätt i modersmjölk i Sverige bedöms dock inte vara en anledning till att avråda från amning. Nyttan med amning är större än den eventuella hälsorisk som organiska miljöföroreningar kan utgöra. Inga av de undersökta kvinnorna i Sverige har haft halter av miljöföroreningar i sin mjölk som klart kan sättas i samband med hälsorisker för barnen. Det är dock viktigt att de kostråd för fisk som Livsmedelsverket har tagit fram följs. På så sätt kan halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk begränsas ytterligare och kvaliteten på mjölken blir ännu bättre.
Om man utsätts för stora mängder kvicksilver kan centrala nervsystemet (hjärnan) skadas. Under fosterperioden, när centrala nervsystemet utvecklas, är man som mest känslig för denna påverkan. De halter av kvicksilver som svenska kvinnor har i kroppen antas inte utgöra någon betydande risk för fostret, men för att minimera riskerna är det ändå viktigt att kvinnor som planerar att bli gravida, är gravida eller ammar följer de kostråd som finns gällande fisk med förhöjda kvicksilverhalter. Detta gäller framförallt kvinnor som ofta äter egenfångad fisk.
Giftfri miljö
Sveriges riksdag har antagit 16 mål för miljökvaliteten varav ett är "Giftfri miljö". Målsättningen med detta miljömål är att "miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden". Inriktningen är att detta ska uppnås inom en generation. Halterna av miljöföroreningar i modersmjölk används som en av indikatorerna för miljömålet "Giftfri miljö". Det arbete med organiska miljöföroreningar i modersmjölk som utförs vid Livsmedelsverket ligger till grund för denna indikator. Mer om Sveriges miljömål kan du läsa på Miljömålsportalen (se länk under rubriken "Läs mer på andra webbplatser").
Mer information
Länkar till mer information om organiska miljöföroreningar, kvicksilver, bisfenol A och Livsmedelsverkets kostråd hittar du under rubriken ”Läs mer” till höger.
Resultat från undersökningarna av miljöföroreningar i modersmjölk och blod hittar du under rubrikerna ”Fördjupad information” och ”Läs mer på andra webbplatser”. En lista över de vetenskapliga publikationer som skrivits inom projektet finns också under "Fördjupad information".
Kontaktperson: Sanna Lignell, Toxikologiska enheten