Dioxiner och PCB - Livsmedelsverket

Dioxiner och PCB


Vad är dioxiner och PCB?

Dioxiner och PCB är miljöföroreningar som på olika sätt fått stor spridning i miljön. Dioxiner bildas i små mängder vid bland annat tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser, till exempel sopförbränning.

 

PCB är en industrikemikalie som har haft många olika användningsområden innan det förbjöds på 1970-talet. Bland annat användes PCB i transformatorer, fogmassor i hus och i färger. Vissa PCB-varianter är dioxinlika, det vill säga har en struktur som är mycket lik dioxinernas och verkar på samma sätt som dioxinerna i kroppen.

 

Var finns dioxiner och PCB?

Vi får i huvudsak i oss dioxiner och PCB via maten. Dioxiner och PCB är fettlösliga och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter har fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön.

 

Hur mycket får vi i oss?

Vuxna i Sverige får i medeltal i sig ungefär en fjärdedel av det så kallade tolerabla dagliga intaget (TDI) av dioxiner och PCB. TDI är den mängd av ett ämne som man kan få i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan. För barn och kvinnor i barnafödande ålder är det särskilt viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen. Idag är det 2-7 procent av dem som får i sig mer än det tolerabla dagliga intaget av dioxiner och PCB. Ungefär hälften av det dioxin och PCB vi får i oss kommer från fisk. Kvinnor i barnafödande ålder och barn som äter fisk med höga halter dioxiner och PCB oftare än 2-3 gånger per år, vilket är Livsmedelsverkets rekommendation, riskerar att få ett intag som ligger över TDI.

 

Gränsvärden

Inom EU finns gränsvärden för hur mycket dioxiner och PCB som livsmedel får innehålla. Detta är ett juridiskt gränsvärde vars syfte är att förhindra att fisk med de allra högsta halterna av dioxiner och PCB hamnar på marknaden. Fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern innehåller ofta dioxin och PCB över EU:s gränsvärden. Sverige har ett undantag från gränsvärdet när det gäller denna typ av fisk. Det innebär att fisken får säljas inom landet, men den får inte exporteras. Läs mer om Sveriges undantag från dioxingränsvärdet på länken till höger.
 

Hur kontrolleras dioxiner och PCB?

Det är företagarens ansvar att produkterna de säljer är säkra för konsumenten. För dioxiner och PCB ska varje medlemsland inom EU ha ett program för kontroll av kött, odlad och vildfångad fisk, mjölk, ägg och en kategori övrigt, där bland annat kosttillskott och mat för spädbarn och småbarn ingår. Läs mer om kontrollen av dioxiner och PCB på länken till höger.

 

På grund av att Sverige har ett undantag från EU:s gränsvärde för dioxiner och PCB när det gäller fet vildfångad fisk från Östersjöområdet ska Livsmedelsverket varje år rapportera till EU-kommissionen om vilka åtgärder som vidtas för att minska exponeringen av dioxin och PCB via fisk, se länkar till höger.

 

Är det farligt med dioxiner och PCB?

Höga halter av dioxiner och PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, vilket bland annat kan ge beteendestörningar. Ämnena misstänks också påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystem samt orsaka cancer. I höga doser kan dioxin även orsaka så kallad klorakne, en långvarig akneliknande hudinflammation i ansiktet.

 

Känsliga grupper

Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB. Ämnena förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken.

 

Rekommendationer

Vildfångad lax, öring och strömmining/sill från hela Östersjön; från Skånes sydkust till norra Bottenviken, innehåller så höga halter av dioxin och PCB att de innebär en hälsorisk, även om de har halter strax under EU:s gränsvärde. Detta gäller även vildfångad lax och sik från Vänern och Vättern och röding från Vättern.

 

Fisk med höga halter av dioxin och PCB

Hav/insjö Fisk
Östersjön

Vildfångad

  • lax
  • Öring
  • strömming
  • sill
Vänern

Vildfångad

  • lax
  • öring
  • sik
Vättern

Vildfångad

  • lax
  • öring
  • sik
  • röding

För konsumtion av dessa fiskar gäller följande rekommendationer:

Barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2–3 gånger per år, och övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Det gäller strömming/sill från Östersjön, vildfångad – inte odlad – lax och öring från Östersjön, vildfångad lax och sik från Vänern och Vättern, samt röding från Vättern.


Den lax som säljs i svenska matvarubutiker är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. De flesta sillsorter som säljs i matbutiker kommer inte från Östersjön. Den fisken kan du därför äta ofta. För att vara på säkra sidan kan du läsa på förpackningen, eller fråga i butiken eller på restaurangen, var sillen eller laxen kommer ifrån.


Råd om fisk, kostråd för gravida och ammande samt mer information om dioxiner och PCB finns under länkarna till höger.

Uppdaterad: 2014-01-24