Tre arter inom Yersinia är humanpatogena, dvs framkallar sjukdom hos människa, Y. pestis, Y. enterocolitica och Y. pseudotuberculosis. Av dessa har Y. enterocolitica största betydelsen som livsmedelsburen patogen för människor.
I Skandinavien är serotyp O:3 viktigast, men även serotyp O:9 förekommer. I länder utanför Skandinavien förekommer också de humanpatogena serotyperna O:8 och O:5,27. Y. enterocolitica tillhör familjen Enterobacteriaceae och är en invasiv patogen, dvs invaderar hela kroppen.
Y. enterocolitica har isolerats från djur som gris, fågel, katt och hund samt från vattendrag och jord, och från livsmedel som kött, mjölkprodukter, frukt och grönsaker. De flesta isolaten är dock inte patogena för människor utan s k omgivningsstammar. Gris anses vara en huvudreservoar för serotyperna O:3 och O:9, men fynd har även gjorts hos hund, katt och råtta. Bakterien koloniserar både tarmen och munhålan hos grisen och kan finnas i stora mängder på tunga och tonsiller.
Y. enterocolitica är psykrotrof vilket innebär att den kan föröka sig vid låga temperaturer, ned till -1° C under i övrigt gynnsamma förhållanden. Detta innebär att låg förvaringstemperatur inte är tillräckligt för att hindra växt av bakterien, även om det går långsammare ju kallare det är.
Bakterien är inte särskilt värmetålig. Den upphettning som brukar användas vid matlagning för att döda andra tarmbakterier som Salmonella, dödar också Y. enterocolitica.
Utbrott och fall
Sporadiska fall dominerar sjukdomsbilden; utbrott är sällsynta. Det finns uppgifter som tyder på att länder med kyligt klimat som i Skandinavien är överrepresenterade i statistiken över antal rapporterade fall. Yersiniainfektion är i Sverige den bakteriella mag-tarmsjukdom som har högst andel inhemsk smitta.
Infektionsdosen är okänd. Inkubationstiden är 3-7 dygn. Symptomen är diarré och magsmärtor med lätt feber, mer sällan kräkningar. Små barn är i majoritet av de fall som anmäls utom vid speciella utbrott. Ibland, företrädesvis hos ungdomar, uppstår blindtarmsinflammationsliknande symptom.
Vanligtvis krävs ingen behandling utan symptomen försvinner efter 7-21 dygn, ibland betydligt senare. Hos framför allt vuxna kan följdsjukdomar i form av ledsmärtor (reaktiv artrit) eller knölros förekomma. Ledsmärtan kan bestå i över ett år. Denna komplikation drabbar främst personer med en specifik antigen uppsättning.
Även mycket gamla och personer med nedsatt immunförsvar anses utgöra riskgrupper för yersinios. Människor kan vara bärare av bakterien utan att ha sjukdomssymptom.
Risklivsmedel
Som viktig smittkälla för sporadiska fall anges griskött, obehandlat dricksvatten och livsmedel som har kontaminerats av orent vatten. I Sverige har otillräckligt pastöriserad mjölk och sylta misstänkts vid utbrott. I andra länder har mjölk, tofu, grisinälvor, inlagda grönsaker och böngroddar orsakat utbrott.
I Belgien, som har en hög frekvens av yersinios, har en epidemiologisk koppling gjorts till en nationalrätt innehållande rå fläskfärs. Som trolig orsak har angetts att de rådande slaktrutinerna inte förhindrar att köttet kontamineras.
På grund av svagheter hos traditionella odlingsmetoder som används för att detektera Y. enterocolitica i livsmedel är förekomsten av bakterien i sådana underrapporterad. DNA-baserade metoder är under utveckling.