Var finns bakterien?
Det finns ett 30-tal olika Vibrio-arter. Det är i huvudsak tre av dessa som är viktiga i matförgiftningssammanhang: Vibrio parahaemolyticus, Vibrio cholerae och Vibrio vulnificus. Som matförgiftningsbakterie är Vibrio i första hand förknippad med fisk och skaldjur, till exempel kräftor, räkor och ostron.
I Sverige provtas för närvarande vissa partier fisk och skaldjur som importeras från vissa länder där det tidigare har varit problem, med avseende på patogena Vibrio spp.
Vibrio förekommer i vatten, främst i marina, kustnära miljöer. V. parahaemolyticus förekommer i bräckvatten och kustnära vatten över hela världen, men vanligen hittas de inte i öppet hav. V. cholera förekommer i kustnära vatten och kan, till skillnad från V. parahaemolyticus, finnas i sötvatten och har även hittats i floder. Tarmen hos människan är en reservoar för Vibrio cholerae.
Förekomsten av Vibrio är starkt korrelerad med förhöjda havsvattentemperaturer. De trivs bäst efter en tids värme då vattnet har hunnit värmas upp eller i regioner där det är varmt året runt. Tillväxten stimuleras om det finns salt närvarande och vissa arter kräver salt för tillväxt.
Utbrott och fall
V. parahaemolyticus förekommer sällan i så höga halter i fisk och skaldjur, med undantag för exempelvis ostron, att de ger upphov till sjukdom hos friska vuxna, men vid en gynnsam temperatur förökar den sig snabbt. Det är därför viktigt att förvara fisk och skaldjur i kyla.
Det är också viktigt att tänka på hanteringen av rå fisk, exempelvis vid tillagning av sushi. I tvåskaliga skaldjur kan bakterier ackumuleras och halterna av Vibrio kan vara så höga att de kan ge matförgiftning.
V. vulnificus är en invasiv bakterie. De flesta som smittas av V. vulnificus via livsmedel har en eller flera bakomliggande kroniska sjukdomar, som gör dem mer mottagliga för denna bakterie, och sjukdomsförloppet kan bli mycket allvarligt.
V. cholerae är den bakterie som orsakar epidemisk kolera. Kolera är ett stort problem i många länder i till exempel Asien, men i Sverige är den mycket sällsynt. Det har inte rapporterats något fall av kolera på flera år. Spridningen av kolera förknippas med bristfällig hygien. Smittkällan är vanligen kontaminerat dricksvatten.
Det finns flera olika serotyper av V. cholerae men alla ger inte upphov till sjukdomen kolera. Den serotyp som ger upphov till kolera producerar ett enterotoxin. Karaktäristiska symptom för kolera är kraftig, vattnig diarré. Andra serotyper har inte förmågan att producera enterotoxin, men kan producera andra ämnen som kan ge upphov till oftast lindrigare symptom.