Antibiotikaresistenta bakterier - Livsmedelsverket

Antibiotikaresistenta bakterier

Just nu får vi många frågor om antibiotikaresistenta bakterier. Här kan du läsa om dessa bakterier, hur de sprids och vad du själv kan göra.

Vad är antibiotikaresistenta bakterier?

Antibiotika är ämnen som hämmar tillväxten hos eller dödar bakterier och används därför för behandling av bakterieinfektioner både hos djur och hos människor. Bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika kallas antibiotikaresistenta. Bakterier som är resistenta mot mer än tre sorters antibiotika kan också kallas multiresistenta.


Det finns flera olika sorters antibiotikaresistenta bakterier. Vanligast i Sverige är ESBL-bildande tarmbakterier och därefter MRSA.


ESBL är ett enzym som produceras främst av tarmbakterier och gör att dessa blir motståndskraftiga, resistenta, mot antibiotikatyperna penicillin och cefalosporin.

MRSA är stafylokocker som är resistenta mot meticillin och liknande antibiotika. De finns på inte i tarmen utan på huden, slemhinnor och i sår. Risken att få i sig MRSA via maten bedöms därför som mycket liten.


Läs mer via länkar till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SVA till höger på denna sida.

Kan man smittas av antibiotikaresistenta bakterier via maten?

Det beror på vilka bakterier det handlar om. Vanliga magsjukebakterier som campylobacter och salmonella kan vara antibiotikaresistenta, och dem kan man bli smittad av.

På livsmedel kan det finnas antibiotikaresistenta bakterier som inte orsakar sjukdom. Det är tänkbart att resistensgener från dessa skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier. Det verkar dock inte vara så vanligt att antibiotikaresistenta bakterier hos sjuka människor i Sverige är av samma typ som dem som hittats på kött.

Följer du råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken att smittas. Alla bakterier dör vid upphettning oavsett om de är resistenta eller inte.

 


 
Även bakterier som inte gör oss sjuka kan bära på antibiotikaresistens (gul prick i figur). Antibiotikaresistenta sjukdomsframkallande bakterier är en direkt fara eftersom de gör att den som är sjuk inte kan behandlas med antibiotika. En person som bär på resistenta, icke sjukdomsframkallande bakterier blir normalt inte sjuk, men riskerar att sprida bakterierna till infektionskänsliga personer. Dessutom kan resistensgener från sådana bakterier överföras till sjukdomsframkallande bakterier om de kommer i kontakt med varandra i tarmen.

Hur undviker man att få i sig antibiotikaresistenta bakterier om de skulle finnas i maten?

För att undvika att få i dig bakterier - följ våra vanliga råd om hygien i köket. De viktigaste är:

  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat och direkt när du hanterat rått kött och kyckling.
  • Håll isär rått kött och andra livsmedel, diska skärbrädor och köksredskap noga när du skurit kött och kyckling, för att undvika att bakterier från köttet hamnar på andra livsmedel.
  • Genomstek alltid fågel och köttfärs. Resistenta bakterier är motståndskraftiga mot antibiotika men de dör vid upphettning precis som andra bakterier.
  • Skölj grönsaker.

Fler råd om kökshygien finns på länken Råd i det egna köket, till höger på sidan.

Hur vanliga är antibiotikaresistenta bakterier i kött och bladgrönsaker?

Livsmedelsverket och SVA visade i en undersökning 2009–2011 samt 2013 att antibiotikaresistenta ESBL-bildande tarmbakterier är vanliga i kycklingkött från både EU-länder och Sydamerika. Även svenskt kycklingkött innehöll sådana bakterier. ESBL-bildande tarmbakterier hittades även på europeiskt kött av nöt och gris, men i mycket mindre omfattning än på kycklingen.

En undersökning av bladgrönsaker från olika länder 2012–2013 visade att ESBL-bildande tarmbakterier var mycket ovanliga i dessa livsmedel.

Läs mer om undersökningarna via länken till höger på denna sida.

Kan man bli smittad av ESBL-bildande tarmbakterier via maten?

Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten undersökte 2012–2014 om livsmedel kan vara en källa och spridningsväg av ESBL-bildande tarmbakterier till människor. I studien jämfördes prov från livsmedel, livsmedelsproducerande djur, friska och sjuka människor, miljön och avloppsvatten.

Endast några få av de ESBL-bildande tarmbakterier som hittades i livsmedel var av samma slag som de som fanns hos friska och sjuka människor. Det betyder att livsmedel som säljs i Sverige är i dagsläget en begränsad källa till förekomsten av de ESBL-bildande tarmbakterier som finns inom sjukvården.

Kan man bli smittad med MRSA via maten?

MRSA har i kartläggningar i olika länder påvisats i råa livsmedel av animaliskt ursprung, men den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) bedömer att det är mycket ovanligt att MRSA sprids från mat till människor. Efsa menar också att yrkesmässig hantering av kött, till exempel på ett slakteri, till skillnad mot yrkesmässig kontakt med djur på en gård, inte ökar risken att smittas med MRSA.

Varför hittar man antibiotikaresistenta bakterier i kyckling?

Användning av antibiotikaklassen cefalosporiner har kopplats samman med förekomsten av ESBL-bildande tarmbakterier hos livsmedelsproducerande djur. I Sverige används inte cefalosporiner inom kycklinguppfödningen, vilket dock förekommer i andra länder.

Fynden av ESBL-bildande tarmbakterier i svenskt kycklingkött beror troligtvis på att kycklingar som importerats för avel burit på dessa bakterier. Bakterier har sedan förts vidare inom kycklingproduktionen och hittas därför på kycklingkött.

Läs mer via länken till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) till höger på denna sida.

Finns det antibiotikaresistenta bakterier i miljön?

Under 2012 undersökte Livsmedelsverket och SVA om inkommande råvatten vid fem svenska vattenverk innehöll ESBL-bildande tarmbakterier. Bakterierna hittades i en knappt tredjedel av råvattenproven, vilket tyder på att antibiotikaresistenta bakterier också finns i den yttre miljön. Bakterierna dör när råvattnet renas i vattenverken och inga finns kvar dricksvattnet.

Vad gör Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket har ansvar för frågor om antibiotikaresistens och mat. Området är prioriterat och Livsmedelsverket arbetar kontinuerligt med att förebygga spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Vi samarbetar med andra svenska myndigheter, organisationer, livsmedelsbranschen, universitet och högskolor samt inom olika internationella organ.

Livsmedelsverket har deltagit i arbetet med att ta fram en svensk handlingsplan för hur svenska myndigheter ska samverka för att begränsa spridning av antibiotikaresistens. Vi har också deltagit i arbetet med en myndighetsgemensam kommunikationsstrategi för antibiotikaresistens. Se länk till höger på sidan.

Internationellt har Livsmedelsverket till exempel deltagit i att ta fram en ny EU-lagstiftning för likvärdig övervakning av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur inom hela EU. Lagen gäller från januari 2015.

Läs mer om antibiotikaresistenta bakterier via länken till Folkhälsomyndigheten till höger på denna sida. 

 

 

Uppdaterad: 2015-02-12

Fördjupad information

pdf - öppnas i nytt fönster  ESBL-bildande E. coli i vår omgivning - livsmedel som spridningsväg till människa Slutrapport från Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, november 2014

» Seminarium om antibiotikaresistens och mat 8 december 2014 (filmer och ppt-presentationer)

pdf - öppnas i nytt fönster Kartläggning av ESBL-bildande E. coli och salmonella på kött på den svenska marknaden Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och SVA, 2011

pdf - öppnas i nytt fönster ESBL-bildande E. coli i svenskt råvatten - en pilotstudie Livsmedelsverket och SVA, 2013

pdf - öppnas i nytt fönster Livsmedel som spridningsväg för antibiotikaresistens Livsmedelsverket och SVA

Läs mer på andra webbplatser

» Antibiotikaresistens, Socialstyrelsen

» ESBL, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

» Antibiotika och antibiotikaresistens Folkhälsomyndigheten

» Antibiotika för friska eller sjuka? - Jordbruksverkets film från Almedalsseminarium 2014