Baljväxter, som jordnötter och soja - liksom lupin, ärtor, bönor, kikärter och linser - är vanliga orsaker till allergiska reaktioner. Allergin uppträder oftast redan hos barn och tenderar att bestå genom hela livet. Proteinerna inom samma botaniska familj har stora likheter. Därför är det inte ovanligt att allergi förekommer mot flera av baljväxterna samtidigt.
Under senare år har allergierna mot jordnötter ökat, även hos små barn. Svåra och livshotande reaktioner har observerats mot jordnötter, men även mot sojaprotein, särskild bland dem som är kraftigt allergiska mot jordnötter. Ärtprotein används bland annat i korv och hamburgare. Flera fall av allergiska reaktioner har rapporterats när allergiska oavsiktligt har ätit sådana produkter. Ytterligare en baljväxt, lupin, används som råvara i livsmedelsindustrin. Lupinmjöl förekommer främst i bageriprodukter. Allergiska reaktioner har rapporterats bland annat hos jordnötsallergiker.
Jordnötter
Om jordnötter ingår i ett livsmedel måste detta stå i ingrediensförteckningen. Det är därför viktigt att läsa ingrediensförteckningen. Jordnötter kan finnas i choklad, glass, bakverk och snacks. Jordnötter kan ersätta både mandel och hasselnötter i fyllningar och som dekoration på kakor och vetebröd. I orientalisk matlagning förekommer jordnötspasta ofta under namnet "Satay mein paste". Jordnötter kan också vara ingrediens i pesto. De flesta rapporterade reaktionerna på jordnöt har berott på att odeklarerade jordnötter har funnits i kaffebröd som wienerbröd, toscakaka eller som dekoration på vetekrans och bullar.
Jordnöten är inte släkt med andra nötter som hasselnöt, paranöt eller pekannöt. Därför finns det inte något samband mellan allergi mot jordnötter och andra nötter. Däremot kan man givetvis vara allergisk mot dessa nötter samtidigt som mot jordnötter.
Sojaprotein
Sojaprotein används i många olika livsmedel, som köttbullar, hamburgare, korv, leverpastej, soppor, såser, bröd, kex, choklad och konfektyrer. Sojabönor används för tillverkning av glass och dryck.
Sojalecitin, E 322, används som emulgeringsmedel. I regel påvisas små mängder sojaprotein i lecitinet. Mängderna beror på kvaliteten på lecitinet. När lecitinet finns i produkter som margarin och choklad blir halten sojaprotein försvinnande liten. För det flesta allergiker är det alltså ingen risk med dessa produkter pga innehåll av sojalecitin.
En ny tillsats från sojafiber, sojabönshemicellulosa med E-nummer E 426, har godkänts inom EU. Den används som emulgeringsmedel, förtjocknings- och stabiliseringsmedel samt klumpförebyggande medel och kan användas i yoghurt, dressingar, bakade produkter, nudlar, ris, frusna livsmedel och i gelégodis. Det måste alltid framgå i ingrediensförteckningen att produkten kommer från soja.
Andra baljväxter
Ärtprotein, liksom ärtstärkelse, används framför allt i hamburgare, korv och leverpastej, men också i glutenfri pasta. Försök har även gjorts att använda ärtfiber i bröd.
Både protein och mjöl från lupiner förekommer i livsmedel som muffins, våfflor, bröd och pasta.
Mjöl från kikärter är en vanlig ingrediens i falafel, kikärtsbullar, som förekommer i mat från östra Medelhavsområdet.
Oljor
Det har diskuterats om oljor från baljväxter - främst jordnöts- och sojaolja - kan vara en risk för den allergiske. Nyare studier visar att råa oljor, liksom kallpressade, kan innehålla små mängder protein och därigenom utgöra en risk. Även i processade oljor av jordnöt har små mängder protein påvisats. Sådana oljor kan utgöra en risk för den allergiske. Processade sojaoljor bedöms inte som en risk för sojaallergiker.
Sojasåser tillverkas genom att sojabönor fermenteras. Sera från sojaallergiska patienter har visat sig reagera med sojasåser och också med hydrolyserat vegetabiliskt protein (HVP) från soja. Det tyder på att det finns proteinrester kvar i sojasåser och HVP, som kan vara en risk för den sojaallergiske.