Allergi och överkänslighet

Mat måste vi äta för att leva och må bra. Varje dag äter vi upp emot två kilo livsmedel. Livsmedel innehåller olika näringsämnen, t ex protein och fett, men också ämnen som kan ha toxisk eller farmakologisk effekt.

Under årtusenden har människan lärt sig vilken mat som är giftig och vilken som går att äta. Ändå händer det att vissa människor utvecklar reaktioner mot den mat och i de mängder som de flesta av oss äter och tål. Det kallar vi matöverkänslighet och innefattar såväl allergiska som icke-allergiska reaktioner. Gränsen mellan rent allergiska reaktioner, intoleranser och överkänslighetsreaktioner är flytande. Personer med allergi mot ett ämne kan ofta vara överkänsliga även mot andra ämnen.

Med allergi menas reaktioner med en bakomvarande immunologisk mekanism. Störst betydelse i livsmedelssammanhang har den IgE-medierade eller atopiska allergin. Vid vissa icke allergiska överkänslighetsreaktioner känner man inte den bakomvarande mekanismen, utan klassificerar reaktionerna som ospecifik, biokemisk intolerans. Hit räknas de flesta reaktioner mot tillsatser. Intolerans omfattar även enzymdefekter som vid laktasbrist (laktosintolerans). Sjukdomen celiaki (glutenintolerans) beror på en lokal immunologisk reaktion i tarmen och förhöjda halter av vissa andra antikroppar än IgE kan påvisas i blodet.

Allergiska symtom kan komma från praktiskt taget alla delar av kroppen. Vanligast är symtom från mag-tarmkanalen, huden och luftvägarna. Andra vanliga symtom är klåda i munnen, svullnad i läppar och svalg, rinnande ögon och snuva. Matallergi kan även utlösa en sk anafylaktisk eller allergisk chock. Detta tillstånd är livshotande och kan leda till döden om personen inte omedelbart kommer under läkarvård. Endast ett fåtal personer med livsmedelsallergi löper risk för sådana allvarliga reaktioner.