Allergi och överkänslighet - Livsmedelsverket

Allergi och överkänslighet

En del människor utvecklar överkänslighet mot mat som de flesta av oss tål att äta. Det kan antingen bero på en allergi eller på en icke-allergisk reaktion. Vid allergiska reaktioner mot mat är immunförsvaret inblandat. Vid icke-allergiska reaktioner mot mat är immunförsvaret inte inblandat.
 
De livsmedel som oftast ger allergiska reaktioner är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter som jordnötter och soja, olika nötter och fröer samt vete.
 
Den som är allergisk bör alltid läsa ingrediensförteckningen noga. Det gäller även livsmedel man brukar handla ofta eftersom innehållet i en vara kan ändras.
 
Vad ska man göra om man misstänker att ett livsmedel är felmärkt?

 

Hur vanligt är det att vara överkänslig mot mat?

Uppskattningsvis har ungefär 15 procent av Sveriges befolkning någon form av matöverkänslighet. Det kan till exempel vara allergi, celiaki, laktosintolerans eller någon annan överkänslighetsreaktion.

 

Allergi mot mat

All mat innehåller proteiner som kan orsaka allergier. De livsmedel som oftast ger allergiska reaktioner är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter som jordnötter och soja, olika nötter och fröer samt vete.

 

Förenklat kan man säga, att allergi beror på att kroppens normala försvarsmekanismer mot främmande ämnen inte fungerar riktigt som de ska. Immunförsvaret uppfattar ämnena som främmande trots att de flesta tål dessa ämnen i maten. Man brukar dela upp olika sorters allergi i IgE-medierad och icke IgE-medierad allergi. Personer med IgE-medierad allergi har IgE-antikroppar mot det de inte tål.

 
IgE-medierad allergi är den vanligaste formen av allergi och beskrivs mer ingående nedan. IgE-medierad allergi kännetecknas av att symtom kommer snabbt, inom två timmar, när man äter det man inte tål. Vid icke IgE-medierad allergi reagerar immunförsvaret på andra sätt än genom att bilda antikroppar och symtomen kommer senare. 

 

IgE-medierad allergi och ärftlighet

De flesta allergiska barn har ärvt sin allergiska läggning från den ena eller båda föräldrarna. Men det är inte alls säkert att föräldrar och barn reagerar mot samma ämne eller får samma symtom. Ärftlighet ökar alltså risken för att drabbas av allergi men forskarna vet ännu inte säkert varför vissa blir allergiska medan andra inte blir det.

 

För den som har ärftliga anlag för allergi kan delar av proteiner, allergen, påverka kroppens immunförsvar till att bilda så kallade IgE-antikroppar mot detta allergen. En jordnötsallergiker har IgE-antikroppar mot jordnöt och en äggallergiker har IgE-antikroppar mot ägg. Om den allergiske åter kommer i kontakt med samma allergen, kan det utlösa mer eller mindre allvarliga symtom.

 

Symtom på allergi

Symtomen kan komma från praktiskt taget alla delar av kroppen men olika individer får olika sorters symtom vid en allergisk reaktion. Vanligast är symtom från mag-tarmkanalen (illamående, magont, diarré), huden (eksem eller nässelutslag) och/eller luftvägarna (astma). Andra symtom är klåda i munnen, svullnad i läppar och svalg, rinnande ögon och snuva. Ett fåtal personer med matallergi löper risk att drabbas av en så kallad anafylaktisk eller allergisk chock. Detta tillstånd är livshotande och kan leda till döden om personen inte omedelbart kommer under läkarvård.

 
Förutom att allergiska personer drabbas av olika symtom reagerar de också på olika mängder av det de inte tål. För de allra känsligaste kan det räcka med mycket små mängder av maten för att de ska drabbas av en reaktion.

 

Allergi i olika åldrar

Allergibesvär kan uppträda vid vilken ålder som helst. Matallergier, särskilt allergi mot mjölkprotein och ägg, är vanligast i barnaåren. Uppskattningsvis lider en till fem procent av barn av allergi mot mjölkprotein eller ägg. Många barn växer ifrån sin allergi mot mjölk eller ägg. Allergier mot nötter, jordnötter och fisk är ofta bestående.

 

Hur många vuxna som är allergiska mot viss mat är svårt att säga men det finns siffror på mellan två och tio procent av befolkningen.

 

Korsallergi

I Sverige lider många vuxna av björkpollenallergi. Den vanligaste matallergin bland vuxna i Sverige är därför korsallergi mot bland annat hasselnötter och råa äpplen som orsakas av att björkpollenallergen liknar allergenen i exempelvis hasselnötter och äpplen. Korsallergin ger symtom som kliande munhåla och svalg. En del personer kan dock reagera på andra hasselnötsallergen än det som liknar björkpollen och dessa personer drabbas vanligtvis av allvarligare reaktioner.

 

Det finns även andra sorters korsallergi. Läs mer om olika sorters korsallergi under "Frukt, grönsaker och latex", "Nötter" och "Baljväxter" till vänster.

 

Celiaki

Sjukdomen celiaki, glutenintolerans, beror på att immunförsvaret reagerar mot gluten som finns i vete, råg och korn. Hos personer med celiaki påverkar gluten kroppens eget immunförsvar som då skadar tunntarmens slemhinna. Läs mer om celiaki via länken om ”gluten” till vänster. 
 

Icke-allergisk matöverkänslighet

Man kan vara överkänslig mot mat utan att kroppens immunförsvar är inblandat alls. Ett exempel på en sådan icke-allergisk reaktion är laktointolerans som beror på att kroppen saknar ett enzym. Läs mer om laktosintolerans under ”laktos” till vänster. För vissa icke-allergiska överkänslighetsreaktioner känner man inte till den bakomvarande orsaken. Exempel på sådana reaktioner är när vissa barn blir röda runt munnen av exempelvis citrusfrukter.


Vart vänder jag mig om jag inte tål ett livsmedel?

Om du tror att du inte tål ett livsmedel skall du vända dig till din vårdcentral. Det är viktigt att du får en diagnos så att du kan undvika rätt livsmedel. När det gäller vissa livsmedel behöver du få dietisthjälp för att lära dig hur du kan ersätta det livsmedel du inte tål.
 

Hur ser man vad maten innehåller?

Den som är allergisk bör alltid läsa ingrediensförteckningen noga. Det gäller även livsmedel man brukar handla ofta eftersom innehållet i en vara kan ändras.

Vissa ingredienser, som är kända för att ge överkänslighetsreaktioner, måste alltid anges då de förekommer i ett livsmedel. Dessa ingredienser finns upptagna på en gemensam lista, bilaga 1 i föreskrift LIVSFS 2004:27. För att underlätta för den som är allergisk måste det alltid tydligt framgå av livsmedlets namn eller ingrediensförteckning om ett livsmedel innehåller ingredienser från listan eller tillsatser som utvunnits ur dessa. Läs mer om detta via länken Allergimärkning till höger på denna sida.
 

Vad ska man göra om man misstänker att ett livsmedel är felmärkt?

Om du misstänker att ett förpackat livsmedel är felmärkt eller om en reaktion har skett som misstänks bero på ett felmärkt livsmedel eller fel skolmat, bör du i första hand kontakta miljökontoret i din kommun. Det är vanligtvis miljökontoret i din egen kommun eller miljökontoret i kommunen där företaget ligger som är ansvarig kontrollmyndighet. Sjukvården kan också ta kontakt med Livsmedelsverket för eventuell analys av odeklarerade allergen i det/de misstänkta livsmedlen. 

Uppdaterad: 2013-10-14

Fördjupad information

» Datorbaserat allergentest - EVALLER™ 2.0

 

Trycksaker/blanketter

» Allergibroschyrer

 

 Blankett för rapportering av allergiska reaktioner

- För sjukvården, skolor och livsmedelsinspektörer