Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att utföra kostvaneundersökningar. Sådana används för att:
- bedöma svenska folkets näringstillstånd
- följa trender i matvanor
- identifiera grupper som särskilt bör uppmärksammas ur matvanesynpunkt
- studera exponering av olika ämnen och därmed för att göra riskbedömningar
- fastställa gränsvärden för tillsatser, miljöföroreningar med mera
- förstå behovet av och besluta om berikning av olika livsmedel
- ha som faktagrund i informationsarbete
En förutsättning för att kunna bearbeta resultat från kostundersökningar är att det finns aktuella näringsdata. Livsmedelsverkets uppdrag att utföra kostvaneundersökningar förutsätter därför att det finns en databas för livsmedel med näringsdata.
För närvarande innehåller databasen ca 2000 livsmedel och maträtter. För varje livsmedel ges värden för över 50 näringsämnen. Dessutom finns det värden för ytterligare vitaminer, spårelement och bioaktiva ämnen i 250-350 livsmedel. Många livsmedel är analyserade för att få fram näringsinnehållet. Övriga värden är beräknade, uppskattade, hämtade från andra länders livsmedelsdatabaser eller omräknade från likartade livsmedel.
Utbudet av livsmedel förändras ständigt - nya produkter tillkommer och produktutveckling leder till att livsmedel får ny sammansättning. Dessutom utvecklas analysmetoderna. Därför uppdateras våra livsmedelsdata regelbundet.
De flesta som använder våra näringsdata arbetar professionellt på olika sätt med livsmedel. Förutom av Livsmedelsverket används uppgifterna av läkare, epidemiologer och forskare i studier om samband mellan kost och hälsa. Inom vård, skola och omsorg för kostrådgivning, planering, utvärdering och näringsberäkning av matsedlar och dieter. Industrin behöver livsmedels och näringsdata för utvecklingsarbete och märkning av produkter.
Livsmedels och näringsdata är en förutsättning för arbetet med kost och hälsa på internationell, nationell, regional och lokal nivå.