Flera studier och expertrapporter har publicerats som tar upp samband mellan typen av kolhydrater och risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och cancer. Det gäller glykemiskt index (GI), som är ett mått på hur snabbt en viss mängd kolhydrater bryts ner i kroppen efter en måltid, dels glykemisk belastning, ”glycemic load” (GL), som tar hänsyn till både GI och mängden kolhydrater. Läs mer om GI och GL på länken till höger.
Det är främst epidemiologiska studier där man kartlagt matvanorna i olika grupper av människor som sedan följs under en längre tid. Nedan redogörs kortfattat för studier och expertrapporter inom området och Livsmedelsverkets slutsatser.
Snabba kolhydrater och hjärtsjukdom
Två observationsstudier om GI och GL och hjärtsjukdom publicerades i april 2010 (3, 4). I studien av Jakobsen följdes cirka 54 000 danska män och kvinnor under tolv år. Man beräknade att ökat intag av kolhydrater med högt GI istället för mättat fett ökade risken för hjärtsjukdom, medan byte mot kolhydrater med lågt GI tenderade att minska risken, både hos män och hos kvinnor. I studien av Sieri följdes cirka 48 000 italienska kvinnor och män i åtta år. Man fann att högt GL var kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom bland kvinnor, men inte bland män. För intag av kolhydrater från livsmedel med lågt GI sågs ingen riskökning.
Efsa-rapport om kolhydrater
Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, publicerade i mars 2010 en rapport om referensvärden för intag av kolhydrater och kostfibrer (1). I rapporten sammanfattas bland annat studier om betydelsen av GI och GL för risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer och typ-2 diabetes som publicerats fram till 2009. Man bedömer att den forskning som finns är motstridig vad gäller GI eller GL och dess betydelse för viktkontroll och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar.
FAO/WHO rapport om kolhydrater
En rapport från FAO och WHO om hälsoeffekter av kolhydrater, som publicerades 2007, omfattar en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om betydelsen av kolhydrater och kostfibrer för övervikt/fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer (2). Man konstaterar att både mängden och framför allt typen av kolhydrater har betydelse för hälsoeffekterna. Typen av kolhydrater är avgörande för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes. Fullkornsprodukter, hela frukter, grönsaker och baljväxter har gynnsamma effekter på blodfetter och blodsockerkontroll. Intag av livsmedel med lågt GI har satts i samband med liknande effekter på blodfetter och blodsockerkontroll främst vid diabetes, men det är oklart om dessa är oberoende av fiberinnehållet.
Livsmedelsverkets kommentar
Resultaten från epidemiologiska studier har gett delvis motstridiga resultat vad gäller hälsoeffekter av typen av kolhydrater. Några studier tyder på att intaget kolhydrater från livsmedel med högt GI kan ha betydelse för risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Främst gäller detta för kvinnor och vid övervikt.
Tolkningen av de epidemiologiska studierna försvåras av att metoderna för att mäta matvanorna inte är anpassade för att mäta GI och att man ofta använt internationella tabelldata för GI-värden för enskilda livsmedel. GI för enskilda livsmedel varierar och faktorer som tillagning, måltidens sammansättning påverkar även.
Det saknas välkontrollerade långsiktiga behandlingsstudier där man jämfört mat med olika GI eller GL. I en genomgång av kontrollerade studier där man undersökt effekten av koster med lågt GI på riskfaktorer för bland annat hjärtsjukdom konstateras att det vetenskapliga underlaget för en effekt av GI är svagt (5).
Studierna pekar på att typen av kolhydrater i maten är av större betydelse än mängden så länge som andelen hålls inom rimliga intervall och energiintaget är i balans med energiutgifterna.
Bra kolhydratkällor är livsmedel som är rika på fullkorn och kostfiber som frukt och grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis. Utrymmet för livsmedel med mycket tillsatt socker är begränsat. Ett ökat sockerintag leder till minskad näringstäthet, vilket gör det svårt att uppfylla rekommenderat intag för alla vitaminer och mineraler samt för kostfiber. Ett frekvent intag av socker och sockerrika livsmedel ökar också risken för karies. Vidare har konsumtion av socker i flytande form associerats med ökad risk för övervikt.
Livsmedelsverket följer aktivt den vetenskapliga utvecklingen på området.
Referenser
1. Efsa. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary fibre.
2. Joint FAO/WHO Scientific Update on Carbohydrates in Human Nutrition. Eur J Clin Nutr 2007;61(Suppl. 1) :1-137. Länk till kommentar
3. Jakobsen MU, Dethlefsen C, Joensen AM, Stegger J, Tjønneland A, Schmidt EB, Overvad K. Intake of carbohydrates compared with intake of saturated fatty acids and risk of myocardial infarction: importance of the glycemic index. Am J Clin Nutr. 2010 Apr 7. [Epub ahead of print].
4. Sieri S, Krogh V, Berrino F, Evangelista A, Agnoli C, Brighenti F et al. Dietary glycemic load and index and risk of coronary heart disease in a large italian cohort: the EPICOR study. Arch Intern Med. 2010;170:640-7.
5. Kelly S, Frost G, Whittaker V, Summerbell C. Low glycaemic index diets for coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2004;(4):CD004467. Update, Issue 4, 2008.