GI - Glykemiskt index - Livsmedelsverket

GI - Glykemiskt index

GI - glykemiskt index -  är ett begrepp som förekommer ofta i hälsosammanhang. Begreppet introducerades av Jenkins och medarbetare för cirka 20 år sedan. Det går ut på att enskilda livsmedel ges ett glykemiskt index baserat på hur snabbt de bryts ner och absorberas i mag-tarmkanalen.  

 

Kolhydraterna i livsmedel tas upp i kroppen olika snabbt, beroende på hur de är kemiskt uppbyggda, i vilken form de finns i livsmedlet, som hela spannmålskorn eller som mjöl, och om de har behandlats industriellt, till exempel med värme. Man brukar tala om "snabba" och "långsamma" livsmedel. På ett standardiserat sätt mäts hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett livsmedel. Resultaten brukar uttryckas som glykemiskt index, GI.

 

Ett långsamt upptag av kolhydrater leder till en mer utplanad blodsockerhöjning, vilket dämpar insulinpåslaget efter en måltid. Det bidrar till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltider och till hälsosammare fettomsättning och blodfettsnivåer.


Glykemiskt index definieras som den totala ytan under den kurva som beskriver blodsockerhalten två timmar efter måltid, när man äter 50 gram tillgängliga kolhydrater i ett livsmedel i förhållande till när man äter 50 gram tillgängliga kolhydrater i form av vitt bröd eller glukos. Det är viktigt att notera att jämförelsen gäller lika mängd tillgängliga kolhydrater, inte lika mängd av livsmedel.

 

Snabba och långsamma livsmedel

Sannolikt är formen på kurvan lika viktig som ytan, det vill säga hur högt blodsockret blir, hur snabbt det höjs och hur snabbt det sjunker igen. Livsmedel med högt GI kan sägas vara "snabba livsmedel" medan de med lågt GI kallas "långsamma livsmedel". GI är alltså ett sätt att klassificera hur olika livsmedel påverkar blodsockersvaret.


Ett livsmedels GI påverkas av en mängd faktorer, bland annat

  • hur snabbt magsäcken töms
  • digestion och absorption av kolhydrater i tunntarmen
  • typ och mängd av kostfiber
  • typ av monosackarider och disackarider
  • stärkelsens egenskaper
  • tillverknings- och tillagningsprocesser.

GI är relevant för vissa livsmedel som innehåller mycket kolhydrater, som bröd, potatis, ris, pasta och frukostflingor och kan egentligen bara användas för att jämföra GI mellan olika livsmedel inom samma livsmedelsgrupp. GI är således ett komplicerat begrepp om det ska användas på rätt sätt.

 

Glycemic load

Ett annat begrepp, som ibland är mer relevant att använda, är glykemisk belastning, GL, glycemic load. GL = gram kolhydrat i en normalportion×GI/100. Detta begrepp tar hänsyn till hur stor en normalportion är av olika livsmedel och hur blodsockersvaret påverkas. Detta är alltså ett sätt att jämföra GI i olika livsmedel med olika kolhydratinnehåll. GI för potatis är högre än för pasta, medan GL för potatis är lägre. Detta beror på att potatis innehåller mindre kolhydrater per normalportion än pasta. Begreppet GL kan därför vara bättre att använda i praktiken.


Andra faktorer som bör vägas in är mättnadseffekter av olika livsmedel och det finns inte något direkt samband mellan glykemiskt index och mättnadseffekt.


Exempel på livsmedel med lågt GI, <55, är baljväxter och pasta. Torkad frukt som aprikos och persika har lågt GI medan russin och blandad torkad frukt medelhögt GI, 56–60. För andra produktgrupper som bröd, müsli och ris finns produkter med både lågt, medelhögt, 55–69, och högt, >70, GI. Värdena baseras på tester gjorda på friska vuxna försökspersoner med standardiserad metodik (glukos som standard) (Foster-Powell et al. 2002; Henry et al. 2005).

 

Tabellvärden kan vara missvisande

Tabellvärden kan användas för att ge en indikation på snabba och långsamma livsmedel,men kan inte användas för att ge säkra värden på specifika livsmedel. Det finns många osäkerheter runt tabellvärden över GI. Exempelvis gäller det potatis, där sortval, tillagningsmetod och tillagningstid spelar stor roll för GI-värdet.


FAO och WHO menar att det finns möjliga bevis för att GI kan ha betydelse för att minska risken för diabetes och fetma. Nordiska näringsrekommendationer menar att fler interventionsstudier över lång tid behövs för att kunna ge rekommendationer kring GI för friska personer.

 

 

Effekter på hälsan

Resultaten från epidemiologiska studier har gett delvis motstridiga resultat vad gäller hälsoeffekter av typen av kolhydrater.  Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, publicerade 2010 en rapport om referensvärden för intag av kolhydrater och kostfibrer (Efsa, 2010). I rapporten sammanfattas bland annat studier om betydelsen av GI och GL för risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes som publicerats fram till 2009. Man bedömer att den forskning som finns är motstridig vad gäller GI eller GL och dess betydelse för viktkontroll och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar.
 

Några studier tyder på att intaget av kolhydrater från livsmedel med högt GI kan ha betydelse för risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom (Jacobsen, 2010, Sieri, 2010). Främst gäller detta för kvinnor och vid övervikt. Det saknas välkontrollerade långsiktiga behandlingsstudier där man jämfört mat med olika GI eller GL. I en genomgång av kontrollerade studier där man undersökt effekten av koster med lågt GI på riskfaktorer för bland annat hjärtsjukdom konstateras att det vetenskapliga underlaget för en effekt av GI är svagt (Kelly, 2004).


 

 

Referenser

Foster-Powell K, Holt S, Brand-Miller J. International table of glycemic index and glycemic load values: 2002. Am J Clin Nutr. 2002; 76: 5-56.

Henry CJ, Lightowler HJ, Strik CM, Renton H, Hails S. Glycaemic index and glycaemic load values of commercially available products in the UK. Br J Nutr. 2005; 94 :922-30.

 

Efsa. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary fibre. EFSA Journal 2010; 8(3):1462 [77 pp.].

 

Jakobsen MU, Dethlefsen C, Joensen AM, Stegger J, Tjønneland A, Schmidt EB, Overvad K. Intake of carbohydrates compared with intake of saturated fatty acids and risk of myocardial infarction: importance of the glycemic index. Am J Clin Nutr. 2010 Apr 7. [Epub ahead of print].

 

Kelly S, Frost G, Whittaker V, Summerbell C. Low glycaemic index diets for coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2004;(4):CD004467. Update, Issue 4, 2008.

 

Sieri S, Krogh V, Berrino F, Evangelista A, Agnoli C, Brighenti F et al. Dietary glycemic load and index and risk of coronary heart disease in a large italian cohort: the EPICOR study. Arch Intern Med. 2010;170:640-7.

 

Uppdaterad: 2014-03-13