Lågkolhydratkost av Atkinstyp har testats i några kontrollerade studier, men huvudsakligen under kortare perioder. Vilka de långsiktiga effekterna och konsekvenserna av att äta lågkolhydratkost är finns det därför inte så stor kunskap om. Den kunskap som finns gäller bland annat barn med epilepsi som fått så kallad ketogen kost som behandling. Ketogena koster har sedan länge varit en del av behandlingen av epilepsi hos barn i de fall vanlig medicinering inte fungerar. De oönskade effekter man har sett hos dessa barn är förstoppning, njursten, förhöjda blodfetter och näringsbrist. I allmänhet rekommenderas dessa barn tillskott av flera mineralämnen och B- och D- vitamin. Enstaka dödsfall har rapporterats (1).
Resultaten från epidemiologiska studier har gett delvis motstridiga resultat vad gäller långsiktiga hälsoeffekter av ett lågt intag av kolhydrater och högt intag av protein. Två prospektiva, framåtblickande, studier pekar på att ett lågt intag av kolhydrater, speciellt i kombination med ett högt proteinintag, var kopplat till en ökad risk för förtida död och hjärt- och kärlsjukdomar under 5-12 års uppföljning (2 och 3), medan en tredje studie inte påvisade någon ökad risk (4). I Haltons studie sågs däremot en minskad risk hos personer med en kost som samtidigt innehöll cirka 35 E% totalfett i huvudsak i form av enkelomättade och fleromättade fettsyror från vegetabiliska fetter och med en kolhydratandel på omkring 45 E%. Det behövs ytterligare forskning om eventuella fördelar och nackdelar med olika koster, inklusive kolhydratrestriktion. Livsmedelsverket följer aktivt den vetenskapliga utvecklingen på området.
De risker och negativa effekter som lågkolhydratkost kan tänkas ha på vuxna har framför allt att göra med de livsmedel man inte får i sig, men det kan också finnas direkta risker med ett högt intag av protein och mättat fett.
Lite fibrer
Lågkolhydratkoster innehåller oftast väldigt lite fibrer, vilket både kan ha kortsiktiga och långsiktiga effekter på hälsan. På kort sikt är förstoppning det vanligaste problemet med lågkolhydratdiet. Kostfiberintaget kan sannolikt också bidra till skyddet mot grovtarmscancer. Ett lågt kostfiberintag kan därför öka risken för grovtarmscancer.
Lite frukt och grönt
Att begränsa intaget av frukt och grönsaker innebär dels att innehållet av en del vitaminer och mineraler kan bli lågt, vilket kan leda till näringsbrist. Frukt och grönt innehåller dessutom flera bioaktiva ämnen som förklarar varför ett högt intag av frukt och grönt minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Att undvika att äta frukt och grönt kan därför innebära en ökad risk för dessa sjukdomar.
Mycket mättat fett – förhöjt kolesterol
Råden om vilken typ av fett man ska äta varierar mellan olika typer av lågkolhydratkost. Smör, grädde, fet mjölk och feta charkprodukter innehåller mycket mättat fett, vilket kan leda till en ökning av mängden kolesterol i blodet. Detta kan i sin tur öka risken för hjärt- och kärlsjukdom (se länk till höger). Om dieten leder till viktminskning kan viktnedgången å andra sidan i sig leda till att kolesterolnivån minskar. Resultaten från kontrollerade studier visar att effekterna på blodfettnivåer är varierande och att andra faktorer än mängden fett och kolhydrater är av betydelse.
Risk för diabetes
Ett av huvudargumenten för en kost med lite kolhydrater är att en sådan kost är bättre för blodglukos- och insulinomsättning. Metaanalysen av Bravata et al. (5) visar även här att det inte fanns något samband mellan kolhydratrestriktion och fastenivåer av glukos och insulin i serum. I allmänhet leder viktnedgång till en förbättring av glukos- och insulinomsättning, speciellt bland överviktiga. En kontrollerad studie där man gav samma mängd energi i form av en kost med måttlig (31 E%) eller hög (44 E%) fettandel till friska, normalviktiga försökspersoner i tre veckor visade att både kolesterol-, glukos- och insulinnivåer var högre på högfettkosten (6). Andra studier tyder på att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes (7-10).
Mycket protein
Att under en längre tid äta proteinrik kost kan innebära risker. Om man äter över 2-3 gånger det rekommenderade intaget (dvs. 1,6-2,4 g/kg kroppsvikt) ökar kalciumförluster i urinen, vilket kan leda till att benmassan minskar på lång sikt. Även personer som har anlag för njursten eller njursjukdomar och diabetiker bör undvika högproteindieter (11 och 12).
Läs om olika studier om kolhydrater och hjärt- kärlsjukdomar på länken till höger.
Referenser
1. Wheless JW. The ketogenic diet: An effective medical therapy with side effects. J Child Neurol. 2001;16:682.
2. Trichopoulou A, Psaltopoulou T, Orfanos P, Hsieh CC, Trichopoulos D. Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term survival in a general population cohort. Eur J Clin Nutr. 2007;61:575-81.
3. Lagiou P, Sandin S, Weiderpass E, Lagiou A, Mucci L, Trichopoulos D, Adami HO. Low carbohydrate-high protein diet and mortality in a cohort of Swedish women. J Intern Med. 2007;261:366-74.
4. Halton TL et al. Low-carbohydrate-diet score and the risk of coronary heart disease in women. N Engl J Med 2006;355:1991-2002.
5. Bravata DM, Sanders L, Huang J, Krumholz HM, Olkin I, Gardner CD, Bravata DM. Efficacy and safety of low-carbohydrate diets: a systematic review. JAMA 2003;289:1837-50.
6. Vidon C, Boucher P, Cachefo A, Peroni O, Diraison F, Beylot M. Effects of isoenergetic high-carbohydrate compared with high-fat diets on human cholesterol synthesis and expression of key regulatory genes of cholesterol metabolism. Am J Clin Nutr 2001;73:878-84.
7. Tuomilehto J, Lindstrom J, Eriksson JG, Valle TT, Hamalainen H, Ilanne-Parikka P, Keinanen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Louheranta A, Rastas M, Salminen V, Uusitupa M; Finnish Diabetes Prevention Study Group. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 2001;344:1343-50.
8. Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE, Hamman RF, Lachin JM, Walker EA, Nathan DM; Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med 2002;346:393-403.
9. Vessby B, Unsitupa M, Hermansen K, Riccardi G, Rivellese AA, Tapsell LC, Nalsen C, Berglund L, Louheranta A, Rasmussen BM, Calvert GD, Maffetone A, Pedersen E, Gustafsson IB, Storlien LH; KANWU Study. Substituting dietary saturated for monounsaturated fat impairs insulin sensitivity in healthy men and women: The KANWU Study. Diabetologia 2001;44:312-9.
10. Wang L, Folsom AR, Zheng ZJ, Pankow JS, Eckfeldt JH; ARIC Study Investigators. Plasma fatty acid composition and incidence of diabetes in middle-aged adults: the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) Study. Am J Clin Nutr 2003;78:91-8.
11. Eisenstein J, Roberts SB, Dallal G, Saltzman E. High-protein weight-loss diets: are they safe and do they work? A review of the experimental and epidemiologic data. Nutr Rev 2002;60:189-200.
12. Becker W, Hambraeus L, Samuelson G. Hög proteinhalt i svensk mat. En hälsorisk? Läkartidningen 1996;93:37-40.