I senare tids forskning om allergi och överkänslighet har betydelsen av fettintag och typ av fett studerats. I studier av personer med atopisk allergi har man i vissa fall funnit skillnader i fettsyrasammansättningen i blodet (serum) jämfört med kontroller. Man har bl.a. spekulerat i att balansen mellan fettsyror i n-6 och n-3 familjen eller störningar i bildningen av långa fettsyror från moderfettsyrorna linolsyra (18:2, n-6) och linolensyra (18:3, n-3), skulle kunna var bidragande orsaker till utveckling av allergier. En skyddande effekt av långkedjiga n-3 fettsyror (eikosapentaensyra, EPA och dokosahexaensyra, DHA, som finns i fisk och som kan bildas från linolensyra) har diskuterats.
Fisk och omega-3-fettsyror
En del epidemiologiska studier pekar på att fisk eller långkedjiga n-3-fettsyror från fisk kan spela roll för uppkomsten av olika allergiska åkommor som astma och atopiska tillstånd som eksem. Ett lågt intag av fisk eller låga vävnadsnivåer av bland annat EPA och DHA har associerats med ökad risk för vissa allergier (1-11).
Andra studier har däremot inte kunnat visa några samband med risken för bl.a. astma (11-14). En studie fann att fiskintag under graviditet minskade risken för ”pip i halsen” (wheeze) endast hos barn som inte ammats (10).
Betydelsen av intaget av n-6-fettsyror är oklart och studier har funnit både ökad och minskad risk för bl.a. astma (13,15)
Tillskott med n-3-fettsyror
Studier där kvinnor fått tillskott med n-3-fettsyror under graviditet antyder att immunfunktion hos barnet kan påverkas men effekterna på risken för allergier är oklar (16-18).
Effekten av tillskott av n-3-fettsyror hos barn med allergier har undersökts i flera kontrollerade studier. En meta-analys av nio randomiserade, kontrollerade studier där barn (> 2 år) med astma fått tillskott av långkedjiga n-3-fettsyror i mer än fyra veckor visade ingen signifikant effekt på symptom (19).
Tillskott av n-3-fettsyror i form av fiskolja och rapsolja till barn med astma eller atopi i familjen visade måttlig nedgång i förekomsten av hosta bland atopiska barn men inte bland barn utan atopi. Ingen effekt sågs på förekomsten av symptom som ”pip i halsen” (wheeze) (20). Vid fem års ålder påvisade ingen effekt på förekomsten av astma, wheezing, eksem eller atopi (21).
Smör och margarin
I några studier har man undersökt samband mellan konsumtionen av margarin och smör med allergisk benägenhet. En tysk studie undersökte samband mellan sensibilisering för luftburna allergener och rhinit i relation till konsumtionsfrekvenser för smör och margarin hos barn (22). Några andra kostdata insamlades inte. Man fann att margarinkonsumtion var associerad till en ökad förekomst av rhinit (rapporterad av föräldrarna) hos pojkar, men inte hos flickor. För läkardiagnosticerad rhinit sågs inget statistiskt samband. För astma eller hösnuva sågs inget samband med margarin- eller smörkonsumtionen.
I en liknande finsk studie studerades fettkonsumtionen och fettsyrasammansättningen i serum (kolesterolestrar) hos barn med atopisk dermatit, rhinit eller astma och hos friska matchade kontroller. Dessutom jämfördes ursprungliga kostdata för dem som under en 9-årsperiod utvecklade dessa åkommor (23). Barn som i samband med koststudien hade atopisk dermatit rapporterade en något högre margarinkonsumtion och en något lägre smörkonsumtion. Halten av EPA och DHA i serum var lägre i dermatitgruppen, annars sågs inga statistiska skillnader i fettsyramönstret för någon allergi. För de barn som efter kostmätningen utvecklade någon atopisk allergi sågs ingen skillnad i margarinkonsumtionen, medan konsumtionen av smör och fisk var lägre.
Transfettsyror och allergier
Även transfettsyror och olika livsmedel har associerats med allergiförekomst. Flertalet av dessa studier är statistiska sambandsstudier där förekomsten av allergier eller ökad allergisk sensibilisering (ökning av IgE i blodet) i olika populationer jämförts med intaget av fettsyror eller livsmedel i andra populationer från samma områden eller länder. En sådan studie (24) antyder ett statistiskt samband mellan förekomst av vissa allergier hos skolbarn från 55 centra i 10 europeiska länder och det genomsnittliga intaget av transfettsyror bland vuxna hämtat från en annan studie (25). I en liknande korrelationsstudie fann man statistiska samband mellan en rad kostfaktorer, bl.a. var ett ökat intag av enkelomättade fettsyror associerat med en ökad sensibilisering, medan konsumtion av frukt associerades med en minska sensibilisering (26).
Studierna baseras primärt på enkla korrelationsanalyser och man har i allmänhet inte kunnat beakta kända omgivnings- eller individfaktorer för allergi eller överkänslighet. De ger alltså inga belägg för orsakssamband på individnivå men kan ligga till grund för fortsatt forskning inom området. I ett yttrande av EFSAs vetenskapliga Panel för Dietetiska livsmedel, Nutrition och Allergier konstateras att belägg från epidemiologiska studier rörande möjligt samband mellan intag av transfettsyror och allergi är svagt eller motstridigt (27).
Referenser
1. Wong KW. Clinical efficacy of n-3 fatty acid supplementation in patients with asthma. J Am Diet Assoc. 2005;105:98-105.
2. Prescott SL, Calder PC n-3 polyunsaturated fatty acids and allergic disease. Curr Opin Nutr Metab Care 2004;7:123-29.
3. Dunder T, Kuikka L, Turtinen J, Rasanen L, Uhari M. Diet, serum fatty acids, and atopic diseases in childhood. Allergy 2001; 56: 425-8.
4. Oddy WH, de Klerk NH, Kendall GE, Mihrshahi S, Peat JK. Ratio of omega-6 to omega-3 fatty acids and childhood asthma. J Asthma. 2004;41:319-26.
5. Trak-Fellermeier MA, Brasche S, Winkler G, Koletzko B, Heinrich J. Food and fatty acid intake and atopic disease in adults. Eur Respir J 2004;23:575-82.
6. Nafstad P, Nystad W, Magnus P, Jaakkola JJ. Asthma and allergic rhinitis at 4 years of age in relation to fish consumption in infancy. Asthma. 2003;40:343-8.
7. Hoff S, Seiler H, Heinrich J, Kompauer I, Nieters A, Becker N et al. Allergic sensitisation and allergic rhinitis are associated with n-3 polyunsaturated fatty acids in the diet and in red blood cell membranes. Eur J Clin Nutr 2005;59:1071-80.
8. Kull I, Bergstrom A, Lilja G, Pershagen G, Wickman M. Fish consumption during the first year of life and development of allergic diseases during childhood. Allergy. 2006;61:1009-15.
9. Laerum BN, Wentzel-Larsen T, Gulsvik A, Omenaas E, Gíslason T, Janson C, Svanes C. Relationship of fish and cod oil intake with adult asthma. Clin Exp Allergy. 2007;37:1616-23.
10. Romieu I, Torrent M, Garcia-Esteban R, Ferrer C, Ribas-Fitó N, Antó JM, Sunyer J. Maternal fish intake during pregnancy and atopy and asthma in infancy. Clin Exp Allergy. 2007;37:518-25.
11. Willers SM, Devereux G, Craig LC, McNeill G, Wijga AH, Abou El-Magd W, Turner SW, Helms PJ, Seaton A. Maternal food consumption during pregnancy and asthma, respiratory and atopic symptoms in 5-year-old children. Thorax. 2007;62:773-9.
12. Willers SM, Wijga AH, Brunekreef B, Kerkhof M, Gerritsen J, Hoekstra MO, de Jongste JC, Smit HA. Maternal food consumption during pregnancy and the longitudinal development of childhood asthma.Am J Respir Crit Care Med. 2008;178:124-31.
13. Broadfield EC, McKeever TM, Whitehurst A, Lewis SA, Lawson N, Britton J, Fogarty A. A case-control study of dietary and erythrocyte membrane fatty acids in asthma. Clin Exp Allergy 2004;34:1232-6.
14. Woods RK, Raven JM, Walters EH, Abramson MJ, Thien FC. Fatty acid levels and risk of asthma in young adults. Thorax. 2004;59:105-10.
15. Miyake Y, Sasaki S, Tanaka K, Ohya Y, Miyamoto S, Matsunaga I, Yoshida T, Hirota Y, Oda H; Osaka Maternal and Child Health Study Group. Fish and fat intake and prevalence of allergic rhinitis in Japanese females: the Osaka Maternal and Child Health Study. J Am Coll Nutr. 2007;26:279-87.
16. Olsen SF, Østerdal ML, Salvig JD, Mortensen LM, Rytter D, Secher NJ, Henriksen TB. Fish oil intake compared with olive oil intake in late pregnancy and asthma in the offspring: 16 y of registry-based follow-up from a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2008;88:167-75.
17. Mihrshahi S, Peat JK, Webb K, Oddy W, Marks GB, Mellis CM; CAPS Team. Effect of omega-3 fatty acid concentrations in plasma on symptoms of asthma at 18 months of age. Pediatr Allergy Immunol. 2004;15:517-22.
18. Dunstan JA, Prescott SL. Does fish oil supplementation in pregnancy reduce the risk of allergic disease in infants? Curr Opin Allergy Clin Immunol 2005;5:215-21.
19. Thien FCK, Woods R, De Luca S, Abramson MJ. Dietary marine fatty acids (fish oil) for asthma in adults and children. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 3, Wiley & Sons.
20. Peat JK, Mihrshahi S, Kemp AS, Marks GB, Tovey ER, Webb K et al. Three-year outcomes of dietary fatty acid modification and house dust mite reduction in the Childhood Asthma Prevention Study. J Allergy Clin Immunol. 2004;114:807-13.
21. Marks GB, Mihrshahi S, Kemp AS, Tovey ER, Webb K, Almqvist C et al. Prevention of asthma during the first 5 years of life: a randomized controlled trial. J Allergy Clin Immunol. 2006;118:53-61.
22. Bolte G, Frye C, Hoelscher B, Meyer I, Wjst M, Heinrich J. Margarine consumption and allergy in children. Am J Respir Crit Care Med 2001; 163: 277-9.
23. Dunder T, Kuikka L, Turtinen J, Rasanen L, Uhari M. Diet, serum fatty acids, and atopic diseases in childhood. Allergy 2001; 56: 425-8.
24. Weiland S, von Mutius E, Hüsing A, Innes Asher M et al. Intake of trans fatty acids and prevalence of childhood asthma and allergies in Europe. Lancet 1999; 353:2040-41.
25. Hulshof KFAM, van Erp-Baart MA, Anttolainen M, Becker W, Church SM, Couet C et al. Intake of fatty acids in Western Europe with emphasis on trans fatty acids: The TRANSFAIR study. Eur J Clin Nutr 1999; 53: 143-57.
26. Heinrich J, Hölscher B, Bolte G, Winkler G. Allergic sensitization and diet: ecological analysis in selected European cities. Eur Respir J 2001; 17: 395-402.
27. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the presence of trans fatty acids in foods and the effect on human health of the consumption of trans fatty acids. The EFSA Journal (2004) 81, 1-49.