Sambandet mellan fettet i maten och risken för hjärt- och kärlsjukdom är komplext. Flera expertrapporter och studier pekar på att intaget av fleromättat fett och förhållandet mellan mättat och fleromättat fett i kosten verkar ha störst betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det är alltså viktigt med tillräckligt intag av fleromättat fett och en bra balans mellan mättat och fleromättat fett i maten.
Om intaget av mättat fett ökar eller minskar samtidigt som energiintaget hålls konstant så minskar eller ökar intaget av andra energigivande näringsämnen. I rådgivning är det därför mycket viktigt att prata om helheten i kosten och inte bara om enskilda näringsämnen.
Efsa
Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, publicerade i mars 2010 rapporter om referensvärden för intag av fett och fettsyror, kolhydrater och kostfibrer. Efsa har EU-kommissionens uppdrag att se över och uppdatera de referensvärden för näringsintag (Dietary Reference Values) som publicerades 1993. Dessa omfattade främst vitaminer och mineraler. Nu föreslås även referensvärden för intag av fett, fettsyror kolhydrater och kostfiber samt av vatten.
Efsa föreslår följande referensvärden:
Fett: 20-35 procent av det totala energiintaget för vuxna (E%).
Mättat fett och transfett: Intaget bör vara så lågt som möjligt inom ramen för en väl avvägd kost.
Efsa bedömer att ett intag av linolsyra (omega-6) motsvarande 4 procent av energiintaget (E%) är tillräckligt. För omega-3-fettsyran alfa-linolensyra, som finns i vegetabilier, är motsvarande referensvärde 0,5 E%. Dessa nivåer baseras på uppgifter om aktuella intag i Europa.
FAO/WHO
En rapport om hälsoeffekter av fett och fettsyror publicerades 2009 av Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor (FAO). Rapporten betonar energibalansens betydelse, det vill säga att man får i sig lika mycket energi som man gör av med. När det gäller vilken mat man ska äta är rekommendationen att välja vegetabiliska oljor, magra mejeri- och köttprodukter och att äta fisk regelbundet.
Rapporten redovisar resultatet av en expertkonsultation om betydelsen av fett och fettsyror för hälsan som hölls under hösten 2008. Den omfattar en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om betydelsen av fett och fettsyror för bland annat övervikt/fetma, diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Man konstaterar att både mängden och framför allt typen av fett har betydelse för hälsan. Rekommendationerna i rapporten tar, förutom fett och fettsyror, även hänsyn till hur mycket energi man får i sig och gör av med, hur matvanorna i sin helhet ser ut och hur mycket och vilka näringsämnen maten innehåller.
I rapporten ges följande rekommendationer för vuxna:
Fett: 20-35 procent av energiintaget (energiprocent, E%)
Mättat fett: högst 10 E%
Transfett: högst 1 E%
Fleromättat fett: 6-11 E%
Nivån för mängden mättat fett och transfett ska ses som en maxnivå att begränsa sig till medan nivåerna för fleromättat fett, både omega-3 och omega-6, ska ses som intervall - de mängder som är lämpliga för att vi ska må bra.
Interventionsstudier
En meta-analys av åtta interventionsstudier visar att utbyte av 5 E% mättat mot fleromättat fett gav en minskning av risken för insjuknande i hjärtsjukdom på 10 procent (Mozaffarian et al. 2010). Interventionen omfattade ökat intag av fleromättat fett och minskat intag av mättat fett. Studietiden varierade från minst ett år till åtta år. Studier som varade under längre tid gav en större riskminskning. Riskskattningar baserade på förändring i serumkolesterol var i samma storleksordning. Intaget av fleromättat fett utgjorde i genomsnitt 15 procent av energiintaget (E%) i interventionsgrupperna jämfört med cirka 5 E% i kontrollgrupperna. Författarna påpekar att den relativt sett modesta riskminskningen pekar på att man även bör fokusera på andra riskfaktorer för hjärtsjukdom såsom högt saltintag och lågt intag av fisk, fullkorn, frukt och grönsaker.
Observationsstudier
Siri-Tarino et al. (2010) analyserade sambandet mellan intaget av mättat fett enbart och risken för hjärtsjukdom (Siri-Tarino et al. 2010). Resultat från 21 observationsstudier med sammanlagt nära 350 000 personer ingick i analysen. I de enskilda studierna baseras risken för hjärt- och kärlsjukdom på jämförelser mellan personer med höga intag av mättat fett i förhållande till låga intag eller på en ökning av intaget av mättat fett. En sammanvägning av riskskattningarna i de enskilda studierna visade att det inte fanns något statistiskt samband mellan enbart mättat fett och risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Författarna menar att mängden fleromättat fett och förhållandet mellan mättat och fleromättat fett i kosten verkar vara det som har betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdom. I den aktuella studien (Siri-Tarino et al. 2010) medgav dock inte data en analys av hur ett byte av mättat fett mot fleromättat fett påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
I en annan analys av observationsstudier undersöktes betydelsen av typen av fett för risken för hjärtsjukdom (Jakobsen et al. 2009) I analysen har man vägt samman elva framåtblickande kohort- och interventionsstudier från USA, Norden och Israel. Sammanlagt ingick nära 350 000 personer. Insjuknande och död i hjärtsjukdomar har följts under fyra till tio år.
Man fann att ett byte av 5 energiprocentenheter (5 E%) mättat fett mot fleromättat fett var kopplat till en minskad risk för insjuknande (13 procent lägre risk)och död (26 procent lägre risk) i hjärtsjukdomar. Byte av mättat fett mot enkelomättat fett gav en viss riskökning, vilket kan bero på att källorna till enkelomättat och mättat fett är desamma i dessa länder och att man inte tagit hänsyn till transfetter. Byte av mättat fett mot kolhydrater gav en svag riskökning (7 procent högre risk) för insjuknande men inte för död. Författarna spekulerar i att det senare kan bero på att man inte tagit hänsyn till typen av kolhydrater.
Livsmedelsverkets kommentar
De redovisade expertrapporterna och studierna visar att det är viktigt att beakta flera kostfaktorer samtidigt när man studerar samband mellan matvanor och hälsa. Om intaget av till exempel mättat fett ökar eller minskar samtidigt som energiintaget hålls konstant så minskar eller ökar intaget av andra energigivande näringsämnen. Effekterna av sådana förändringar behöver beaktas för att förstå hur näringsintag påverkar hälsan. Resultaten av de senaste sammanställningarna av vetenskapliga studier pekar på att sammansättningen av fettet är viktigare än mängden och att en del av det mättade fettet i maten bör ersättas med fleromättat. I rådgivning är det därför mycket viktigt att prata om helheten i kosten och inte bara om enskilda näringsämnen.
Referenser
Mozaffarian D, Micha R, Wallace S. Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of randomized controlled trials.
Jakobsen MU, O'Reilly EJ, Heitmann BL, Pereira MA, Bälter K, Fraser GE et al. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr. 2009; 89: 1425-32.
Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. First published ahead of print January 13, 2010
Fats and Fatty Acids in Human Nutrition. Joint FAO/WHO Expert Consultation, Geneva, November 2008. Annals of Nutrition and Metabolism 2009, Vol. 55, No. 1-3.
Efsa. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, including saturated fatty acids, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids, and cholesterol.
Fats and fatty acids in human nutrition. Report of an expert consultation. 10-14 November 2008, Geneva. FAO Food and Nutrition Paper 91. Food and Agricultural Organisation of the United Nations. Rome:2010.