SNR utgår från den fjärde upplagan av de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) 2004. NNR baseras på aktuell vetenskap och forskning och tar hänsyn till matvanor och hälsoförhållanden i de nordiska länderna. Den fjärde upplagan har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från de olika länderna. I arbetet har gruppen gått igenom den vetenskapliga litteraturen och olika nationella och internationella expertrapporter inom området. Ett förslag till NNR sändes för synpunkter till en rad nordiska nutritionsforskare och nationella myndigheter och forskningsinstitut. Arbetsgruppen har sedan arbetat in olika synpunkter i den slutgiltiga versionen.
Olika slags studier
Kriterierna för att fastställa rekommendationerna för varje näringsämne definieras på basis av relevanta vetenskapliga data. Experimentella studier och observationsstudier utgör grunden både för att fastställa näringsbehov, kost-hälsa samband och livsmedelsbaserade rekommendationer.
Ett fåtal kontrollerade studier finns där man framkallat kliniska bristsymptom genom att ge koster med olika doser av vitaminer. Dessa studier omfattar tiamin, riboflavin, niacin, vitamin B6 , vitamin A och C. Studier där man mätt biokemiska indikatorer på status efter att ha gett olika mängder av ett näringsämne i nivåer utöver vad som krävs för att framkalla kliniska symptom används oftast som utgångspunkt för att fastställa genomsnittsbehovet för en grupp. Vidare används balansstudier och/eller faktoriella metoder för att uppskatta genomsnittsbehov och rekommendationer, speciellt för mineralämnen. Det rekommenderade intaget fastställs genom att lägga till en marginal som skall täcka variationen i behovet inom den aktuella åldersgruppen.
Utöver de basala behoven för att upprätthålla normala kroppsdepåer och funktioner baseras även NNR på samband mellan näringsintag och kostsammansättning och risken att utveckla olika sjukdomar och åkommor. Det rör sig primärt då om energigivande näringsämnen, dvs. fett, fettsyror, kolhydrater och alkohol, men även på andra komponenter som kostfibrer, natrium, kalium och vissa vitaminer. Det rör sig här främst om interventionsstudier med definierade koster, prospektiva kohortstudier, och fall-kontrollstudier. Populationsstudier där kosten relateras till en markör eller åkomma har också beaktats. Exempel på riskmarkörer är serumlipider, insulinkänslighet, blodtryck och bentäthet. Rekommendationerna om fysisk aktivitet baseras på samma typ av evidens. Riktlinjerna för måltidsordning baseras dels på interventionsstudier där man mätt effekter av måltidsfrekvens och sammansättning på bl.a. blodfettnivåer, glukosomsättning, insulinnivåer och kognitiva funktioner. Det rör sig dock som regel om korttidsstudier. Observationsstudier inom området är ibland svårtolkade på grund av brister och olikheter i klassificering av måltider. Vidare har måltidstraditioner beaktats, t.ex. att huvudmåltider som lunch och middag ofta består av varm mat och bidrar med en större andel av dagens energi- och näringsintag än t.ex. frukost.
Fastställa näringsbehov
Viktiga kriterier när man fastställer näringsbehov och effekter av kostintervention är att både dosen av ett näringsämne och kosten som helhet mäts på ett objektivt sätt. Försökskosten skall vara adekvat under aktuella studieperioden och graden av följsamhet bland försökspersonerna tillräcklig. Studien skall vidare vara tillräcklig lång för att kunna spegla förändringar i de studerade effektmåtten. Studier där man mätt insjuknande eller död ger starkast evidens men är sällan möjliga att utföra av etiska och praktiska skäl. Det beror på svårigheter att genomföra strikt kontrollerade kostinterventioner under tillräckligt lång tid och med så många försökspersoner som krävs för att ge statistiskt säkerställda effekter. Mätning av effekter på olika markörer för sjukdomsrisk, t ex kolesterolnivå i blodet, är därför en viktig del av underlaget för näringsrekommendationerna. Om möjligt används meta-analyser av kontrollerade studier. Rekommendationerna för de näringsämnen, som i huvudsak baseras på kost-hälsa samband, måste i många fall således stödja sig på en samlad bedömning av evidens från olika typer av studier.
En rad kontrollerade interventionsstudier har visat att en kost i linje med NNR, dvs. omkring 30 E% fett och 10 E% mättade fettsyror, rik på kostfibrer, adekvat mängd n-3 fettsyror, riklig konsumtion av frukt och grönsaker, fullkornsprodukter samt regelbunden konsumtion av fisk, enbart eller i kombination med regelbunden fysisk aktivitet, kan minska risken för och/eller har gynnsamma effekter på en rad riskfaktorer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom inklusive blodfetter, blodtryck och insulinresistens (2-7). Epidemiologiska studier stöder i många fall dessa samband och pekar på att en sådan kost dessutom sannolikt kan minska risken för vissa cancerformer (8, 9).
Rekommendationer i andra länder
Rekommendationerna i NNR 2005 uppvisar många likheter med nya internationella och nationella rekommendationer, bl.a. från WHO (10), USA (11) och Europa (12). I samtliga rekommendationer ingår t.ex. en begränsning av den totala fettmängden och en begränsning av intaget av mättade fettsyror och transfettsyror. Vidare ges rekommendationer om adekvat fysisk aktivitet.
Referenser: se länken till höger