Livsmedelsverket gjorde 2003 en översättning av de svenska näringsrekommendationerna till livsmedel, SNÖ. Avsikten var att få fram ett bra underlag till generella kostråd. SNÖ är tänkt som ett hjälpmedel för kostrådgivare och andra som har till uppgift att hjälpa människor att förbättra sina matvanor. SNÖ omfattar hela kosten och inte bara enskilda livsmedel/livsmedelsgrupper eller måltider. Översättningen gäller för friska vuxna i yrkesverksam ålder med "svenska" matvanor.
Utifrån Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas gjordes ett urval av livsmedel, till största del råvaror, som bedömdes vara representativt för svenska matvanor och för en allsidig blandkost. Detta sammanställdes till en livsmedelslista med genomsnittliga konsumtionsmängder angivna per dag och per vecka för olika grupper av livsmedel och för två energinivåer. Nivåerna motsvarar en kvinna och en man, med stillasittande arbete och ingen eller begränsad fysisk aktivitet på fritiden. Vi har valt att kalla de två referenspersonerna Greta och Hans.
Målet var att beskriva en kost som följer de svenska näringsrekommendationerna. Det största problemet var att täcka Gretas järnbehov. Ska kvinnor med lågt energibehov få i sig tillräckligt med järn behöver de äta extra järnrik mat, som leverpastej och blodpudding.
SNÖ har jämförts med den nationella kostundersökningen Riksmaten 1997–98. Det största gapet mellan SNÖ och Riksmaten finns för frukt och grönsaker. Vi i Sverige behöver fördubbla vår konsumtion av frukt och grönsaker. Livsmedelsverket har tidigare rekommenderat ½ kg frukt och grönsaker per dag. Rekommendationen är baserad på den mängd vid vilken man i epidemiologiska studier har sett positiva effekter på hjärt-kärlsjukdomar och övervikt. SNÖ visar att det i praktiken krävs mer för att få en balanserad kost. För Greta innebär det drygt 500 g och för Hans närmare 700 g. Ungefär halva mängden är grönsaker och halva frukt och juice.
Bröd äter vi också ganska lite av, cirka 3–5 skivor per dag. Valet av feta produkter behöver också påverkas så att vi väljer mer nyckelhålsmärkta produkter. Även valet av matfett bör förändras till fördel för mjuka matfetter och olja, detta för att minska andelen mättat fett i kosten.
En av utgångspunkterna i SNÖ var att det ska finnas plats för alla sorters livsmedel, även de som oftast betraktas som onyttiga. Den mängd energi som kommer från denna typ av livsmedel; snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker och alkoholhaltiga drycker, kallas utrymmet. För Greta och Hans handlar det om 13–14 procent av energin, dvs. 1,2–1,6 MJ. Inom ramen för utrymmet är det mer söta än feta livsmedel eftersom energibalansen annars påverkas negativt. Konsumtionen av så kallad utrymmesmat är idag större och en minskning för att få plats med mer grönsaker och bröd är önskvärd.
De generella kostråd som Livsmedelsverket tar fram bygger bland annat på SNÖ. Men vi tar också hänsyn till ny forskning och förändringar i utbudet av livsmedel. Ett exempel på hur vi har anpassat kostråden är att rådet om bröd till varje måltid 2009 ersattes med ett råd om att i första hand välja fullkorn då man äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Det nya fullkornsrådet bygger på vetenskapliga underlag om hälsoeffekter av fullkornsprodukter, men även på förändringar i utbudet av livsmedel som fullkornspasta, gryn och ris.