Rekommenderat intag av vitaminer och mineraler

Rekommenderat dagligt intag (RI) av vissa vitaminer och mineralämnen, angivet per person och dag för en längre period ges i tabell 2. Värdena för rekommenderat intag är avsedda för planering av koster för grupper av individer med angivet åldersintervall. Värdena innefattar en säkerhetsmarginal som både tar hänsyn till variationer i behov och till fysiologiska faktorer som påverkar behovet och som gör det sannolikt att en kost med dessa mängder täcker behovet hos så gott som hela befolkningen. NNR omfattar endast vissa kända essentiella näringsämnen. Orsaken till detta är att det vetenskapliga underlaget för att ge exakta rekommendationer för övriga näringsämnen bedömts som otillräckligt.

Tabell 2. Rekommenderat intag av vissa näringsämnen, angivet per person och dag, för användning vid planering av kost för grupper. Behovet är lägre hos nästan alla individer a).

a) Avser den mängd som skall konsumeras, dvs. hänsyn måste tas till förluster vid beredning och tillagning m.m.

b) Fullständig amning rekommenderas som näring under de första 6 månaderna. Rekommendationer för enskilda näringsämnen ges därför inte för spädbarn upp till 6 månaders ålder. För icke-ammade spädbarn rekommenderas modersmjölkersättning med en sammansättning som gör att den är lämplig som enda näringskälla (Europeiska Kommissionens Vetenskapliga Kommitté för Livsmedel, SCF 2003). Om vanlig mat introducerats vid 4-5 månaders ålder bör värden som rekommenderas för barn 6-11 månader användas.

c) Retinolekvivalenter; 1 retinolekvivalent (RE) = 1 µg retinol = 12 µg ß-karoten.

d) Ett extra tillskott av 10 µg vitamin D per dag rekommenderas till alla barn från ca. 1 månads ålder till ca. 24 månaders ålder. Äldre personer med liten eller ingen solexponering bör få ett tillskott av 10 µg vitamin D3 per dag utöver intaget från kosten.

e) a-tokoferolekvivalenter; 1 a- tokoferolekvivalent (a-TE) = 1 mg RRR- a-tokoferol.

f) Niacinekvivalenter; 1 niacinekvivalent (NE) = 1 mg niacin = 60 mg tryptofan.

g) Kvinnor i barnafödande ålder rekommenderas ett intag av 400 µg/d.

h) Måltidens sammansättning påverkar utnyttjandet av järn i kosten. Tillgängligheten ökar om kosten innehåller rikligt med vitamin C, kött eller fisk, medan den minskar vid samtidigt intag av bl.a. polyfenoler eller fytinsyra.

i) Zinkutnyttjandet påverkas negativt av kostens innehåll av fytinsyra och positivt av animaliskt protein. Rekommendationerna gäller för en blandad animalisk/vegetabilisk kost. För vegetariska cerealiebaserade koster rekommenderas 25-30% högre intag.

j) 18-20-åriga rekommenderas 900 mg kalcium and 700 mg fosfor per dag.

k) Supplementering med 500-1000 mg kalcium per dag kan möjligen försena åldersrelaterad minskning av benmassan.

l) Menstruationsblödningar och därav följande järnförluster kan variera mycket mellan olika kvinnor. Detta medför att en del kvinnor behöver större järntillförsel än andra. Vid en tillgänglighet på 15% täcker 15 mg/d behovet hos 90% av vuxna kvinnor i fertil ålder. Vissa kvinnor behöver mera järn än kosten kan ge.

m) Rekommenderat intag för icke menstruerande kvinnor är 9 mg/d.

n) Järnbalans under graviditet förutsätter järndepåer på omkring 500 mg. Det fysiologiska behovet av järn under senare delen av graviditeten kan inte tillgodoses enbart genom kosten och supplementering är därför nödvändig om depåerna är otillräckliga.