Rekommendationer för vuxna och barn över 2 år
Fett
Intaget av mättade och transfettsyror bör begränsas till omkring 10 % av energiintaget (E%). Transfettsyror från partiellt härdade fetter bör begränsas i möjligaste mån. Cis-enkelomättade fettsyror bör bidra med 10-15 E% och cis-fleromättade fettsyror med 5-10 E%, inklusive omkring 1 E% från n-3 fettsyror. Fett (räknat som totalt fettinnehåll inklusive glycerol och andra fettkomponenter) bör ge 25-35 E%. Populationsmålet är 30 E%, vilket bör användas för planeringsändamål.
Kostens fettsammansättning bör modifieras, främst genom att minska intaget av både mättade fettsyror och transfettsyror. Minskad konsumtion av livsmedel rika på mättade fettsyror leder i allmänhet till en minskning av intaget av kolesterol. De mättade fettsyrorna laurinsyra, myristinsyra, palmitinsyra samt transfettsyror och kolesterol höjer LDL-kolesterolnivåerna i serum, som är en stark riskfaktor för kranskärlsjukdom. För att minska risken för kranskärls-sjukdom är det viktigast att minska intaget av dessa fettsyror. En begränsning av det totala fettintaget är dock viktigt för att minska risken för fetma. Det gör det också möjligt att öka konsumtionen av livsmedel med lågt fettinnehåll vilka samtidigt är rika på näringsämnen och andra ämnen, som likaledes kan vara betydelsefulla för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Essentiella (fleromättade n-6 och n-3) fettsyror bör bidra med minst 3 procent av energiintaget, inklusive minst 0,5 energiprocent n-3 fettsyror. I kosten till gravida och ammande kvinnor bör essentiella fettsyror bidra med minst 5 energiprocent, inklusive 1 E% n-3 fettsyror.
Högre intag av fleromättade fettsyror än 10 energiprocent rekommenderas inte. Det finns inte några hälsomässiga fördelar med högre intag, samtidigt som detta möjligen kan öka risken för peroxidation av fettsyror. Cis-enkelomättade fettsyror (oljesyra) är nästan lika effektiva som fleromättade fettsyror att sänka LDL-kolesterolnivån i serum, när dessa fettsyror ersätter mättade fettsyror.
Kolhydrater, kostfibrer och renframställda sockerarter
Kolhydrater bör bidra med 50-60 % av det total energiintaget (E%). Populationsmålet är 55 E%, vilket bör användas för planeringsändamål. Intaget av kostfibrer bör för vuxna vara 25-35 g/d, vilket motsvarar omkring 3 g/MJ. Intaget av renframställda sockerarter bör inte överstiga 10 E%.
Rekommendationen innebär för de flesta en ökning av både kolhydrat- och kostfiberintaget. Ökningen bör i första hand ske i form av en ökad konsumtion av naturligt kolhydrat- och fiberrika livsmedel, dvs. grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och spannmålsprodukter, som också är naturligt rika på vitaminer och mineralämnen. En lämplig balans mellan kolhydrater och fett i kombination med högt fiberintag bidrar till att minska risken för övervikt och därmed sammanhängande ohälsa. Adekvat fiberintag motverkar förstoppning och kan sannolikt bidra till skyddet mot grovtarmscancer. Intag av lämpliga mängder kostfibrer från olika livsmedel är viktigt även för barn. Från skolåldern bör fiberintaget successivt öka, för att under tonåren nå den nivå som rekommenderas för vuxna.
För att uppnå tillräckligt intag av näringsämnen och kostfibrer, speciellt bland barn och vuxna med lågt energiintag (< 8 MJ/d), rekommenderas en begränsning av intaget av renframställda sockerarter till 10 E%. En begränsning av intaget av renframställda sockerarter från drycker kan vara betydelsefullt för att förebygga fetma. Frekvent konsumtion av sockerrika livsmedel bör undvikas för att minska kariesrisken.
Med kolhydrater avses kolhydrater inklusive kostfibrer räknat som 8 kJ/g.
Renframställda sockerarter omfattar sackaros, glukos, fruktos, stärkelsehydrolysat (glukossirap, högfruktossirap) etc. som komponent i livsmedel eller som tillsatt vid matlagning.
Protein
Protein bör bidra med 10-20 % av det totala energiintaget (E%). Populationsmålet är 15 E%, vilket bör användas för planeringsändamål.
Proteinandelen kan vara lägre än 10 E%, men med hänsyn till variation i kosten och kostvanor i de nordiska länderna rekommenderas 15 E% för planeringsändamål. Ett proteinintag på denna nivå bör mer än väl uppfylla behoven av de essentiella aminosyrorna.
Vid mycket låga energiintag (< 6,5 MJ/d), kan ett proteinintag över 15 E% vara nödvändigt.
Rekommendationer för barn upp till 2 års ålder
Exklusiv amning rekommenderas för spädbarn under de första 6 månaderna. Rekommendationer för energigivande näringsämnen för barn 6-23 månader gamla ges i tabellen nedan. Andelen energi från fett (E%) bör successivt minska från den höga nivån under det första levnadsåret för att vid tvåårsåldern nå den nivå som rekommenderas till äldre barn och vuxna. Under samma period bör proteinintaget öka från omkring 5 E% (nivån i bröstmjölk) till den rekommenderade nivån på 10-20 E% för äldre barn och vuxna.
N-6 fettsyror bör bidra med minst 4 % av energiintaget (E%) för barn 6-11 månader och 3 E% för barn 12-23 månader. n-3 fettsyror bör bidra med minst 1 E% för barn 6-11 månader och 0,5 E% för barn 12-23 månader. Under det första levnadsåret bör intaget av transfettsyror från partiellt härdade fetter hållas så lågt som möjligt. Från 12 månaders ålder gäller samma rekommendation om mättat fett och transfett som för äldre barn och vuxna.
Tabell 1 Rekommenderat intag av protein, fett och kolhydrater uttryckt i g/MJ och E% för barn 6-23 månader a). Inom varje åldersintervall rekommenderas en successiv minskning av fettintaget från den högsta till den lägsta nivån, med en motsvarande ökning av intaget av kolhydrater.
| |
g per MJ |
Energiprocent (E%) |
| 6-11 mån |
|
|
| Protein |
4-9 |
7-15 |
| Fett |
8-12 |
30-45 |
| Kolhydrater b) |
|
45-60 |
| 12-23 mån |
|
|
| Protein |
6-9 |
12-15 |
| Fett |
8-9 |
30-35 |
| Kolhydrater b) |
|
50-55 |
a) Exklusiv amning rekommenderas för spädbarn upp till 6 månaders ålder. Inga rekommendationer ges därför för intaget av protein, fett och kolhydrater under denna period. För icke-ammade spädbarn rekommenderas värden för modersmjölkersättning föreslagna av Europeiska Kommissionens Vetenskapliga Kommitté för Livsmedel (SCF 2003). Om vanlig mat introducerats vid 4-5 månaders ålder bör värden som rekommenderas för barn 6-11 månader användas.
b) Intaget av renframställda sockerarter bör inte överstiga 10 E%.