Både över- och underkonsumtion av energi i förhållande till behovet leder i längden till negativa konsekvenser för hälsan. Individens energiintag och energiförbrukning bör i vuxen ålder vara lika stora, dvs. vara i balans.
I tabell 4 anges uppskattat genomsnittligt energibehov för grupper av vuxna individer med två olika nivåer av fysisk aktivitet. En aktiv livsstil, motsvarande PAL 1,8, är önskvärd för att upprätthålla god hälsa. En aktivitetsnivå motsvarande PAL 1,6 motsvarar en livsstil med stillasittande arbete och begränsad fysisk aktivitet på fritiden. Referensvikterna är baserade på nordiska populationer. De ursprungliga kroppsvikterna har justerats så att alla individer faller inom normalområdet för BMI (18,5-25). Individuella rekommendationer kan inte ges för energiintaget på grund av stora variationer mellan olika individer i basalomsättning, kroppssammansättning och fysisk aktivitetsgrad.
I tabell 5 ges referensvärden för energiintag för grupper av barn. Referensvärden för energibehov hos friska barn upp till 6 års ålder baseras på data från studier med dubbelmärkt vatten. För barn 6-17 år är referensvärdena baserade på beräkningar av energiförbrukning utifrån basalomsättning (BMR) och fysisk aktivitetsnivå (PAL), med värden för olika aktivitetsnivåer för intervallet 10-17 år.
Tabell 4 Referensvärden för energiintag för grupper av vuxna med stillasittande och aktiv livsstil a)
| Kön/ålder |
Kroppsvikt b) |
REE c) |
Stillasittande
Stillasittande arbete och
begränsad fysisk aktivitet
på fritiden
(PAL=1,6 d) |
Aktiv
Stillsittande arbete och
regelbunden fysisk aktivitet
på fritiden e)
(PAL=1,8 d) |
| år |
kg |
MJ/dag |
MJ/dag |
MJ/dag |
| Kvinnor f) |
|
|
|
|
| 18-30 |
62 |
5,9 |
9,4 |
10,7 |
| 31-60 |
63 |
5,8 |
9,2 |
10,4 |
| 61-74 |
63 |
5,3 |
8,5 |
9,5 |
| 75 |
62 |
5,1 |
8,2 |
9,3 |
| Män |
|
|
|
|
| 18-30 |
76 |
7,7 |
12,3 |
13,8 |
| 31-60 |
77 |
7,4 |
11,8 |
13,3 |
| 61-74 |
74 |
6,6 |
10,6 |
12,0 |
| 75 |
73 |
6,0 |
9,6 |
10,8 |
a) Dessa skattningar innefattar ett stort medelfel (SE) beroende på mätfel i skattningen av både REE och PAL. Värden bör därför enbart användas på gruppnivå.
b) Avrundade värden. De beräknade referensvikterna är baserade på viktuppgifter från populationer i Danmark, Sverige och Finland, med justering för individer med BMI utanför BMI 18,5-25. Värdena i tabellen är därmed beräkningar som förutsätter att all individer är normalviktiga.
c) REE = viloomsättningen (resting energy expenditure).
d) PAL = fysisk aktivitetsnivå (physical activity level); den totala energiförbrukningen dividerad med basalmetabolismen (BMR).
e) Motsvarar en energiförbrukning vid 60 minuters rask promenad dagligen.
f) Under graviditeten ökar energibehovet. För en kvinna med BMI på 18,5-25 före graviditeten är en genomsnittlig ökning av energiintaget på 0,35 MJ/dag, 1,2 MJ/dag och 2 MJ/dag under de tre trimestrarna lämpligt. Vid fullständig amning ökar energibehovet med 2,1 MJ/dag för referenskvinnan.
Tabell 5. Referensvärden för energiintag hos grupper av barn och ungdomar
Ålder
år |
Medelvikt a)
kg |
Uppsakttat
energibehov b)
MJ/dag |
| 6-11 mån |
9,1 |
3,2 |
| 12-23 mån |
11,6 |
4,1 |
| 2-5 |
16,1 |
5,3 |
| 6-9 |
25,2 |
7,7 |
| Flickor |
|
|
| 10-13 |
38,3 |
8,6 |
| 14-17 |
53,5 |
9,6 |
| Pojkar |
|
|
| 10-13 |
37,5 |
9,8 |
| 14-17 |
57,0 |
12,3 |
a) Uppgifter om kroppsvikter för barn 0-5 år baseras främst på genomsnittliga referensvärden från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Nyare data för skolbarn visar en ökning i vikt i relation till längd och på ökad prevalens av övervikt. Värden för åldersgruppen 6-17 år baseras därför på medelvärden från 1973-1977.
b) Värden för barn 10-17 år baseras på PAL 1,75/1,80 för pojkar och 1,65/1,70 för flickor.