Livsmedelsverket publicerade i december 2008 två listor med referenser till artiklar som rör studier om sambandet mellan koster och livsmedel rika på mättat fett och risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och/eller cancer. Syftet med listorna var att tydliggöra det vetenskapliga underlag som ligger till grund för Livsmedelsverkets råd om fett och fettsammansättning.
Sedan publiceringen av listorna har vi konstaterat att de riskerar att misstolkas, bland annat eftersom studierna inte kopplats till en kommenterande text (se artikel publicerad i Dagens Medicin, länk till höger). Livsmedelsverket har därför gått igenom alla referenser och grupperat om studierna efter studerad hälsoeffekt och använd metod. För varje grupp av studier finns också sammanfattande kommentarer. I kommentarerna till varje grupp av studier tar vi även upp kritik som framförts.
Artiklar som har tagits bort eller flyttats
Sju artiklar har tagits bort från de ursprungliga listorna. Två av artiklarna är så kallade tvärsnittsstudier som rör blodtryck (Djoussé et al. 2006) och metabolt syndrom (Kagambe et al. 2008). Tvärsnittsstudier bedöms ha relativt lågt bevisvärde och dessa artiklar bedöms inte ha den vetenskapliga tyngd som krävs. Artikeln av Marshall et al. (2002) är en kommentar till resultatet av två interventionsstudier om diabetesprevention (Knowler et al. 2001; Tuomilehto et al. 2001) och inte att betrakta som en egentlig studie eller översikt. Artikeln av McGill och McMahan (2003) diskuterar betydelsen av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom i barndomen för hjärthälsa i vuxenålder mot bakgrund av olika studier. Vidare har artiklar som i första hand rör fett och viktbalans tagits bort (Astrup 2001; Foreyt et al. 2002; Howard et al. 2006).
Två artiklar berör i första hand metodfrågor (Bingham et al. 2003; Freedman et al. 2006). Dessa har flyttats till beskrivningen av olika metoder för att mäta matvanor (se länk).
Sedan listorna sammanställts har flera studier publicerats som rör sambandet mellan fettintag och hälsa. Några av dessa har kommenterats på Livsmedelsverkets webbplats, se länkar till höger. Dessutom ges en kommentar till några studier som tar upp samband mellan kostens fettsammansättning och åderförfettning (ateroskleros).
De nordiska näringsrekommendationerna
De nuvarande svenska näringsrekommendationerna baseras på de nordiska näringsrekommendationerna från 2004. Rekommendationerna skiljer sig inte nämnvärt från andra internationella rekommendationer. I den påbörjade översynen av de nordiska näringsrekommendationerna kommer nya forskningsresultat att sammanställas och värderas på ett systematiskt och transparent enligt vedertagen metodik, på liknande sätt som till exempel SBU. Resultatet från översynen som väntas vara klar 2012, kommer att användas som underlag för Livsmedelsverkets fortsatta arbete med att ta fram kostråd och rekommendationer. NNR-översynen innebär en omfattande genomgång och samlad bedömning av vetenskapliga publikationer. I avvaktan på nya NNR kommer därför nuvarande lista med artiklar inte att uppdateras. Däremot kommer Livsmedelsverket fortlöpande att granska och kommentera nya relevanta studier.