Rekommendationer i andra länder

Flera andra länder har näringsrekommendationer på samma sätt som Sverige och Norden. I tabellen nedan jämförs rekommendationerna för protein, fett och kolhydrater enligt NNR 2004 med några länder i Europa, USA/Kanada och WHO (nya referenser, se nedan).

Fett

I samtliga rekommendationer ingår en begränsning av intaget av mättade fettsyror och transfettsyror. I NNR ingår transfettsyror i rekommendationen om mättade fettsyror. Samtidigt betonas att intaget av transfettsyror från delvis härdade fetter bör begränsas i möjligaste mån.

Rekommendationerna för fleromättade fettsyror ligger i storleksordningen 5-10 E%. En adekvat tillförsel av n-3-fettsyror, både i form av linolensyra, som främst förekommer i vegetabiliska oljor, och långkedjiga n-3 fettsyror från t.ex. fisk, är en viktig del av rekommendationerna. De olika rekommendationerna för de fleromättade fettsyrorna baseras dock på delvis olika underlag.

De amerikanska referensvärdena för både n-6- och n-3-fettsyror baseras bl.a. på medianintag respektive högsta intag som observerats bland vuxna enligt kostundersökningar i USA och Kanada. Rekommendationerna i NNR och WHO baseras däremot på nivåer som associerats med minskad risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdom. Det vetenskapliga underlaget för att ange siffermässiga rekommendationer för enkelomättade fettsyror är dock svagt, men dessa kommer i praktiken att utgöra huvuddelen av fettet.

För den totala fettmängden i kosten anges ett intervall på 20-40 E% för grupper med normalvikt. Undantag är WHO som anger ett intervall på 15-30 E%.

Kolhydrater

Rekommendationerna om kolhydrater ligger i allmänhet inom intervallet 45-60 E%. WHO anger i en senare uppdatering att den totala andelen kolhydrater i kosten kan variera mellan 50 och 75 procent av energiintaget, förutsatt att huvuddelen kommer från fullkornsprodukter, hela frukter, grönsaker och baljväxter.

I NNR rekommenderas en begränsning av intaget av raffinerade sockerarter till högst 10 E%. Bakgrunden är studier som visar att ett ökat sockerintag leder till en minskad näringstäthet och att ett frekvent intag av socker och sockerrika livsmedel ökar risken för karies. Nyare epidemiologiska studier pekar även på att konsumtion av socker i flytande form associerats med ökad risk för övervikt. I WHO:s rekommendationer betonas sockrets roll som en indikator på energitäthet.

Den amerikanska rekommendationen är att individens sockerintag inte bör överstiga 25 E%, i annat fall riskerar man att få i sig för lite av andra näringsämnen. Studier av nordiska populationer visar att ett ökat sockerintag leder till en minskad näringstäthet. Situationen kan vara annorlunda i USA, där det är mer vanligt att sockerrika livsmedel berikas med vitaminer och mineralämnen.

Rekommenderat intag av kostfiber ligger i storleksordningen 25-35 gram per dag.

Tillämpning

En principiellt viktig skillnad mellan å ena sidan de amerikanska och de övriga rekommendationerna är att de amerikanska i första hand avser enskilda individer, medan övriga gäller för grupper eller befolkningen som helhet.

De amerikanska rekommendationerna blir därigenom i viss mån svåra att tillämpa för planering av kost för grupper. De breda intervallerna gör det svårt att välja ett specifikt värde och någon prioritet mellan näringsämnena anges heller inte. I råden ”Dietary Guidelines for Americans”, som fokuserar på både livsmedels- och näringsintag har man dock preciserat rekommendationerna för bl.a. mättade fettsyror till att intaget bör begränsas till högst 10 E%”.

Tabell. Rekommendationer om kostens sammansättning enligt olika organisationer

a AMDR: acceptable macronutrient distribution ranges
b för personer med BMI >25
c intaget av transfettsyror från delvis härdade fetter bör begränsas i möjligaste mån
d bidrar med återstående mängd av fettsyrorna
e alfa-linolensyra
f n-3-fettsyror från fisk
g Renframställda sockerarter omfattar sackaros, glukos, fruktos, stärkelsehydrolysat (glukossirap, högfruktossirap) etc.
h Kostfiber från fullkornscerealier, frukt, grönsaker och baljväxter