Riksmaten 1997-98
Artikel ur Vår Föda 2/99 av Wulf Becker, Livsmedelsverket
Många - 80 procent - tycker det är viktigt att maten är hälsosam och de flesta vet att det gröna nyckelhålet utmärker fettsnåla livsmedel. Att det också används på fiberrik mat känner färre till. Nästan alla - 97 procent - äter blandkost. 1, 5 procent äter delvis eller helt laktovegetariskt. Det har blivit vanligare att använda flytande margarin i matlagningen. Vi har blivit tyngre. Det är några av resultaten i den nya stora kostundersökningen Riksmaten.
I förra numret av Vår Föda berättade vi att grönsaker, ris, pasta och juice står oftare på svenskens matsedel än tidigare (1). Det är resultaten i den nya, stora kostundersökningen Riksmaten. I denna artikel redogörs för hur matvanor och livsstil hänger samman.
I undersökningen skulle deltagarna i fylla i dels en menybok, dels ett frågehäfte. Resultatet av menyboken presenterades i förra numret av Vår Föda. Här följer resultatet av frågehäftet.
De 32 frågorna i frågehäftet handlade om längd, vikt, kosttyp, användning av kosttillskott, typ av matfett och salt i matlagning, rökning och snusning, motion, utbildning, hälsotillstånd, arbetstider och konsumtionsfrekvenser för olika fiskslag. I en tidigare kostundersökning, HULK 1989 (2,3), insamlades liknande information i samband med en inledningsintervju.
Resultat
1 213 frågehäften av totalt 2 057 utsända (cirka 59 procent) besvarades. Ett frågehäfte var inte ifyllt. Nio personer fyllde enbart i frågehäftet. 1 212 frågehäften (581 män och 631 kvinnor) har bearbetats.
Medelåldern var 43,4 år för kvinnor och 42,9 år för män. Åldersfördelningen framgår av tabell 1. I urvalet ingår sju personer som vid undersökningstillfället var 17 år och tre personer som var över 74 år. Längd, vikt och BMI redovisas i tabell 1. Både vikt och BMI ökar med ålder fram till 55-64 års ålder.
Fler kvinnor än män hade universitets- eller högskoleutbildning (tabell 2).
Omkring tre fjärdedelar svarade att de förvärvsarbetar. De flesta hade dagtidsarbete eller någon form av schemalagt arbete. 11 procent hade någon form av oregelbunden arbetstid. 339 personer (28 procent) svarade att de inte förvärvsarbetar. Som orsak uppgavs studier, arbetslöshet, föräldra- eller graviditetsledighet eller att man var pensionär. En del av dem som studerar uppgav också att de förvärvsarbetar.
Kosttyp och kosttillskott
De flesta av deltagarna (97 procent) svarade att de äter vanlig blandkost. Endast ett fåtal uppger att de äter vegetariskt eller har annan matordning. Ingen uppgav att de åt vegankost. Det var ingen skillnad mellan män och kvinnor (tabell 3).
13 procent uppger att de äter någon form av vitamin- eller mineraltillskott regelbundet och 34 procent uppger att de äter tillskott ibland. Kvinnor äter oftare tillskott än män (tabell 4). De typer av tillskott man äter är vitaminm och mineralpreparat, främst kombinationspreparat och preparat med enskilda näringsämnen (tabell 5). Knappt 2 procent av dem som någon gång äter tillskott uppgav att de enbart äter fiskolja, medan 14 procent äter flera sorters tillskott och 8 procent andra typer av preparat.
Matfett i matlagningen
I menyboken får urvalspersonen ange vilken typ av matfett man använder på smörgås, medan matfett i matlagningen ingår i de standardrecept som används vid bearbetningen. I frågehäftet ingår därför en fråga om vilken typ av matfett man vanligtvis använder i matlagningen hemma. Av svaren framgår att majoriteten (52 procent) använder hushållsmargarin, följt av matolja (16 procent), tabell 6.
Salt i matlagningen
Knappt tre fjärdedelar använder joderat hushållsalt i matlagningen, medan cirka 13 procent använder mineralsalt, som vanligen är joderat. 10 procent använder vanligen ojoderat salt (tabell 7). Att salta extra på maten när man äter tycks inte vara någon regelbunden vana hos de flesta (tabell 8).
Rökning och snusning
En femtedel svarade att de röker dagligen medan cirka 30 procent har rökt men slutat (tabell 9). Fler kvinnor än män röker dagligen. Drygt en femtedel av männen snusar dagligen, mot enbart 3 procent av kvinnorna (tabell 10).
Motion på arbete och fritid
Deltagarna fick uppskatta graden av fysisk ansträngning på arbetet utifrån beskrivningar av olika sysselsättningar. 40 procent angav lätt arbete, medan ca. 25 procent klassade arbetet som antingen stillasittande eller måttligt tungt (tabell 11). De flesta (70 procent) utövar lätt motion eller måttligt ansträngande motion minst 1 gång i veckan (tabell 12).
Hälsosam mat och nyckelhålsmärkning
Knappt 20 procent anser att "det är mycket viktigt" att maten är "näringsriktig/hälsosam". Majoriteten (65 procent) anser att det är "ganska viktigt", medan 10 procent anser att det är "oviktigt" (tabell 13). Fler kvinnor än män anser att det är viktigt.
I enkäten fanns en bild på nyckelhålssymbolen och ett antal fasta svarsalternativ för möjlig betydelse. Dessutom fanns möjlighet att lägga till ytterligare svar. De flesta ansåg att symbolen betyder "fettsnålt", följt av "kalorifattigt" och "fiberrikt" (tabell 14).
En fråga gällde hur ofta man väljer livsmedel märkta med symbolen när man handlar. En dryg tredjedel svarade att de ofta medvetet väljer livsmedel märkta med nyckelhålssymbolen när de handlar och lika många att de gör det ibland (tabell 15). Endast ett fåtal känner inte till symbolen eller handlar inte mat.
Hälsoproblem
En fråga berörde olika hälsoproblem såsom diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, allergier m m. De flesta (79 procent) svarade att de inte har något av dessa hälsoproblem (tabell 16). Deltagarna fick också svara på frågan om hur de tyckte att deras allmänna hälsotillstånd varit under det senaste året. Svaren framgår av tabell 17.
Kommentarer
Resultaten i tabellerna är okorrigerade, dvs ingen uppräkning har gjorts för olikheter i bortfall avseende olika bakgrundsfaktorer såsom ålder, utbildning, boenderegion m m. En jämförelse med resultaten från den tidigare undersökningen, HULK 1989, blir därför något osäker. Svarsprocenten är lägre i Riksmaten än i HULK, 60 respektive 70 procent. Åldersfördelningen är likartad i de båda materialen. Andelen med högskoleutbildning är något högre i Riksmaten (20 procent) än i HULK 89 (17 procent), medan andelen med folk- eller grundskola är lägre, 28 respektive 35 procent.
Resultaten från Riksmaten visar att medelvikten och BMI generellt sett är högre än i HULK, speciellt gäller detta unga kvinnor (figur 1). Detta stämmer väl överens med data från SCB:s s k ULF-undersökningar (4).
Figur 1. Genomsnittligt BMI i olika åldersgrupper i Riksmaten 1997-98 och i HULK 1989.
I både HULK och Riksmaten fanns en fråga om graden av motion på arbetet och på fritiden. I HULK var det ett stort bortfall (13-14 procent) för dessa frågor, varför det är svårt att jämföra resultaten. Utesluts bortfallet, finns det en tendens till en större andel stillasittande arbete i Riksmaten. Jämför man motionsaktiviteter på fritiden på samma sätt ses en tendens till mer regelbunden fysisk aktivitet på fritiden, men då frågorna dessutom har delvis olika utformning blir tolkningen än mer osäker. Resultaten från ULF-undersökningarna pekar dock på att det blivit vanligare att motionera regelbundet (4).
Att röka var mindre vanligt i Riksmaten än i HULK, 13 procent av männen och 23 procent av kvinnorna röker nu dagligen, medan motsvarande siffror i HULK var 25 respektive 28 procent. I Riksmaten svarade 12 procent av männen och 8 procent av kvinnorna att de röker vid enstaka tillfällen. Detta svarsalternativ fanns inte med i HULK Att rökningen minskar, framför allt bland män, ses även i ULF-undersökningarna (5).
Det tycks inte ha skett någon förändring i vilken typ av kost man äter, i både Riksmaten och HULK åt cirka 97 procent en vanlig blandkost, medan 1-2 procent åt en kost som helt eller delvis var vegetarisk. Att äta kosttillskott tycks inte ha blivit vanligare - i HULK åt 16 procent tillskott regelbundet och 23 procent under vissa perioder, medan motsvarande siffror i Riksmaten var 13 respektive 34 procent.
Jämfört med tidigare enkätundersökningar (6,7) tycks det ha blivit vanligare att använda flytande matfetter i matlagningen, vilket är positivt. I Riksmaten svarade drygt 20 procent att de vanligtvis använde matolja eller flytande margarin i matlagningen, jämfört med cirka 10 procent 1991 (figur 2). För att uppnå rekommendationerna om en minskning av andelen mättat fett i kosten bör mjuka och flytande matfetter ersätta hårda fetter, både i hushållen och i livsmedelsindustrin.
Figur 2. Typ av matfett i matlagningen hemma enligt Livsmedelsverkets enkäter.
Användningen av joderat hushållssalt kartlades i undersökningen. Tre av fyra svarade att de brukade använda joderat salt, medan 13 procent använder natriumreducerat salt (mineralsalt), som också är joderat. Resultatet är tillfredsställande. Joderat salt är vanligen den viktigaste jodkällan i kosten. För de 10-12 procent som inte använder jodsalt blir jodintaget vanligen betydligt lägre, då det salt som används av livsmedelsindustrin och storhushåll oftast inte är joderat (8). Få studier av jodintaget har emellertid gjorts (9).
Enligt de svenska näringsrekommendationerna (SNR 1997) bör saltintaget minskas. Huvudkällor till salt i kosten är beredda livsmedel och salt tillsatt vid matlagningen. En annan källa är att salta extra på maten vid matbordet. Enligt Riksmaten tycks det vara mindre vanligt att regelbundet salta extra på maten, men 11 procent av männen och 6 procent av kvinnorna svarade att det gör detta "för det mesta".
Deltagarna i Riksmaten kände relativt väl till att nyckelhålsmärkningen har betydelsen "fettsnålt". Jämfört med tidigare enkätundersökningar under 90-talet var andelen som kände till den fettsnåla betydelsen högre, medan andelen som svarade att symbolen betyder "fiberrikt" var på samma nivå eller något lägre, se figur 3 (6,7). Det var ingen markant skillnad i kunskap om symbolens betydelse mellan dem som svarade att de "ofta" eller "ibland" medvetet brukar välja symbolmärkta livsmedel när de handlar jämfört med bland dem som "sällan" eller "aldrig" valde sådana livsmedel (83 procent mot 75 procent). Även om kännedom om nyckelhålets betydelse inte är en förutsättning för att man väljer nyckelhålsmärkta varor, kan resultatet ge anledning till att överväga ökad fokusering på kostfiberrika livsmedel.
Figur 3. Svar på frågan "Vad betyder symbolen?" i Livsmedelsverkets enkätundersökningar.
De flesta - cirka 80 procent - svarade att de inte hade några speciella hälsoproblem. Majoriteten upplevde sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller ganska gott. Sju procent svarade att de hade högt blodtryck och 3-4 procent att de hade förhöjda kolesterolvärden i blodet. I HULK 89 frågades om man tog medicin mot för högt blodtryck eller mot höga blodfetter, 8 respektive mindre än 1 procent svarade ja på denna fråga. Medicinering mot högt blodtryck förekom i HULK främst hos medelålders och äldre.