Allt fler väljer grönt

Artikel ur Vår Föda 1/99 

Grönsaker, ris, pasta och juice står oftare på svenskens matsedel idag än för några år sedan. Särskilt kvinnor tycks äta grönsaker oftare. Det framgår av Livsmedelsverkets och SCB:s stora undersökning Riksmaten. Man kan också se att vi mer sällan äter ost, bullar, kakor, grädde och socker och tar matfett på smörgåsen.

Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde 1989 tillsammans med Livsmedelsverket undersökningen "Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor" (HULK). I undersökningen deltog drygt 2 000 hushåll. Det motsvarade ett deltagande på cirka 70 procent. Varje hushåll bokförde inköp av livsmedel (mängder och utgifter) under fyra veckor. En person i hushållet (1-74 år) registrerade dessutom matkonsumtionen under en vecka med hjälp av en s k menybok, en förenklad 7-dagars registrering. Resultaten från utgiftsdelen har publicerats av SCB (1) och från kostvanedelen av Livsmedelsverket (2).

Riksmaten 1997-98

SCB lade 1995 om utformningen och omfattningen av undersökningen "Hushållens utgifter". Den s k "Utgiftsbarometern" omfattar privata hushåll. Urvalspersonens ålder är 18-74 år. Hushållet bokför alla konsumtionsutgifter under fyra veckor. Livsmedelsinköp bokförs (enbart utgifter) under två veckor medan övriga inköp bokförs under fyra veckor. Undersökningen omfattar ett urval på 2 000 hushåll (cirka 80 hushåll påbörjar bokföring var 14:e dag). Hushållen kontaktas av intervjuare som i samband med hembesök instruerar hushållet.

Till denna undersökning kopplades 1997 en kostvanedel, Riksmaten, på samma sätt som i HULK 1989. Varje urvalsperson ombads registrera sitt matintag under sju dagar med en menybok (se nedan). Varje deltagare fyllde även i ett frågehäfte (se nedan). SCB:s intervjuare instruerade urvalspersonen hur menybok och frågehäfte skulle fyllas i. När menybokföringen genomförts skickade deltagarna menybok och frågehäfte till intervjuaren som sedan skickade materialet till SCB. Efter avregistrering skickades böcker och frågehäften till Livsmedelsverket. Urvalspersonerna hade möjlighet att på ett svarskort ange om de önskade få receptboken "Matfrisk" och/eller en näringsberäkning av menyboken. Undersökningen genomfördes under 1997 och första kvartalet 1998.

Menybokens utformning

Den menybok som användes i Riksmaten har en liknande utformning som i HULK 1989. Vissa förändringar har gjorts. Bland annat finns bilder i färg för att uppskatta portionerna och de förtryckta alternativen har uppdaterats. Bakgrunden till förändringarna av menyboken är en studie där en 7-dagars vägd kostregistrering jämfördes med den ursprungliga menyboken som användes i HULK 1989 (3). Resultaten av denna studie visade att livsmedelskonsumtion och energi- och näringsintag som regel var jämförbara, men att vissa skillnader fanns för bland annat grönsaker, bröd och ost. Skillnaderna kunde till en del förklaras av de portionsstorlekar som användes i HULK.

I HULK 1989 fanns förtryckta alternativ för frukost, lunch och middag medan mellanmål och småätande registrerades på traditionellt vis som i en öppen registrering. I en provundersökning 1996 testades två versioner av registrering av "Övrigt ätande". Den ena versionen av den nya menyboken hade samma uppläggning som i HULK. I den andra versionen samlades förtryckta alternativ för ett antal livsmedel som vanligen äts mellan huvudmåltiderna under rubriken "Övrigt ätande". Resultaten från provundersökningen visade att versionen med förtryckta alternativ för övrigt ätande gav ett något större energiintag än HULK-versionen. Mot bakgrund av detta beslöts att använda versionen med förtryckta alternativ i Riksmaten.

Frågehäfte

I HULK 1989 svarade personen som skulle föra menybok på ett antal bakgrundsfrågor med anknytning till matvanorna. I Riksmaten insamlades sådan information i ett frågehäfte som deltagaren själv skulle fylla i. Frågehäftet innehöll 32 frågor. Frågorna avsåg faktorer som längd, vikt, kosttyp, användning av kosttillskott, typ av matfett och salt i matlagning, rökning och snusning, motion, utbildning, hälsotillstånd, arbetstider, sömn samt konsumtionsfrekvenser för olika fiskslag. Ett frågehäfte med likartade frågor testades i provundersökningen 1996 och det visade sig att samtliga frågor var besvarade och att det partiella bortfallet för enskilda frågor var lågt. Resultaten från enkäten redovisas i ett senare nummer av Vår Föda.

Deltagande

Av de 2 057 personer som kontaktades erhölls 1 225 menyböcker och 1 213 frågehäften. En menybok var inte ifylld och nio var delvis ifyllda (1-5 dagar). Ett frågehäfte var inte ifyllt. För 16 menyböcker saknas frågehäften och tio personer fyllde enbart i frågehäften. Resultaten baseras på 1 215 menyböcker (589 män och 626 kvinnor), vilket motsvarar ett deltagande på cirka 60 procent.

I tabell 1 redovisas antalet deltagare i Riksmaten och i HULK som fyllt i menyboken uppdelat på ålder och kön. I urvalet ingår sju personer i åldern 17 år och tre personer över 74 år. Åldersfördelning i intervallet 18-74 år var likartad i Riksmaten och i HULK.

Konsumtion av livsmedel och näringsämnen

Nedan redovisas grundresultat från kostregistreringen i Riksmaten samt jämförelser med HULK 89. Resultaten är okorrigerade, dvs ingen korrigering har gjorts för eventuella skillnader i de båda undersökningarna avseende bortfall, åldersfördelning och bakgrundsfaktorer såsom utbildning, bostadsort m m. Detta gör att jämförelser mellan undersökningarna blir något osäkra.

Livsmedel

Genomsnittliga konsumtionsfrekvenser för livsmedel (ggr/d) sammanslagna i livsmedelsgrupper framgår av tabell 2. Som jämförelse redovisas resultat från den tidigare HULK-undersökningen från 1989 för motsvarande åldersgrupp. Av tabellen framgår att konsumtionsfrekvensen för matfett (på smörgås), ost, bullar och kakor samt grädde och socker (som tillbehör) tycks ha minskat, medan frekvensen för grönsaker (kvinnor), juice, ris och pasta, kött (kvinnor) och sötsaker tycks ha ökat.

Genomsnittliga konsumtionsmängder för livsmedel redovisas i tabell 3. De skillnader som ses för till exempel ost, grönsaker och kött beror delvis på skillnader i konsumtionsfrekvenser (tabell 2), men kan även bero på ändringar i metodiken (nya portionsbilder).

Energi- och näringsintag

Dagligt intag av energi och energigivande näringsämnen i Riksmaten (beräknat med PC-kost 1/98) redovisas i tabell 4. Energiintaget är i stort sett på samma nivå i Riksmaten som i HULK. Intagen understiger dock aktuella referensvärden för energiintag som är rimliga för grupper med låg fysisk aktivitet. Detta tyder på att flera personer underskattat sitt faktiska matintag och därmed även energi- och näringsintaget.

Resultaten i tabell 5 tyder på att kostens kvalitativa sammansättning ändrats något, till exempel är innehållet av totalfett och mättat fett något lägre i Riksmaten jämfört med i HULK. Däremot är kostfiberinnehållet oförändrat.

I tabell 6 redovisas intaget av vitaminer och mineralämnen, både i Riksmaten och i HULK 1989. Skillnaderna mellan undersökningarna är relativt små. Det lägre järnintaget beror på att järnberikningen av siktade mjöler och vissa pastaprodukter togs bort 1995. Ingen närmare analys har gjorts av övriga skillnader, men en del kan, förutom när det gäller faktiska ändringar i livsmedelskonsumtionen, bero på att nyare näringsdata använts i beräkningarna för Riksmaten jämfört med i HULK 89. Som jämförelse anges i tabell 6 exempel på rekommenderat dagligt intag för grupper enligt SNR 1997. Trots att energi- och näringsintaget är något underskattat är intagen som regel i nivå med dessa värden. Undantag är bland annat selen, folat och järn för kvinnor.

Fettsyror

Det genomsnittliga intaget av enskilda fettsyror i Riksmaten framgår av tabell 7. Palmitinsyra (16:0), oljesyra (18:1), linolsyra (18:2) och stearinsyra (18:0) är de kvantitativt viktigaste enskilda fettsyrorna. Intaget av de n-6 fettsyror som redovisas i tabellen motsvarar 3,6-3,8 energiprocent och av n-3 fettsyror 0,7-0,8 energiprocent. Utöver de fleromättade fettsyror som redovisas i tabellen ingår även små mängder av andra n-6 och n-3 fettsyror i värdena för summan av fleromättade fettsyror i tabell 4 och 5.

En mindre del av de omättade fettsyrorna, främst av 18:1, utgörs av transisomerer. Tidigare beräkningar visar att mängden transisomerer uppgår till 2-3 g/d, motsvarande cirka 1 energiprocent (4).

Referenser

1. Hushållens livsmedelsutgifter 1989 - med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel. Statistiska centralbyrån, Örebro 1992.
2. Becker W. Befolkningens kostvanor och näringsintag i Sverige 1989. Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket, Uppsala 1994.
3. Becker W, Lennernäs M, Gustafsson I-B, Haraldsdóttir J, Nydahl M, Vessby B, Ytterfors A. Precoded food records compared with weighed food records for measuring dietary habits in a population of Swedish adults. Scand J Nutr/Näringsforskning 1998;42:145-49.
4. Becker W. Transfairstudien: Nya data om transfettsyror i livsmedel. Vår Föda 1998 50(6):20-3.

Tabell 1. Deltagarnas ålder i Riksmaten 1997-98 och HULK 1989 (18-74år).

Tabell 2. Konsumtionsfrekvenser (ggr/d) för livsmedel i Riksmaten 1997-98 och HULK 1989 18-74 år.

Tabell 3. Intag av livsmedel (g/d) i Riksmaten 1997-98 och HULK 1989.

Tabell 4. Dagligt intag av energi och energigivande näringsämnen i Riksmaten 1997-98 och HULK 1989.

¹ Exklusive kostfibrer
² som fettsyror

Tabell 5. Energiprocent för energigivare i Riksmaten 1997-98 och HULK 1989.

1 som fettsyror
² Svenska näringsrekommendationer 1997.

Tabell 6. Dagligt intag av vitaminer och mineralämnen i Riksmaten 1997-98 och HULK 1989.

1 Svenska näringsrekommendationer 1997. Värden för kvinnor respektive män.

Tabell 7. Genomsnittligt intag (g/d) av fettsyror i Riksmaten 1997-98.