Riksmaten 2010-11 är Livsmedelsverkets tredje rikstäckande undersökning av vuxnas matvanor. Det finns flera sätt att göra en sådan undersökning, vi har valt den som kallas kostregistrering. Nytt är att undersökningen görs med hjälp av internet.
På den här sidan
Vad är syftet med Riksmaten 2010-11?
Hur går undersökningen till?
Hur används resultaten?
Hur och när publiceras resultaten?
Vilka deltar?
Varför tar vi blod- och urinprov?
Vilka matvaneundersökningar har Livsmedelsverket gjort tidigare?
Vad är syftet med Riksmaten 2010-11?
Syftet med matvaneundersökningen är att få kunskap om den vuxna befolkningens matvanor - vilka livsmedel man äter och måltidsvanor. Detta behövs i Livsmedelsverkets arbete för säker mat och bra matvanor.
Matvaneundersökningen kompletteras med mätningar i blod och urin för att få ytterligare information om sådant som är svårt att mäta bara genom att studera matvanorna.
Hur går undersökningen till?
Kostregistreringen innebär att deltagarna i studien under fyra dagar i följd registrerar allt de äter och dricker. Under de fyra dagarna äter och lever man precis som vanligt. Alla får ett häfte att anteckna i och en portionsguide för att kunna skatta portionsstorlekar så att det blir lättare att registrera via datorn, alternativt rapportera via telefon.
När man har registrerat färdigt efter fyra dagar har man möjlighet att direkt se hur man ätit. Man får bland annat veta hur många kalorier man fått i sig, hur många man behöver och hur stor del som kommer från protein, fett och kolhydrater. Man får också veta hur mycket järn och fibrer man äter.
I undersökningen ingår även att man ska besvara en enkät med frågor om bland annat arbete, fritid, utbildning och om hur ofta man brukar äta vissa livsmedel. Enkäten tar cirka 20-30 minuter att besvara. Även enkäten besvaras via webben, men man kan också fylla i en pappersenkät.
Hur används resultaten?
Det finns flera mål med en rikstäckande matvaneundersökning. Kunskap om livsmedelskonsumtion – vilka livsmedel vi väljer – och matvanor – hur ofta man äter och var – gör att vi kan följa trender och se hur vanor förändras.
Vi får också veta om befolkningen i genomsnitt äter så att intaget av olika näringsämnen är tillräckligt. Den kunskapen utgör en del av grunden för våra kostråd.
Ibland upptäcks ämnen eller mikroorganismer som kan vara skadliga i livsmedel. Med hjälp av matvaneundersökningar kan vi uppskatta hur stor risken med dessa ämnen är för befolkningen i Sverige.
Vi rapporterar också det vi får veta om intaget av tillsatser och eventuella bekämpningsmedelsrester till EU. Det kan i sin tur påverka lagstiftningen.
Hur och när publiceras resultaten?
Insamlingen pågick under 12 månader och de första resultaten från undersökningen kommer att publiceras under början på hösten 2012.
Vilka deltar?
5000 personer tillfrågades om de vill delta. De valdes slumpmässigt ut av SCB på ett sådant sätt att de representerar hela den vuxna befolkningen, kvinnor och män i åldrarna 18 till 80 år som bor på landsorten, i städer och tätorter från norr till söder.
De som deltar bidrar på ett mycket värdefullt sätt till att spegla hur Sveriges befolkning äter.
Varför tar vi blod- och urinprov?
På ett urval av deltagarna tas även blod- och urinprover. Det gör vi eftersom det för vissa näringsämnen, till exempel D-vitamin som både bildas i huden av solljuset och som vi får i oss via maten, är svårt att uppskatta om vi får i oss tillräckligt av, bara genom att titta på konsumtionen av livsmedel.
Vi mäter också halter av bekämpningsmedelsrester och vissa metaller. På så sätt får vi en uppfattning om eventuella risker och om halterna i livsmedel av dessa ämnen behöver minskas ytterligare.
Vilka matvaneundersökningar har Livsmedelsverket gjort tidigare?
Livsmedelsverket har genomfört tre nationella undersökningar tidigare. Resultaten från dessa kan du läsa om på länkarna
Riksmaten barn 2003
Riksmaten vuxna 1997-98
Hushållens livsmedelsinköp och kostvanor 1989