Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet

Livsmedelsverket har genomfört en undersökning av tillförlitlighet och användbarhet av enkätfrågor om indikatorer på goda matvanor och fysisk aktivitet. Resultaten visar att 2-5 frågor speglar kostens kvalitet med avseende på fett, mättat fett, socker eller kostfibrer. Vidare kan några enkla frågor om hur mycket man rör på sig spegla i vad mån målet på minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag uppnås.

Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är två av de elva målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen i april 2003. Dessa områden är därför viktiga att kunna mäta och bedöma i uppföljningen av folkhälsan, nationellt såväl som regionalt. Kunskap om mat- och motionsvanor är också avgörande i planeringen av folkhälsoarbetet.

Validerade frågor efterfrågas

Frågor om matvanor och fysisk aktivitet ingår regelbundet i nationella och regionala undersökningar av befolkningens hälsa och levnadsförhållanden. Ofta är dessa frågor inte validerade och de är i många fall utformade på olika sätt, vilket försvårar eller omöjliggör jämförelser. Mot bakgrund av detta initierade Statens folkhälsoinstitut ett arbete för att ta fram förslag till enhetliga och validerade frågor för olika levnadsvanor, där områdena kost och fysisk aktivitet ingick.

Test av enkätfrågor

En enkät med utvalda frågor om kost och fysisk aktivitet testades i en studie av Livsmedelsverket under 2003 (länk till rapport). Som indikatorer på kostkvalitet utvaldes konsumtionen av frukt och grönsaker, olika sorter av bröd, mjölk och matfett samt av vissa andra livsmedel vilka tillsammans visats spegla kostens innehåll av fett, mättat fett, socker och kostfibrer. Frågorna speglar hur ofta man äter av olika livsmedel. Vidare ingick frågor om måltidsordning och typ av kost. För fysisk aktivitet testades ett antal frågor för att mäta hur stor del av den vuxna befolkningen som är fysiskt aktiv i relation till rekommendationen om 30 minuters fysisk aktivitet per dag och hur aktiviteten fördelas med avseende på tid och intensitet. Avsikten med frågorna är även att kunna mäta förändringar i matvanor och fysisk aktivitet över tid.

Utvalda frågor

Resultaten visar att flertalet av enkätfrågorna ger acceptabla svar på det man avser att mäta (relativ validitet) och att de ger samma svar vid upprepade mätningar (reproducerbarhet). Ett begränsat antal frågor bidrar till att förklara variationen i intaget av fett, mättat fett, socker och kostfibrer och kan därmed utgöra ett underlag för urval till enkäter, se tabell 1. Förklaringsgraden var dock låg för totalfett (19 %), måttlig till god för mättat fett (27 %), socker (31 %) och kostfibrer (51 %). I tabellen anges förslag på frågor som bör ingå i en enkät för att mäta utvalda indikatorer. Frågorna om måltidsordning visade sig vara svåra att utvärdera, bl.a. beroende på att deltagarna regelbundet åt huvudmåltider. Reproducerbarheten var dock god.

Tabell 1. Frågor som kan användas som indikatorer på kostkvalitet och fysisk aktivitet

Flera av de andra frågorna, t.ex. om konsumtionsfrekvenser för olika livsmedel, kan användas för att följa trender i befolkningen. För fysisk aktivitet kan även frågan om Fysisk aktivitet på fritiden användas för att kategorisera befolkningen i olika aktivitetskategorier.

Rekommendationer

För att på ett meningsfullt sätt mäta och följa målen bör åtminstone frågor som omfattar frukt och grönsaker, mättat fett, kostfibrer och socker ingå. För att mäta indikatorer för intaget av mättat fett bör frågan om matfett på smörgås ingå. Förslag på kostfrågor som bör ingå ges i separat bilaga.

För att mäta fysisk aktivitet rekommenderas att den s.k. IPAQ-frågan används.

Tolkning av svaren

Svaren på indikatorfrågorna kan på olika sätt användas för att skatta andelen av de svarande som kan förväntas uppfylla rekommendationerna. I tabell 2 anges förslag på ”typvärden” för konsumtionsfrekvenser av de aktuella livsmedlen som indikatorer på att kosten uppfyller kriterierna.

Tabell 2. Förslag på ”typvärden” för svar på enkätfrågor 

Frukt och grönsaker

Rekommendationen för vuxna är ett halvt kilo per dag. Enligt data från den nationella kostundersökningen Riksmaten 1997-98 kan man grovt använda portioner/konsumtionsfrekvenser som indikator. Fem portioner per dag kan användas som indikator för att skatta andelen som uppfyller rekommendationen. Eftersom rekommendationen är en populationsrekommendation bör medianen motsvara fem konsumtionstillfällen.

Fisk

Rekommendationen är 2-3 gånger per vecka. Som indikator kan användas 2 portioner/konsumtionstillfällen, då frågan avser fisk som huvudrätt. Eftersom rekommendationen är en populationsrekommendation bör medianen motsvara två konsumtionstillfällen.

Mättat fett

Rekommendationen är att mättade fettsyror (tillsammans med transfettsyror) bör begränsas till omkring 10 % av energiintaget (E%). I studien har endast mättat fett utvärderats. Kategorifrågan om typ av matfett på smörgås korrelerar med andelen mättat fett och användning av lättmargarin gav lägre andel jämfört med användning av matfett med 80 % eller 60 % fett. Även frågorna om konsumtionsfrekvenser för korvrätter, godis och choklad, bullar mm, och fet ost korrelerade positivt med andelen mättat fett i kosten, medan en hög konsumtion av frukt och bär (> 3 ggr/d) var omvänt korrelerad. För varje enskild fråga var andelen mättat fett bland dem med lägst konsumtionsfrekvens (0-3ggr/mån) av korvrätter, bullar mm eller fet ost dock inte lägre än 11-12 E%. Vid en sammanlagd konsumtionsfrekvens för dessa tre frågor på högst 2 ggr/v var medianen för mättat fett 11 E%. Det bör påpekas att frågan om korvrätter utgår från en situation då huvuddelen av produkterna har en relativt hög fetthalt.

Som indikatorfrågor på mättat fett kan alltså frågorna om typ av matfett på smörgås, frukt, godis och choklad, bullar mm, samt fet ost användas. Frågan om korvrätter kan ge ytterligare information. Förklaringsgraden var dock förhållandevis måttlig.

Sackaros

Rekommendationen är att högst 10 % E% bör komma från tillsatt socker. Huvuddelen av tillsatt socker är sackaros. Svaren på de föreslagna indikatorfrågorna kan summeras för att få den sammanlagda konsumtionsfrekvensen. Analys av valideringsstudien visar att den sammanlagda konsumtionsfrekvensen i genomsnitt bör ligga under 3 gånger per vecka. För de enskilda frågorna var för sig bör konsumtionen vara lägre, högst 2 gånger per vecka. Att konsumtionsfrekvensen för pommes frites och stekt potatis samvarierar med sockerintaget förklaras sannolikt med att söta livsmedel som t.ex. läsk konsumeras samtidigt med pommes frites. I en situation med stor konsumtion av t.ex. läsk/saft sötad med sötningsmedel kan sambandet bli svagare.

Som indikatorfrågor på sackaros kan alltså frågorna om pommes frites/stekt potatis, choklad och godis, bullar mm, samt läsk/saft ost användas. Förklaringsgraden var relativt god.

Kostfibrer

Resultaten visar att rekommendationen om kostfibrer (3 g/MJ) uppfylls om konsumtionen av hårt rågbröd och mjukt fullkornsbröd är minst 3 skivor per dag eller minst 5 portioner frukt och grönsaker per dag. Ett kostmönster med en konsumtion av pommes frites/stekt potatis mer sällan än 1 gång per dag är också associerat med en hög kostfiberhalt i kosten.

Som indikatorfrågor på kostfiberinnehållet kan alltså i första hand frågorna om rågknäckebröd, mjukt grovt bröd samt om grönsaker och frukt användas. Förklaringsgraden var god.

Referens