Konsumtionsdata - tre olika källor - Livsmedelsverket

Konsumtionsdata - tre olika källor

Matvanorna påverkar välbefinnande och hälsa, både på kort och lång sikt. Kunskap om matvanor är därför viktig i många sammanhang, bl.a. för att följa matvanornas förändring över tiden, att belysa skillnader mellan olika grupper i samhället, studera samband mellan matvanor och hälsa, för upplysning och undervisning och som underlag för beredskapsplanering. I Sverige finns tre olika källor till upplysningar om livsmedelskonsumtion och matvanor:

  • statistik över per capita konsumtionen av livsmedel
  • data från hushållsbudgetundersökningar 
  • kostundersökningar

Per capita konsumtion

Per capita konsumtionen ger upplysningar om tillgången på livsmedel för en genomsnittsindivid under ett år. I princip beräknas per capita konsumtionen enligt följande: produktion + import - export. Avdrag görs även för livsmedel som används som djurfoder. Konsumtionen uttrycks oftast i kg per person och år, dvs. den totala konsumtionsvolymen för ett år divideras med antalet invånare.

 

I Sverige svarar Jordbruksverket för den officiella statistiken över tillgången på livsmedel i landet. Uppgifterna omfattar dels konsumtionen av livsmedel i den form de når konsumenterna (t.ex. bröd, matfett, mjölk, ost, korv, olika grönsaker), dels den totala konsumtionen av råvaror (t.ex. spannmål, socker, kött, mjölk). I totalkonsumtionen ingår de råvaror och halvfabrikat livsmedelsindustrin förbrukar för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad (t.ex. köttråvara till korv, mjöl till bröd). Här ingår lagrings- och handelssvinn i olika led, däremot tar man inte hänsyn till hushållssvinn. För vissa livsmedel ingår även producenternas hemmaförbrukning (mjölk, kött), den s.k. naturakonsumtionen, i konsumtionsuppgifterna. Beräkningar av kostens innehåll av energi och vissa näringsämnen görs även och redovisas av Jordbruksverket.

 

Per capita konsumtionen ger upplysningar om tillgången på livsmedel inom landet under ett visst år. Med dessa uppgifter kan man grovt beräkna om kosten tillgodoser behovet av energi och näringsämnen för befolkningen som helhet. Statistiken kan också användas för att följa den långsiktiga utvecklingen av kosthållet. Statistiken är däremot inget tillförlitligt mått på vad folk faktiskt äter, eller hur livsmedelskonsumtionen varierar mellan individer, hushåll eller regioner. Den säger heller inget om vad som händer med livsmedlen efter inköpet dvs. om hushållssvinn, effekter av tillagning m m. En annan nackdel är att beräkningsunderlag och -metoder ändras då och då. Detta medför att uppgifterna för olika tidsperioder inte är helt jämförbara. Tillförlitligheten i statistiken varierar även mellan olika livsmedelsgrupper och uppgifterna för konsumtionen av potatis, grönsaker, frukt och bär är mer osäkra än för t ex matfett- och mjölkprodukter. Uppgifterna för naturakonsumtionen är också bristfälliga.


Hushållsbudgetundersökningar

Hushållsbudgetundersökningar görs för att ta reda på privathushållens utgifter för konsumtion av olika slag. Livsmedelskonsumtionen ingår där som en del. Varje deltagande hushåll får bokföra utgifterna under en viss period, vanligen 2-4 veckor. Dessutom insamlas socioekonomiska uppgifter såsom sysselsättning, inkomst, bostadsförhållanden m m. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för undersökningarna.

 

Hushållsbudgetundersökningar ger upplysningar om olika hushålls utgifter för livsmedel och i förekommande fall inköpta kvantiteter. Man kan jämföra livsmedelskonsumtionen mellan olika typer av hushåll och i relation till olika socioekonomisk eller regional indelning. Däremot ger undersökningarna inga upplysningar om fördelningen av konsumtionen mellan hushållsmedlemmarna, eller om tillagningsmetoder och svinn. Det är också svårt att direkt jämföra olika hushållstyper med varandra.


 

Kostundersökningar

Kostundersökningar görs för att uppskatta individers och gruppers kostvanor. Man försöker kartlägga vad och hur mycket man äter, måltidsvanor mm. Beroende på syfte och målgrupp använder man olika typer av metoder för att mäta matvanorna.

Uppdaterad: 2013-02-21

Läs mer

» Validerade enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet

 

 Viktabell 2001  

 Revidering av Matmallen Om arbetet att ta fram nya portionsbilder

Läs mer på andra webbplatser

» Jordbruksverket

» Statiska Centralbyrån

Trycksaker/blanketter

 

 » Portionsguide