Barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel. Samma livsmedel bidrar med en stor andel mättat fett och socker. Detta visar resultaten från Livsmedelsverket kostundersökning Riksmaten – barn 2003. I undersökningen deltog 4-, 8- och 11-åringar. Allt vad cirka 2 500 barn åt och drack skrevs ned i dagböcker. I huvuddrag är intaget av mättat fett, socker och salt för stort medan intaget av kostfibrer var för litet.
Barnen åt i genomsnitt hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. Endast tio procent nådde upp till rekommendationen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker, framförallt för att få i sig mer fibrer och få en mer välbalanserad kost.
Barnen drack i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och åt 1,5 hekto godis i veckan. Vart tionde barn drack mer än fyra deciliter saft och läsk per dag och åt mer än tre hekto godis i veckan. Huvudkällor för tillsatt socker var godis, läsk, glass och bakverk. En halvering av konsumtionen skulle förbättra barnens kost avsevärt.
I en undersökning av 15-åringar i Uppsala och Trollhättan bidrog småmål (glass, kaffebröd, godis, läsk) med 15-20 procent av energiintaget på vardagarna och 20-25 procent på helgerna. I den sk Göte-älvstudien, i vilken elever i årskurs 8 under 1996 fick besvara en enkät om bl.a. matvanor, uppgav ca 20 procent av eleverna daglig konsumtion av sötsaker.
Rikstäckande enkätundersökningar 1994 och 1996, av måltidsvanor bland elever i årskurs 9, visar att ca två tredjedelar av ungdomarna på vardagarna äter lagad mat både till lunch och middag. 65 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna uppger att de brukar äta skollunch varje dag, medan 26 respektive 33 procent äter skollunch 3-4 gånger per vecka.
Var tionde elev hoppar regelbundet över frukosten på vardagarna. Elever som äter en bristfällig frukost eller ingen frukost hoppar oftare över skollunchen och äter mer sällan lagad mat till lunch än elever som äter en mer ordentlig frukost. Bland elever med bristfälliga frukost- och skollunchvanor är också rökning, användning av alkohol och droger samt skolk och sämre trivsel i skolan vanligare.
I undersökningen av 15-åringar i Uppsala och Trollhättan åt ca 60 procent av ungdomarna i Uppsala, men endast ca 20 procent av ungdomarna i Trollhättan, av skolmaten varje dag. I Göte-älvstudien uppgav ca hälften av pojkarna att de åt skollunch varje dag, medan en dryg tredjedel av flickorna åt skollunch dagligen. Skillnaderna mellan olika skolor var dock betydande.